Asebter amenzawi : Tameẓla gar ileqman

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi
Ajerriḍ 1: Ajerriḍ 1:
Isalayen n umjahed yessefk ad d-ffɣen seg trutint
+
Sellal iger-d tiɣri i teṛmisin tiɣelnawin akken ad kecment leswaq igraɣlanen
 
   
 
   
TIXENCELT Isalayen n umjahed yessefk ad d-ffɣen seg tikli n trutint yerna yessefk ad d-leqḍen anect umi zemren n cchadat, nnig waya, axeddim-a yessefk ad ttekkin deg-s yinmezruyen d yisdawanen akken ad arun yerna ad ḥerzen deg teṛcibin tidyanin n umezruy yeqqnen ɣer Tegrawla, ɣef wakken ay d-yenna uneɣlaf n yimjahden, Tayeb Zitouni ass n ttlata deg Txencelt.
+
LezZAYER Aneɣlaf amenzu, Abdelmalek Sellal, iger-d tiɣri ass n ttlata deg Ldzayer i tkebbaniyin tidzayriyin tinagdudin d tusligin akken ad kecment leswaq igraɣlanen, am wakken ara ttekkint s tidet deg usseṛwu n ssuq aɣelnaw.
 
   
 
   
Dduṛ n yisalayen n umjahed yessefk « ad yettwassejhed ugar » yerna ad d-yili waya s usseɣzef n wakud n urẓam-nsen d usseqdec n ttawilat itraren i uḥraz n tceqqufin d teftarin (lekwaɣeḍ) yeqqnen ɣer Tegrawla, d ulqaḍ n cchadat, ɣef wakken ay d-iḥettet uneɣlaf ɣef usalay n umjahed n Txencelt.
+
« Yessefk ad tkecmem leswaq imaynuten deg tmura n uzɣar acku aya ad yettekki deg usnerni n tezmert-nwen deg umsizwer yerna ad yesselhu taɣara n yifarisen-nwen », ɣef wakken ay d-yenna Mass Sellal mi yessawel d yigensasen n tkebbaniyin tiɣelnawin ay yettekkan deg teẓrigt tis 48 n Temzikkent tagraɣlant n Ldzayer tamaneɣt (FIA).  
 
   
 
   
Mass Zitouni yesmekti-d, deg tegnit-a, dakken aɣlif-nnes yestenya imtawayen d waṭas n yiɣlifen niḍen, am win n ussegmi aɣelnaw, almud imineg, taɣwalt, ilemẓiyen d waddal, idles d ussileɣ amsadur, akken imuzzag ad arun yerna ad ḥerzen deg teṛcibin tidyanin timeqranin ay d-yellan deg yimenɣi n Ldzayer ɣef uzarug-nnes.
+
Mi yerza ɣef tnefsarit n yinemzikknen idzayriyen, Aneɣlaf amenzu iger-asen-d tiɣri akken « ad sɛejlen afares akken ad zemren ad sseṛwun assuter aɣelnaw yerna ad kecmen leswaq ibeṛṛaniyen ».
 
   
 
   
Aneɣlaf n yimjahden yedda, deg terzi-a-nnes n uxeddim n sin n wussan ɣef twilayt n Txencelt, ɣer Ceɛbet Lɣula sdat Ɛin Silan (taɣiwant n Lḥamma) anda ay yerza ɣef yiwen seg yimukan imeqranen n Tegrawla anda ay d-tella temlilit n tegrawin timezwura n yimjahden asmi ay qrib ad yenker yimenɣi imselleḥ. Aneɣlaf yessefqed, deg umkan-nni, ixeddimen n lebni n lmunima ara yerren tajmilt i yimeɣrusen (ccuhada) n Tegrawla.
+
Tiṛmisin tiɣelnawin yessefk daɣ « ad ssuggtent icriken igraɣlanen akken ad d-farsent ugar, xir yerna s tɣawla », ɣef wakken ay d-iḥettet.
 
   
 
   
Mass Tayeb Zitouni yerẓem daɣ, deg yiwen n umkan iqerben ɣer din, ammas n usgunfu n yimjahden n Ḥemmam Ṣṣalḥin, sakkin yedda ɣer tɣiwant n Mṣara, anda ay yella wammas n Twilayt Tamezwarut aydeg d-yella yimenɣi n umeɣrus Ai Souai aydeg ttwenɣen 500 n yiserdasen ifṛensisen yerna ɣlin 89 n yimjahden idzayriyen deg yiger n yiseɣ ɣef tmurt. Aneɣlaf yerza daɣ, deg tegnit-a, ɣef waṭas n yimukan ay llan sseqdacen-ten yimjahden akken ad ffren deg-sen neɣ ad dawin deg-sen imejraḥ.
+
Deg tnefsart n Tkebbanit taɣelnawt n yimseddayen imguranen (SNVI), Mass Sellal yenna-d dakken « ur nezmir ara ad nesḥulfu Idzayriyen ad ssudren afaris aɣelnaw yili anya n ufares (aɣelnaw) d amaẓay », am wakken ay d-yenna dakken « Idzayriyen la d-ssuturen ifarisen n tɣara yerna d tikebbaniyin tiɣelnawen ay yessefken ad gent lwajeb-nsent deg waya ».
 
   
 
   
Aneɣlaf n yimjahden yenna-d, deg yiwen n umyager d tɣemsa, dakken tirzi-nnes ɣer Txencelt tufrar-d seg lebɣi n uɣlif akken ad yessefqed tagnit n yimjahden d wid yettalasen deg-sen, ad isel i wayen ay ten-iceɣben yerna ad d-yaf tifratin i ukemmel n yisenfaren ay yerzan tawilayt-a.
+
Aneɣlaf amenzu iger-d, seg yidis niḍen, tiɣri i tkebbanit taɣelnawt n yisafaren Saidal akken ad tessemɣer amur-nnes deg ssuq aɣelnaw aydeg teḍḍef, imir-a, 20%, yerna yessuter-as ad taweḍ ɣer 50% akken ad tezmer ad tesseṛwu ssuq aɣelnaw n usafar.
 
   
 
   
Iḍelli-nni tameddit, mi d-yewweḍ ɣer Txencelt, Mass Zitouni yessefqed deg temdint n Txencelt axxam n tmehla n Tuddsa taɣelnawt n yimjahden, yerna yesselwi yiwen n umyager d yimhahden, am wakken ay yessefqed daɣ axxam n tuddsa taɣelnawt n warraw n yimeɣrusen d wid yettalasen deg-sen.
+
« Ur tettɛeḍḍil ara Saidal ad tesɛu snat n lluzinat timaynutin yerna aya d taɣawsa yelhan, d acu kan, aya ur d-yettqam ara imi assuter aɣelnaw n yisafaren d yifarisen n udawi mazal-it yejhed », ɣef wakken ay d-yenna mi yessawel d yimḍebber n tnefsart n tkebbanit-a.
 +
 +
Mass Sellal iga daɣ ifadden i yimḍebbren n Saidal akken ad gen ugar n lmejhud deg uxdam n yisafaren n udawi n ukensir yerna ad d-nadin icriken ibeṛṛaniyen imaynuten. 
 +
 +
« Yessefk ad d-neɣrem ayen nettṣerrif, ameṣruf-a d lfayda n wayen ay nessajjaw d iserɣa, yerna yessefk ad nesneri yes-s assijjew n sselɛa taɣelnawt n tkebbaniyin tiɣelnawin d tnagdudin deg yiḥricen yemgerraden », ɣef wakken ay d-yenna.
 +
 +
Aneɣlaf amezwaru iger-d tiɣri, seg yidis niḍen, i tkebbaniyin tibeṛṛaniyin akken ad d-gent tikebbaniyin tucrikin d tkebbaniyin tidzayriyin akken ad d-gent deg Ldzayer isenfaren ara d-yawin lfayda.
 +
 +
Dɣa, deg tegnit-a, iḥettet-d dakken yessefk ad tettunefk tuzwirt i ufares deg Ldzayer yerna ad yenqes wajjaw n sselɛa iwejden seg tmura n uzɣar.
 +
 +
« Aql-aɣ ɣer yidis n yisenfaren isuddsanen ara d-ixelqen axeddim d lfayda », ɣef wakken ay d-yenna, am wakken ay d-iɛeyyen dakken ur yessefk ara ad yegget ussijew yerna sselɛa yessefk ad d-tettwaxdem s uqader n yilugan igraɣlanen.
 +
 +
« Yessefk ad d-nexdem sselɛa s uqader n yilugan igraɣlanen yerna s uqader n yizmamen n ccuruḍ », ɣef wakken ay d-yenna Uneɣlaf amenzu, ay d-yeddukklen ɣer tezikkent-a d waṭas seg yineɣlafen n unabaḍ d yigensasen idiplumatiyen n tmura niḍen ay ixeddmen deg Ldzayer.

Tasiwelt n wass 10:54, 27 Mayu 2015

ⵙⴻⵍⵍⴰⵍ ⵉⴳⴻⵔ-ⴷ ⵜⵉⵖⵔⵉ ⵉ ⵜⴻⵕⵎⵉⵙⵉⵏ ⵜⵉⵖⴻⵍⵏⴰⵡⵉⵏ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⴽⴻⵛⵎⴻⵏⵜ ⵍⴻⵙⵡⴰⵇ ⵉⴳⵔⴰⵖⵍⴰⵏⴻⵏ

ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ – ⴰⵏⴻⵖⵍⴰⴼ ⴰⵎⴻⵏⵣⵓ, ⴰⴱⴷⴻⵍⵎⴰⵍⴻⴽ ⵙⴻⵍⵍⴰⵍ, ⵉⴳⴻⵔ-ⴷ ⵜⵉⵖⵔⵉ ⴰⵙⵙ ⵏ ⵜⵜⵍⴰⵜⴰ ⴷⴻⴳ ⵍⴷⵣⴰⵢⴻⵔ ⵉ ⵜⴽⴻⴱⴱⴰⵏⵉⵢⵉⵏ ⵜⵉⴷⵣⴰⵢⵔⵉⵢⵉⵏ ⵜⵉⵏⴰⴳⴷⵓⴷⵉⵏ ⴷ ⵜⵓⵙⵍⵉⴳⵉⵏ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⴽⴻⵛⵎⴻⵏⵜ ⵍⴻⵙⵡⴰⵇ ⵉⴳⵔⴰⵖⵍⴰⵏⴻⵏ, ⴰⵎ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵔⴰ ⵜⵜⴻⴽⴽⵉⵏⵜ ⵙ ⵜⵉⴷⴻⵜ ⴷⴻⴳ ⵓⵙⵙⴻⵕⵡⵓ ⵏ ⵙⵙⵓⵇ ⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡ.

« ⵢⴻⵙⵙⴻⴼⴽ ⴰⴷ ⵜⴽⴻⵛⵎⴻⵎ ⵍⴻⵙⵡⴰⵇ ⵉⵎⴰⵢⵏⵓⵜⴻⵏ ⴷⴻⴳ ⵜⵎⵓⵔⴰ ⵏ ⵓⵣⵖⴰⵔ ⴰⵛⴽⵓ ⴰⵢⴰ ⴰⴷ ⵢⴻⵜⵜⴻⴽⴽⵉ ⴷⴻⴳ ⵓⵙⵏⴻⵔⵏⵉ ⵏ ⵜⴻⵣⵎⴻⵔⵜ-ⵏⵡⴻⵏ ⴷⴻⴳ ⵓⵎⵙⵉⵣⵡⴻⵔ ⵢⴻⵔⵏⴰ ⴰⴷ ⵢⴻⵙⵙⴻⵍⵀⵓ ⵜⴰⵖⴰⵔⴰ ⵏ ⵢⵉⴼⴰⵔⵉⵙⴻⵏ-ⵏⵡⴻⵏ », ⵖⴻⴼ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵏⵏⴰ ⵎⴰⵙⵙ ⵙⴻⵍⵍⴰⵍ ⵎⵉ ⵢⴻⵙⵙⴰⵡⴻⵍ ⴷ ⵢⵉⴳⴻⵏⵙⴰⵙⴻⵏ ⵏ ⵜⴽⴻⴱⴱⴰⵏⵉⵢⵉⵏ ⵜⵉⵖⴻⵍⵏⴰⵡⵉⵏ ⴰⵢ ⵢⴻⵜⵜⴻⴽⴽⴰⵏ ⴷⴻⴳ ⵜⴻⵥⵔⵉⴳⵜ ⵜⵉⵙ 48 ⵏ ⵜⴻⵎⵣⵉⴽⴽⴻⵏⵜ ⵜⴰⴳⵔⴰⵖⵍⴰⵏⵜ ⵏ ⵍⴷⵣⴰⵢⴻⵔ ⵜⴰⵎⴰⵏⴻⵖⵜ (ⴼⵉⴰ).

ⵎⵉ ⵢⴻⵔⵣⴰ ⵖⴻⴼ ⵜⵏⴻⴼⵙⴰⵔⵉⵜ ⵏ ⵢⵉⵏⴻⵎⵣⵉⴽⴽⵏⴻⵏ ⵉⴷⵣⴰⵢⵔⵉⵢⴻⵏ, ⴰⵏⴻⵖⵍⴰⴼ ⴰⵎⴻⵏⵣⵓ ⵉⴳⴻⵔ-ⴰⵙⴻⵏ-ⴷ ⵜⵉⵖⵔⵉ ⴰⴽⴽⴻⵏ « ⴰⴷ ⵙⵄⴻⵊⵍⴻⵏ ⴰⴼⴰⵔⴻⵙ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⵣⴻⵎⵔⴻⵏ ⴰⴷ ⵙⵙⴻⵕⵡⵓⵏ ⴰⵙⵙⵓⵜⴻⵔ ⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡ ⵢⴻⵔⵏⴰ ⴰⴷ ⴽⴻⵛⵎⴻⵏ ⵍⴻⵙⵡⴰⵇ ⵉⴱⴻⵕⵕⴰⵏⵉⵢⴻⵏ ».

ⵜⵉⵕⵎⵉⵙⵉⵏ ⵜⵉⵖⴻⵍⵏⴰⵡⵉⵏ ⵢⴻⵙⵙⴻⴼⴽ ⴷⴰⵖ « ⴰⴷ ⵙⵙⵓⴳⴳⵜⴻⵏⵜ ⵉⵛⵔⵉⴽⴻⵏ ⵉⴳⵔⴰⵖⵍⴰⵏⴻⵏ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⴷ-ⴼⴰⵔⵙⴻⵏⵜ ⵓⴳⴰⵔ, ⵅⵉⵔ ⵢⴻⵔⵏⴰ ⵙ ⵜⵖⴰⵡⵍⴰ », ⵖⴻⴼ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵉⵃⴻⵜⵜⴻⵜ.

ⴷⴻⴳ ⵜⵏⴻⴼⵙⴰⵔⵜ ⵏ ⵜⴽⴻⴱⴱⴰⵏⵉⵜ ⵜⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡⵜ ⵏ ⵢⵉⵎⵙⴻⴷⴷⴰⵢⴻⵏ ⵉⵎⴳⵓⵔⴰⵏⴻⵏ (ⵙⵏⵠⵉ), ⵎⴰⵙⵙ ⵙⴻⵍⵍⴰⵍ ⵢⴻⵏⵏⴰ-ⴷ ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ « ⵓⵔ ⵏⴻⵣⵎⵉⵔ ⴰⵔⴰ ⴰⴷ ⵏⴻⵙⵃⵓⵍⴼⵓ ⵉⴷⵣⴰⵢⵔⵉⵢⴻⵏ ⴰⴷ ⵙⵙⵓⴷⵔⴻⵏ ⴰⴼⴰⵔⵉⵙ ⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡ ⵢⵉⵍⵉ ⴰⵏⵢⴰ ⵏ ⵓⴼⴰⵔⴻⵙ (ⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡ) ⴷ ⴰⵎⴰⵥⴰⵢ », ⴰⵎ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵏⵏⴰ ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ « ⵉⴷⵣⴰⵢⵔⵉⵢⴻⵏ ⵍⴰ ⴷ-ⵙⵙⵓⵜⵓⵔⴻⵏ ⵉⴼⴰⵔⵉⵙⴻⵏ ⵏ ⵜⵖⴰⵔⴰ ⵢⴻⵔⵏⴰ ⴷ ⵜⵉⴽⴻⴱⴱⴰⵏⵉⵢⵉⵏ ⵜⵉⵖⴻⵍⵏⴰⵡⴻⵏ ⴰⵢ ⵢⴻⵙⵙⴻⴼⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⴳⴻⵏⵜ ⵍⵡⴰⵊⴻⴱ-ⵏⵙⴻⵏⵜ ⴷⴻⴳ ⵡⴰⵢⴰ ».

ⴰⵏⴻⵖⵍⴰⴼ ⴰⵎⴻⵏⵣⵓ ⵉⴳⴻⵔ-ⴷ, ⵙⴻⴳ ⵢⵉⴷⵉⵙ ⵏⵉⴹⴻⵏ, ⵜⵉⵖⵔⵉ ⵉ ⵜⴽⴻⴱⴱⴰⵏⵉⵜ ⵜⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡⵜ ⵏ ⵢⵉⵙⴰⴼⴰⵔⴻⵏ ⵙⴰⵉⴷⴰⵍ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⵜⴻⵙⵙⴻⵎⵖⴻⵔ ⴰⵎⵓⵔ-ⵏⵏⴻⵙ ⴷⴻⴳ ⵙⵙⵓⵇ ⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡ ⴰⵢⴷⴻⴳ ⵜⴻⴹⴹⴻⴼ, ⵉⵎⵉⵔ-ⴰ, 20%, ⵢⴻⵔⵏⴰ ⵢⴻⵙⵙⵓⵜⴻⵔ-ⴰⵙ ⴰⴷ ⵜⴰⵡⴻⴹ ⵖⴻⵔ 50% ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⵜⴻⵣⵎⴻⵔ ⴰⴷ ⵜⴻⵙⵙⴻⵕⵡⵓ ⵙⵙⵓⵇ ⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡ ⵏ ⵓⵙⴰⴼⴰⵔ.

« ⵓⵔ ⵜⴻⵜⵜⵄⴻⴹⴹⵉⵍ ⴰⵔⴰ ⵙⴰⵉⴷⴰⵍ ⴰⴷ ⵜⴻⵙⵄⵓ ⵙⵏⴰⵜ ⵏ ⵍⵍⵓⵣⵉⵏⴰⵜ ⵜⵉⵎⴰⵢⵏⵓⵜⵉⵏ ⵢⴻⵔⵏⴰ ⴰⵢⴰ ⴷ ⵜⴰⵖⴰⵡⵙⴰ ⵢⴻⵍⵀⴰⵏ, ⴷ ⴰⵛⵓ ⴽⴰⵏ, ⴰⵢⴰ ⵓⵔ ⴷ-ⵢⴻⵜⵜⵇⴰⵎ ⴰⵔⴰ ⵉⵎⵉ ⴰⵙⵙⵓⵜⴻⵔ ⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡ ⵏ ⵢⵉⵙⴰⴼⴰⵔⴻⵏ ⴷ ⵢⵉⴼⴰⵔⵉⵙⴻⵏ ⵏ ⵓⴷⴰⵡⵉ ⵎⴰⵣⴰⵍ-ⵉⵜ ⵢⴻⵊⵀⴻⴷ », ⵖⴻⴼ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵏⵏⴰ ⵎⵉ ⵢⴻⵙⵙⴰⵡⴻⵍ ⴷ ⵢⵉⵎⴹⴻⴱⴱⴻⵔ ⵏ ⵜⵏⴻⴼⵙⴰⵔⵜ ⵏ ⵜⴽⴻⴱⴱⴰⵏⵉⵜ-ⴰ.

ⵎⴰⵙⵙ ⵙⴻⵍⵍⴰⵍ ⵉⴳⴰ ⴷⴰⵖ ⵉⴼⴰⴷⴷⴻⵏ ⵉ ⵢⵉⵎⴹⴻⴱⴱⵔⴻⵏ ⵏ ⵙⴰⵉⴷⴰⵍ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⴳⴻⵏ ⵓⴳⴰⵔ ⵏ ⵍⵎⴻⵊⵀⵓⴷ ⴷⴻⴳ ⵓⵅⴷⴰⵎ ⵏ ⵢⵉⵙⴰⴼⴰⵔⴻⵏ ⵏ ⵓⴷⴰⵡⵉ ⵏ ⵓⴽⴻⵏⵙⵉⵔ ⵢⴻⵔⵏⴰ ⴰⴷ ⴷ-ⵏⴰⴷⵉⵏ ⵉⵛⵔⵉⴽⴻⵏ ⵉⴱⴻⵕⵕⴰⵏⵉⵢⴻⵏ ⵉⵎⴰⵢⵏⵓⵜⴻⵏ.

« ⵢⴻⵙⵙⴻⴼⴽ ⴰⴷ ⴷ-ⵏⴻⵖⵔⴻⵎ ⴰⵢⴻⵏ ⵏⴻⵜⵜⵚⴻⵔⵔⵉⴼ, ⴰⵎⴻⵚⵔⵓⴼ-ⴰ ⴷ ⵍⴼⴰⵢⴷⴰ ⵏ ⵡⴰⵢⴻⵏ ⴰⵢ ⵏⴻⵙⵙⴰⵊⵊⴰⵡ ⴷ ⵉⵙⴻⵔⵖⴰ, ⵢⴻⵔⵏⴰ ⵢⴻⵙⵙⴻⴼⴽ ⴰⴷ ⵏⴻⵙⵏⴻⵔⵉ ⵢⴻⵙ-ⵙ ⴰⵙⵙⵉⵊⵊⴻⵡ ⵏ ⵙⵙⴻⵍⵄⴰ ⵜⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡⵜ ⵏ ⵜⴽⴻⴱⴱⴰⵏⵉⵢⵉⵏ ⵜⵉⵖⴻⵍⵏⴰⵡⵉⵏ ⴷ ⵜⵏⴰⴳⴷⵓⴷⵉⵏ ⴷⴻⴳ ⵢⵉⵃⵔⵉⵛⴻⵏ ⵢⴻⵎⴳⴻⵔⵔⴰⴷⴻⵏ », ⵖⴻⴼ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵏⵏⴰ.

ⴰⵏⴻⵖⵍⴰⴼ ⴰⵎⴻⵣⵡⴰⵔⵓ ⵉⴳⴻⵔ-ⴷ ⵜⵉⵖⵔⵉ, ⵙⴻⴳ ⵢⵉⴷⵉⵙ ⵏⵉⴹⴻⵏ, ⵉ ⵜⴽⴻⴱⴱⴰⵏⵉⵢⵉⵏ ⵜⵉⴱⴻⵕⵕⴰⵏⵉⵢⵉⵏ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⴷ-ⴳⴻⵏⵜ ⵜⵉⴽⴻⴱⴱⴰⵏⵉⵢⵉⵏ ⵜⵓⵛⵔⵉⴽⵉⵏ ⴷ ⵜⴽⴻⴱⴱⴰⵏⵉⵢⵉⵏ ⵜⵉⴷⵣⴰⵢⵔⵉⵢⵉⵏ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⴷ-ⴳⴻⵏⵜ ⴷⴻⴳ ⵍⴷⵣⴰⵢⴻⵔ ⵉⵙⴻⵏⴼⴰⵔⴻⵏ ⴰⵔⴰ ⴷ-ⵢⴰⵡⵉⵏ ⵍⴼⴰⵢⴷⴰ.

ⴷⵖⴰ, ⴷⴻⴳ ⵜⴻⴳⵏⵉⵜ-ⴰ, ⵉⵃⴻⵜⵜⴻⵜ-ⴷ ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ ⵢⴻⵙⵙⴻⴼⴽ ⴰⴷ ⵜⴻⵜⵜⵓⵏⴻⴼⴽ ⵜⵓⵣⵡⵉⵔⵜ ⵉ ⵓⴼⴰⵔⴻⵙ ⴷⴻⴳ ⵍⴷⵣⴰⵢⴻⵔ ⵢⴻⵔⵏⴰ ⴰⴷ ⵢⴻⵏⵇⴻⵙ ⵡⴰⵊⵊⴰⵡ ⵏ ⵙⵙⴻⵍⵄⴰ ⵉⵡⴻⵊⴷⴻⵏ ⵙⴻⴳ ⵜⵎⵓⵔⴰ ⵏ ⵓⵣⵖⴰⵔ.

« ⴰⵇⵍ-ⴰⵖ ⵖⴻⵔ ⵢⵉⴷⵉⵙ ⵏ ⵢⵉⵙⴻⵏⴼⴰⵔⴻⵏ ⵉⵙⵓⴷⴷⵙⴰⵏⴻⵏ ⴰⵔⴰ ⴷ-ⵉⵅⴻⵍⵇⴻⵏ ⴰⵅⴻⴷⴷⵉⵎ ⴷ ⵍⴼⴰⵢⴷⴰ », ⵖⴻⴼ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵏⵏⴰ, ⴰⵎ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵉⵄⴻⵢⵢⴻⵏ ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ ⵓⵔ ⵢⴻⵙⵙⴻⴼⴽ ⴰⵔⴰ ⴰⴷ ⵢⴻⴳⴳⴻⵜ ⵓⵙⵙⵉⵊⴻⵡ ⵢⴻⵔⵏⴰ ⵙⵙⴻⵍⵄⴰ ⵢⴻⵙⵙⴻⴼⴽ ⴰⴷ ⴷ-ⵜⴻⵜⵜⵡⴰⵅⴷⴻⵎ ⵙ ⵓⵇⴰⴷⴻⵔ ⵏ ⵢⵉⵍⵓⴳⴰⵏ ⵉⴳⵔⴰⵖⵍⴰⵏⴻⵏ.

« ⵢⴻⵙⵙⴻⴼⴽ ⴰⴷ ⴷ-ⵏⴻⵅⴷⴻⵎ ⵙⵙⴻⵍⵄⴰ ⵙ ⵓⵇⴰⴷⴻⵔ ⵏ ⵢⵉⵍⵓⴳⴰⵏ ⵉⴳⵔⴰⵖⵍⴰⵏⴻⵏ ⵢⴻⵔⵏⴰ ⵙ ⵓⵇⴰⴷⴻⵔ ⵏ ⵢⵉⵣⵎⴰⵎⴻⵏ ⵏ ⵛⵛⵓⵔⵓⴹ », ⵖⴻⴼ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵏⵏⴰ ⵓⵏⴻⵖⵍⴰⴼ ⴰⵎⴻⵏⵣⵓ, ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⴷⴷⵓⴽⴽⵍⴻⵏ ⵖⴻⵔ ⵜⴻⵣⵉⴽⴽⴻⵏⵜ-ⴰ ⴷ ⵡⴰⵟⴰⵙ ⵙⴻⴳ ⵢⵉⵏⴻⵖⵍⴰⴼⴻⵏ ⵏ ⵓⵏⴰⴱⴰⴹ ⴷ ⵢⵉⴳⴻⵏⵙⴰⵙⴻⵏ ⵉⴷⵉⵒⵍⵓⵎⴰⵜⵉⵢⴻⵏ ⵏ ⵜⵎⵓⵔⴰ ⵏⵉⴹⴻⵏ ⴰⵢ ⵉⵅⴻⴷⴷⵎⴻⵏ ⴷⴻⴳ ⵍⴷⵣⴰⵢⴻⵔ.