Asebter amenzawi : Tameẓla gar ileqman

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi
Ajerriḍ 1: Ajerriḍ 1:
Tusnawt ɣef tṣekka n Kateb Yacine seg 28 ɣer 29 tuber deg Tizi Wezzu
+
Amdeḥḥas n Minen: 43 n yimḥuǧen idzayriyen ay yemmuten
+
 
TIZI WEZZU Ad ssuddsen yiwet n tusnawt ɣef tṣekka n uneggal, argaz n umezgun akked umedyaz Kateb Yacine ass n 28 akked 29 tuber ideg nella deg uxxam n yidlesLmulud at Mɛemmer n Tizi Wezzu, i aɣ-d-nnan, ass n letniyen, deg tmehla n Yidles.
+
LEZZAYER TAMANEɣT Amḍan (leɛdad) n yimḥuǧen idzayriyen ay yemmuten deg Minen (Mekka) yewweḍ ɣer 43, ɣef wakken ay d-yebder leḥsab aneggaru ay d-yessuffeɣ uɣlif n tɣawsiwin n uzɣar ass n letniyen.
+
 
D asihar adelsan, yers ddaw usentel "Kateb Yacine, d amaru bu tira yegten d udmawen", ideg ara d-ilin yisaragen s yiskasiyen ara xedmen yisdawanen, rnu-as yiwet n tzikent ɣef tudert akked tṣekka n umeskar n Nedjma (Titrit) akked yiwen n uhanay n umezgun, ad segrin s umday (usali) n kra seg yiḍrisen-is, ɣef wakken i d-yura deg uhil heyyan i waya.
+
Leḥsab-a yessedda-d daɣ 4 n yimḥuǧen imejraḥ ay mazal deg usbiṭar, deg wakud aydeg 6 n yimḥuǧen niḍen mazal-iten ɛerqen ar ass-a.
+
 
Seg yimselɣa yellan deg uhil, ad nadder kra n yizewlen n yiḍrisen ara d-inin amedya n "Des Métamorphoses de l’Ane d’Apulée, à la poudre d’intelligence de Kateb Yacine ou le génie populaire réinventé" (Seg yimbiddalen n Uɣyul n Afulay, ɣer uɣebbar n lefhama n Kateb Yacine neɣ tasmedna taɣerfant i umi d-ulsen anulfu), d Fatima Malika Boukhelou ara tt-id-yinin, d tadukturt deg tutlayt akked tɣerma tafransist (tasdawit n Tizi Wezzu), "Nedjma, tira yegten d tuɣac n ugzam neɣ aɣewweɣ n cbaḥa) s ɣur Chebili Ali, d aselmad deg ugezdu n tefransist, "l’Amazighité chez Kateb Yacine" (Timmuzɣa ɣur Kateb Yacine) s ɣur Mohamed Lakhdar Maougal, d aprufisur deg tesdawit n Lezzayer tamaneɣt, "La symbolique de Nedjma" (Azamul n Nedjma) s ɣur Tighilt Mohamed Amokrane, d argaz n umezgun rnu d aselmad n tutlayt tafransist (Tizi Wezzu) akked "Le Cercle des représailles : une révolution qui s’annonce" (Tawinnest n ttaṛ : aseɣret n tegrawla) s ɣur Aini Bettouche, d taselmadt taqburt n tesdawit n tsekla akked tutlayin (Tizi Wezzu).
+
Aneɣlaf n tɣawsiwin n uzɣar iwekked-d d akken umuɣ (qa’ima) n yimḥuǧen yemmuten, wid yellan deg usbiṭar neɣ wid ay iɛerqen atan yewjed ɣer tseqqamut ay d-yelhan d taluft-a deg uɣlif n tɣawsiwin n uzɣar.
+
 
Taggara n tusnawt-a, ad tili deg umezgun amnaḍan Kateb Yacine, imsuddsen heyyan deg uhil yiwen n uhanay ideg ara d-uraren adiwenni n "Cadavre encerclé" akked yeḍrisen yura Kateb Yacine, wid ara ten-id-yuraren d inelmaden n ugezdu n tefransist n tesdawit n Lmulud at Mɛemmer n Tizi Wezzu.
+
Taseqqamut n taluft-a la tettemɛawan d uɣlif n tɣawsiwin n ddin « yerna la tettkemmil tettḍafar isalan ineggura ɣef twaɣit ay yeḍran deg Minen d wamek ay tḥuza imḥuǧen-nneɣ ». Taseqqamut-a tezga tesɛa anermis (ittiṣal) d uqenṣul amatu n Lezzayer deg Tgelda Tasaɛudit d yixeddamen ay d-yelhan s ubdad i yimḥuǧen, ɣef wakken ay d-yenna uɣlif.
+
 
Ilul Kateb Yacine ass n 6 ɣuct 1929 deg Qṣenṭina. Asmi yesɛa deg leɛmer-is 16 n yiseggasen, yekki deg tesbanit n Ṣṭif n 8 magu 1945, temḥeq-itt deg yidammen temharsa tafransist.
+
« Aɣlif iger-d tiɣri i wakk idisan akken ad heddnen iman-nsen, ladɣa ttawilat n yisalan, akken ur rennun ara ad sḥeznen imawlan n wid yenḍerren, ladɣa imi isalan ay d-tettakf tseqqamut n taluft kkan-d seg yidisan unṣiben yerna yella deg-sen laman », ɣef wakken ay d-yenna uɣlif. Nnig waya, taseqqamut-a « tezga tesɛa anermis d twaculin n wid yenḍerren, ladɣa tid yesɛan imḥuǧen ay iɛerqen. Aṭas n twaculin ay mmugren deg uɣlif n tɣawsiwin n uzɣar ».
+
 
Asefru-s amezwaru "Nedjma ou le poème ou le couteau" (Titrit neɣ asefru neɣ tajenwit) i d-iẓergen deg useggas 1946, yemla-d belli ameskar-is d amedyaz ayiwnan, aya yerna yenna-t-id wungal-is mucaɛen "Nedjma".
+
« Taseqqamut n taluft tɛezza tiwaculin n yimeṛḥumen yerna tessaram ad jjin akk yimejraḥ, am wakken ay tettɣimi tewjed akken ad d-terr ɣef wakk tuttriwin ay iceɣben tiwaculin ay tḥuza twaɣit-a », ɣef wakken ay d-yenna ulɣu (bayan) n uɣlif n tɣawsiwin n uzɣar.
+
Kateb Yacine d yiwen n umaru agejdan seg gar imura n tmazɣa isersen lsas n tsekla tatrart s tenfalit tafransist, seg wid daɣen i cetlen asmaynut n umezgun azzayri. Deg useggas 1988, yewwi arraz aɣelnaw n Tsekla. Yemmut umaru s waḍḍan ass n 28 tuber 1989.
+

Tasiwelt n wass 14:41, 27 Tuber 2015

ⴰⵎⴷⴻⵃⵃⴰⵙ ⵏ ⵎⵉⵏⴻⵏ: 43 ⵏ ⵢⵉⵎⵃⵓⴵⴻⵏ ⵉⴷⵣⴰⵢⵔⵉⵢⴻⵏ ⴰⵢ ⵢⴻⵎⵎⵓⵜⴻⵏ

ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ ⵜⴰⵎⴰⵏⴻⵖⵜ – ⴰⵎⴹⴰⵏ (ⵍⴻⵄⴷⴰⴷ) ⵏ ⵢⵉⵎⵃⵓⴵⴻⵏ ⵉⴷⵣⴰⵢⵔⵉⵢⴻⵏ ⴰⵢ ⵢⴻⵎⵎⵓⵜⴻⵏ ⴷⴻⴳ ⵎⵉⵏⴻⵏ (ⵎⴻⴽⴽⴰ) ⵢⴻⵡⵡⴻⴹ ⵖⴻⵔ 43, ⵖⴻⴼ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⴱⴷⴻⵔ ⵍⴻⵃⵙⴰⴱ ⴰⵏⴻⴳⴳⴰⵔⵓ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵙⵙⵓⴼⴼⴻⵖ ⵓⵖⵍⵉⴼ ⵏ ⵜⵖⴰⵡⵙⵉⵡⵉⵏ ⵏ ⵓⵣⵖⴰⵔ ⴰⵙⵙ ⵏ ⵍⴻⵜⵏⵉⵢⴻⵏ.

ⵍⴻⵃⵙⴰⴱ-ⴰ ⵢⴻⵙⵙⴻⴷⴷⴰ-ⴷ ⴷⴰⵖ 4 ⵏ ⵢⵉⵎⵃⵓⴵⴻⵏ ⵉⵎⴻⵊⵔⴰⵃ ⴰⵢ ⵎⴰⵣⴰⵍ ⴷⴻⴳ ⵓⵙⴱⵉⵟⴰⵔ, ⴷⴻⴳ ⵡⴰⴽⵓⴷ ⴰⵢⴷⴻⴳ 6 ⵏ ⵢⵉⵎⵃⵓⴵⴻⵏ ⵏⵉⴹⴻⵏ ⵎⴰⵣⴰⵍ-ⵉⵜⴻⵏ ⵄⴻⵔⵇⴻⵏ ⴰⵔ ⴰⵙⵙ-ⴰ.

ⴰⵏⴻⵖⵍⴰⴼ ⵏ ⵜⵖⴰⵡⵙⵉⵡⵉⵏ ⵏ ⵓⵣⵖⴰⵔ ⵉⵡⴻⴽⴽⴻⴷ-ⴷ ⴷ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⵓⵎⵓⵖ (ⵇⴰ’ⵉⵎⴰ) ⵏ ⵢⵉⵎⵃⵓⴵⴻⵏ ⵢⴻⵎⵎⵓⵜⴻⵏ, ⵡⵉⴷ ⵢⴻⵍⵍⴰⵏ ⴷⴻⴳ ⵓⵙⴱⵉⵟⴰⵔ ⵏⴻⵖ ⵡⵉⴷ ⴰⵢ ⵉⵄⴻⵔⵇⴻⵏ ⴰⵜⴰⵏ ⵢⴻⵡⵊⴻⴷ ⵖⴻⵔ ⵜⵙⴻⵇⵇⴰⵎⵓⵜ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵍⵀⴰⵏ ⴷ ⵜⴰⵍⵓⴼⵜ-ⴰ ⴷⴻⴳ ⵓⵖⵍⵉⴼ ⵏ ⵜⵖⴰⵡⵙⵉⵡⵉⵏ ⵏ ⵓⵣⵖⴰⵔ.

ⵜⴰⵙⴻⵇⵇⴰⵎⵓⵜ ⵏ ⵜⴰⵍⵓⴼⵜ-ⴰ ⵍⴰ ⵜⴻⵜⵜⴻⵎⵄⴰⵡⴰⵏ ⴷ ⵓⵖⵍⵉⴼ ⵏ ⵜⵖⴰⵡⵙⵉⵡⵉⵏ ⵏ ⴷⴷⵉⵏ « ⵢⴻⵔⵏⴰ ⵍⴰ ⵜⴻⵜⵜⴽⴻⵎⵎⵉⵍ ⵜⴻⵜⵜⴹⴰⴼⴰⵔ ⵉⵙⴰⵍⴰⵏ ⵉⵏⴻⴳⴳⵓⵔⴰ ⵖⴻⴼ ⵜⵡⴰⵖⵉⵜ ⴰⵢ ⵢⴻⴹⵔⴰⵏ ⴷⴻⴳ ⵎⵉⵏⴻⵏ ⴷ ⵡⴰⵎⴻⴽ ⴰⵢ ⵜⵃⵓⵣⴰ ⵉⵎⵃⵓⴵⴻⵏ-ⵏⵏⴻⵖ ». ⵜⴰⵙⴻⵇⵇⴰⵎⵓⵜ-ⴰ ⵜⴻⵣⴳⴰ ⵜⴻⵙⵄⴰ ⴰⵏⴻⵔⵎⵉⵙ (ⵉⵜⵜⵉⵚⴰⵍ) ⴷ ⵓⵇⴻⵏⵚⵓⵍ ⴰⵎⴰⵜⵓ ⵏ ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ ⴷⴻⴳ ⵜⴳⴻⵍⴷⴰ ⵜⴰⵙⴰⵄⵓⴷⵉⵜ ⴷ ⵢⵉⵅⴻⴷⴷⴰⵎⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵍⵀⴰⵏ ⵙ ⵓⴱⴷⴰⴷ ⵉ ⵢⵉⵎⵃⵓⴵⴻⵏ, ⵖⴻⴼ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵏⵏⴰ ⵓⵖⵍⵉⴼ.

« ⴰⵖⵍⵉⴼ ⵉⴳⴻⵔ-ⴷ ⵜⵉⵖⵔⵉ ⵉ ⵡⴰⴽⴽ ⵉⴷⵉⵙⴰⵏ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⵀⴻⴷⴷⵏⴻⵏ ⵉⵎⴰⵏ-ⵏⵙⴻⵏ, ⵍⴰⴷⵖⴰ ⵜⵜⴰⵡⵉⵍⴰⵜ ⵏ ⵢⵉⵙⴰⵍⴰⵏ, ⴰⴽⴽⴻⵏ ⵓⵔ ⵔⴻⵏⵏⵓⵏ ⴰⵔⴰ ⴰⴷ ⵙⵃⴻⵣⵏⴻⵏ ⵉⵎⴰⵡⵍⴰⵏ ⵏ ⵡⵉⴷ ⵢⴻⵏⴹⴻⵔⵔⴻⵏ, ⵍⴰⴷⵖⴰ ⵉⵎⵉ ⵉⵙⴰⵍⴰⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵜⴻⵜⵜⴰⴽⴼ ⵜⵙⴻⵇⵇⴰⵎⵓⵜ ⵏ ⵜⴰⵍⵓⴼⵜ ⴽⴽⴰⵏ-ⴷ ⵙⴻⴳ ⵢⵉⴷⵉⵙⴰⵏ ⵓⵏⵚⵉⴱⴻⵏ ⵢⴻⵔⵏⴰ ⵢⴻⵍⵍⴰ ⴷⴻⴳ-ⵙⴻⵏ ⵍⴰⵎⴰⵏ », ⵖⴻⴼ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵏⵏⴰ ⵓⵖⵍⵉⴼ. ⵏⵏⵉⴳ ⵡⴰⵢⴰ, ⵜⴰⵙⴻⵇⵇⴰⵎⵓⵜ-ⴰ « ⵜⴻⵣⴳⴰ ⵜⴻⵙⵄⴰ ⴰⵏⴻⵔⵎⵉⵙ ⴷ ⵜⵡⴰⵛⵓⵍⵉⵏ ⵏ ⵡⵉⴷ ⵢⴻⵏⴹⴻⵔⵔⴻⵏ, ⵍⴰⴷⵖⴰ ⵜⵉⴷ ⵢⴻⵙⵄⴰⵏ ⵉⵎⵃⵓⴵⴻⵏ ⴰⵢ ⵉⵄⴻⵔⵇⴻⵏ. ⴰⵟⴰⵙ ⵏ ⵜⵡⴰⵛⵓⵍⵉⵏ ⴰⵢ ⵎⵎⵓⴳⵔⴻⵏ ⴷⴻⴳ ⵓⵖⵍⵉⴼ ⵏ ⵜⵖⴰⵡⵙⵉⵡⵉⵏ ⵏ ⵓⵣⵖⴰⵔ ».

« ⵜⴰⵙⴻⵇⵇⴰⵎⵓⵜ ⵏ ⵜⴰⵍⵓⴼⵜ ⵜⵄⴻⵣⵣⴰ ⵜⵉⵡⴰⵛⵓⵍⵉⵏ ⵏ ⵢⵉⵎⴻⵕⵃⵓⵎⴻⵏ ⵢⴻⵔⵏⴰ ⵜⴻⵙⵙⴰⵔⴰⵎ ⴰⴷ ⵊⵊⵉⵏ ⴰⴽⴽ ⵢⵉⵎⴻⵊⵔⴰⵃ, ⴰⵎ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⵜⴻⵜⵜⵖⵉⵎⵉ ⵜⴻⵡⵊⴻⴷ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⴷ-ⵜⴻⵔⵔ ⵖⴻⴼ ⵡⴰⴽⴽ ⵜⵓⵜⵜⵔⵉⵡⵉⵏ ⴰⵢ ⵉⵛⴻⵖⴱⴻⵏ ⵜⵉⵡⴰⵛⵓⵍⵉⵏ ⴰⵢ ⵜⵃⵓⵣⴰ ⵜⵡⴰⵖⵉⵜ-ⴰ », ⵖⴻⴼ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵏⵏⴰ ⵓⵍⵖⵓ (ⴱⴰⵢⴰⵏ) ⵏ ⵓⵖⵍⵉⴼ ⵏ ⵜⵖⴰⵡⵙⵉⵡⵉⵏ ⵏ ⵓⵣⵖⴰⵔ.