Mẓab : Tameẓla gar ileqman

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi
m
Ajerriḍ 7: Ajerriḍ 7:
 
Mẓab, neɣ Aɣlan, d igget tmurt n tiniri ugafa, tus-ed agzmir n tɣerdayt di uwanek n Dzayer.  
 
Mẓab, neɣ Aɣlan, d igget tmurt n tiniri ugafa, tus-ed agzmir n tɣerdayt di uwanek n Dzayer.  
  
-{La ville de Taɣerdayt, chef-lieu administratif, sur l'Oued Mẓab, occupe une position centrale dans la moitié Nord du Mẓab et au cœur de la Chebka (in French "filet"), le plateau de Taɣerdayt. L'oued Mẓab traverse ce plateau rocheux du nord-ouest vers le sud-est. La ville est située à peu près sur le méridien de la capitale algérienne. L'annexe de Taɣerdayt qui couvre l'ensemble du pays appelé M'zab comprend non seulement la Chebka mais aussi les parcours sahariens avoisinants d'aspects plat ou faiblement ondulé qui s'inclinent à l'est vers la dépression d'Ouargla, et à l'ouest vers le Grand Erg Occidental.
+
Mẓab, neɣ Aɣlan, d igget tmurt n tiniri ugafa, tus-ed agzmir n tɣerdayt di uwanek n Dzayer. Zedɣen-t At Mẓab neɣ At iɣersan, illan si imaziɣen izennaten n tefriqt ugafa.
  
À l'origine le Mzab était un ensemble de 5 oasis de 72km² :
+
Tamdint, neɣ aɣerm n tɣerdayt, illan d tamelɣiɣt tadeblant n Mẓab, tella tus-ed fidis n tesreṭ n jar tiliwin iɛeggben f tmelɣiɣt tadzayrit, ammas n wezǧen agafa n weɣlan, deg̊-wul n tecbit iman-es. Isem «Ticbit neɣ ccebket» yettwawc-as ula i tmurt n weḍɣa illan tegzi al iɣess s banẓa n iɣezran ixewḍen, an weɣlan… axu ayen iṭṭfen di tɣerdayt si tmura tiḍiḍentin n ugezmir, wiǧi disent akan ticbit : Ad naf dex tisila d Ṛgug, titula d tmetlin.. day amaɣer ticbit n iɣezran tiwi tačurt ɣefsent ayyulunet.
*[[Taɣerdayt]] (s taɛrabt غرداية [Ɣerdaya]) (Ghardaïa)
+
*[[At Izǧen]] (s taɛrabt بني يزڨن [Beni Isgen]) (Beni-Isguen)
+
*[[Tajnint]] (El-Ateuf)
+
*[[At Mlicet]] (s taɛrabt مليكة [Melika]) (Mélika)
+
*[[At Bunur]] (Bou Noura)
+
et de deux oasis isolés plus au nord :
+
*[[Ibergan]] (s taɛrabt بريان [Beryan]) (Berriane)
+
*[[Igṛaṛen]] (s taɛrabt القرارة []) (Guerrara).
+
  
The population includes the At Mẓab}-. At Mẓab d iggen midden si imaziɣen, llan zedɣen tamuṛt as-qqaren "aɣlan". They speak Tamaziɣt Tumẓabt.
+
Iɣzer n Mẓab yeccat abrid-es di tasili n weɣlan si tma taḍehrawit al tma taqeblit.
 
+
-{À partir du Xe siècle, après la chute de leur empire Rostémide et soucieux de laisser une distance dissuasive avec leurs détracteurs fatimides, les survivants de la famille royale guidèrent leurs citoyens dans la région inhospitalière de la Chebka, où ils entamèrent la construction de leurs villes fortifiées. Mêlés aux populations berbères présentes, ces premiers habitants du Mzab s'appelèrent les Béni Mẓab}-.
+
  
 
==Ẓer ula==
 
==Ẓer ula==

Tasiwelt n wass 16:17, 22 Wamber 2011

ⵉⵎⵙⵉⴷⴰⴳ: 32°29′14″N 3°40′53″E / 32.48722°N 3.68139°E / 32.48722; 3.68139 ⵜⴰⵍⵖⴰ:ⵉⵏⴼⵧⴱⵧⵅ ⵛⵧⵓⵏⵜⵔⵢ

ⵎⵥⴰⴱ, ⵏⴻⵖ ⴰⵖⵍⴰⵏ, ⴷ ⵉⴳⴳⴻⵜ ⵜⵎⵓⵔⵜ ⵏ ⵜⵉⵏⵉⵔⵉ ⵓⴳⴰⴼⴰ, ⵜⵓⵙ-ⴻⴷ ⴰⴳⵣⵎⵉⵔ ⵏ ⵜⵖⴻⵔⴷⴰⵢⵜ ⴷⵉ ⵓⵡⴰⵏⴻⴽ ⵏ ⴷⵣⴰⵢⴻⵔ.

ⵎⵥⴰⴱ, ⵏⴻⵖ ⴰⵖⵍⴰⵏ, ⴷ ⵉⴳⴳⴻⵜ ⵜⵎⵓⵔⵜ ⵏ ⵜⵉⵏⵉⵔⵉ ⵓⴳⴰⴼⴰ, ⵜⵓⵙ-ⴻⴷ ⴰⴳⵣⵎⵉⵔ ⵏ ⵜⵖⴻⵔⴷⴰⵢⵜ ⴷⵉ ⵓⵡⴰⵏⴻⴽ ⵏ ⴷⵣⴰⵢⴻⵔ. ⵣⴻⴷⵖⴻⵏ-ⵜ ⴰⵜ ⵎⵥⴰⴱ ⵏⴻⵖ ⴰⵜ ⵉⵖⴻⵔⵙⴰⵏ, ⵉⵍⵍⴰⵏ ⵙⵉ ⵉⵎⴰⵣⵉⵖⴻⵏ ⵉⵣⴻⵏⵏⴰⵜⴻⵏ ⵏ ⵜⴻⴼⵔⵉⵇⵜ ⵓⴳⴰⴼⴰ.

ⵜⴰⵎⴷⵉⵏⵜ, ⵏⴻⵖ ⴰⵖⴻⵔⵎ ⵏ ⵜⵖⴻⵔⴷⴰⵢⵜ, ⵉⵍⵍⴰⵏ ⴷ ⵜⴰⵎⴻⵍⵖⵉⵖⵜ ⵜⴰⴷⴻⴱⵍⴰⵏⵜ ⵏ ⵎⵥⴰⴱ, ⵜⴻⵍⵍⴰ ⵜⵓⵙ-ⴻⴷ ⴼⵉⴷⵉⵙ ⵏ ⵜⴻⵙⵔⴻⵟ ⵏ ⵊⴰⵔ ⵜⵉⵍⵉⵡⵉⵏ ⵉⵄⴻⴳⴳⴱⴻⵏ ⴼ ⵜⵎⴻⵍⵖⵉⵖⵜ ⵜⴰⴷⵣⴰⵢⵔⵉⵜ, ⴰⵎⵎⴰⵙ ⵏ ⵡⴻⵣⴵⴻⵏ ⴰⴳⴰⴼⴰ ⵏ ⵡⴻⵖⵍⴰⵏ, ⴷⴻⴳ̊-ⵡⵓⵍ ⵏ ⵜⴻⵛⴱⵉⵜ ⵉⵎⴰⵏ-ⴻⵙ. ⵉⵙⴻⵎ «ⵜⵉⵛⴱⵉⵜ ⵏⴻⵖ ⵛⵛⴻⴱⴽⴻⵜ» ⵢⴻⵜⵜⵡⴰⵡⵛ-ⴰⵙ ⵓⵍⴰ ⵉ ⵜⵎⵓⵔⵜ ⵏ ⵡⴻⴹⵖⴰ ⵉⵍⵍⴰⵏ ⵜⴻⴳⵣⵉ ⴰⵍ ⵉⵖⴻⵙⵙ ⵙ ⴱⴰⵏⵥⴰ ⵏ ⵉⵖⴻⵣⵔⴰⵏ ⵉⵅⴻⵡⴹⴻⵏ, ⴰⵏ ⵡⴻⵖⵍⴰⵏ… ⴰⵅⵓ ⴰⵢⴻⵏ ⵉⵟⵟⴼⴻⵏ ⴷⵉ ⵜⵖⴻⵔⴷⴰⵢⵜ ⵙⵉ ⵜⵎⵓⵔⴰ ⵜⵉⴹⵉⴹⴻⵏⵜⵉⵏ ⵏ ⵓⴳⴻⵣⵎⵉⵔ, ⵡⵉⴵⵉ ⴷⵉⵙⴻⵏⵜ ⴰⴽⴰⵏ ⵜⵉⵛⴱⵉⵜ : ⴰⴷ ⵏⴰⴼ ⴷⴻⵅ ⵜⵉⵙⵉⵍⴰ ⴷ ⵕⴳⵓⴳ, ⵜⵉⵜⵓⵍⴰ ⴷ ⵜⵎⴻⵜⵍⵉⵏ.. ⴷⴰⵢ ⴰⵎⴰⵖⴻⵔ ⵜⵉⵛⴱⵉⵜ ⵏ ⵉⵖⴻⵣⵔⴰⵏ ⵜⵉⵡⵉ ⵜⴰⵞⵓⵔⵜ ⵖⴻⴼⵙⴻⵏⵜ ⴰⵢⵢⵓⵍⵓⵏⴻⵜ.

ⵉⵖⵣⴻⵔ ⵏ ⵎⵥⴰⴱ ⵢⴻⵛⵛⴰⵜ ⴰⴱⵔⵉⴷ-ⴻⵙ ⴷⵉ ⵜⴰⵙⵉⵍⵉ ⵏ ⵡⴻⵖⵍⴰⵏ ⵙⵉ ⵜⵎⴰ ⵜⴰⴹⴻⵀⵔⴰⵡⵉⵜ ⴰⵍ ⵜⵎⴰ ⵜⴰⵇⴻⴱⵍⵉⵜ.

ⵥⴻⵔ ⵓⵍⴰ