Asebter amenzawi : Tameẓla gar ileqman

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi
Ajerriḍ 1: Ajerriḍ 1:
Icahen / Arraz Ameqqran wis 4 n uselway n Tegduda : d tagnit i ufareṣ seg uswir unnig
+
Aneẓruf Utrim: Meṛṛuk la tɛeṛṛeḍ ad tergel abrid i terzi n umaru amatu n Yiɣlanen Yeddukklen
+
 
LEZZAYER – Tuɣdaḍt n yimariren izzayriyen i yekkin deg Warraz Ameqqran wis 4 n uselway n Tegduda n turart n yicahen deg Lezzayer tewɛer ɣef wakken i d-ssissnen aswir-is yikerwaten Imeqranen igraɣlanen (GMI) i yekkin deg tzizzelt, aya akk d yiwet n tegnit n ufareṣ akken ad iqis umarir iman-is s aswir unnig.
+
LEZZAYER TAMANEɣT– Yenna-d usdawan aṣeḥrawi Mustapha Baba Sayed, yesselmaden deg Tesdawit n Lezzayer Tamaneɣt tis 3, ass n ttlata deg Lezzayer, dakken yesḥassef imi Meṛṛuk ur tt-yeɛjib ara lḥal ɣef terzi n umaru amatu n Yiɣlanen Yeddukklen, Ban Ki-moon, ɣef tmura n temnaḍt akken ad yefru taluft n Uneẓruf Utrim.
+
 
Akerwa Ameqqran azzayri Mohamed Haddouche, i yeṭṭfen amḍiq amezwaru seg ɛeddan kraḍ yeḥricen n turart, iwala dakken aswir n yimariren izzayriyen d ’’ameggaz’’ ɣas akken imcahen iberraniyen d-yusan ɣer Lezzayer ǧǧan wid-nneɣ s umeccaq ameggaz.
+
Mi d-yella d inebgi n unmager n uɣmis ayallas n DK-news, yenna-d uselmad-a aṣeḥṛawi dakken « anhil (niḍam) ameṛṛuki yewweḍ armi ay as-yefka ccuruḍ i umaru amatu n Yiɣlanen Yeddukklen yerna iḥudd-as-d timnaḍin ayɣef ad yerzu », akken ad d-yeg iɛewwiqen i terzi n umaru amatu ad yeg deg Meɣres ay d-yetteddun, ladɣa ɣef yikalen iṣeḥrawiyen yettwaḍḍfen.
+
 
"Ttwaliɣ belli nesɛa yiwen n uswir ameggaz ma nquren-it ɣer yimariren iberraniyen i yekkin deg tzizzelt. Azwar zwaren yekka-d seg tikkin s waṭas deg tzizzal n uswir agraɣlan’’, i d-yessegzi i Tnegga Ukerwa Ameqqran Haddouche.
+
Anhal ameṛṛuki yella yeḍmeɛ ad d-tili tirzi-a deffir ussuffeɣ n uṛabul n Useqqamu n Tɣellist (amn) ɣef uɛawed n lewṣaya n Minurso (Tuɣdaḍt n Yiɣlanen Yeddukklen i Tsefrant deg Uneẓruf Utrim), ɣef wakken ay d-yenna usdawan-a aṣeḥrawi.
+
 
Seg tama-s, Akerwa Ameqqran azzayri Adlane Arab, Aswir.5 afriqi, iderrer-d ’’tazmert’’ n yimariren iberraniyen yekkin deg tzizzelt, yennad tewɛer aṭas ɣef yizzayriyen akken ad ‘’ḍefren anya’’ deg kraḍ n yeḥricen n turart yezrin.
+
Nnig waya, yenna-d uselmad-a daɣ dakken d Fṛansa ay d ssebba tameqrant deg yiɛewwiqen-a ay d-yellan deg ubrid n yiṣeḥrawiyen, yernu yetthem-itt s « tuqqna n tiṭ ɣef wayen ay la tetteg Meṛṛuk ».
+
 
‘’Aswir n tzizzelt d unnig ma nwal ɣer tezmert n yikerwa Imeqqranen igraɣlanen, ideg ddeqs deg-sen kkan-d seg uɣerbaz arusi, i yennumen tturaren deg tzizzal yecban tigi’’, i d-yenna, yerna yenna-d belli imariren izzayriyen ‘’(yessefk) ad farṣen tagnit-a akken ad uraren akked yimcahen n uswir yecban wa’’.
+
« Fṛansa turar dduṛ deg wakk tiwuɣa d yiɛewwiqen ay d-yersen deg ubrid n uɣref aṣeḥrawi », ɣef wakken ay d-yenna.
+
 
Ma d ayen yerzan tamarirt tazzayrit Lina Nassr, 13 iseggasen, d Tameṭṭut Takerwat n FIDE, tazizzelt-a d ’’tagnit’’ i as-yettunefken akken ad teqqim udem s udem n wufrinen seg yimariren n umḍal.
+
Yenna-d, seg yidis niḍen, dakken « tamsalt taṣeḥrawit tella tezmer ad tefru s ubrid uḥṛic yernu d uṣwib, s uxemmem ɣef nnfeɛ n yiɣerfan n Lmeɣreb » ay yebɣan tadukli gar tmura-nsen.
+
 
Ad nesmekti belli talɣuɣt tazzayrit tewwi deg useggas 2015 azwel aɛrab deg Merruk akked win n tefriqt deg Ẓumbya.
+
Mass Baba Sayed iwekked-d dakken aɣref aṣeḥrawi yenna-d, acḥal d tikkelt, dakken yewjed s tidet akken ad yettekki deg lebni n Lmeɣreb d uḥuddu-nnes seg yimihiten (axṭar) uffiɣen ay la t-yettḥakaṛen.
+
Kkin 61 n yimcahen i d-yekkan seg mraw tmura (Lezzayer, Lubnan, Libya, Falasṭin, Fransa, Biljik, Pays-Bas, Rrus, Ukranya akked Uzbikistan), akka ara kemlen turart alamma d ass n ssebt akken ad iban anwa ara yawin Arraz Ameqqran, turart tetteddu s unagraw aswisi deg-s 9 yeḥricen s uwlelleɣ n 20 tmikin.
+

Tasiwelt n wass 18:36, 24 Furar 2016

ⴰⵏⴻⵥⵔⵓⴼ ⵓⵜⵔⵉⵎ: ⵎⴻⵕⵕⵓⴽ ⵍⴰ ⵜⵄⴻⵕⵕⴻⴹ ⴰⴷ ⵜⴻⵔⴳⴻⵍ ⴰⴱⵔⵉⴷ ⵉ ⵜⴻⵔⵣⵉ ⵏ ⵓⵎⴰⵔⵓ ⴰⵎⴰⵜⵓ ⵏ ⵢⵉⵖⵍⴰⵏⴻⵏ ⵢⴻⴷⴷⵓⴽⴽⵍⴻⵏ

ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ ⵜⴰⵎⴰⵏⴻⵖⵜ– ⵢⴻⵏⵏⴰ-ⴷ ⵓⵙⴷⴰⵡⴰⵏ ⴰⵚⴻⵃⵔⴰⵡⵉ ⵎⵓⵙⵜⴰⵒⵀⴰ ⴱⴰⴱⴰ ⵙⴰⵢⴻⴷ, ⵢⴻⵙⵙⴻⵍⵎⴰⴷⴻⵏ ⴷⴻⴳ ⵜⴻⵙⴷⴰⵡⵉⵜ ⵏ ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ ⵜⴰⵎⴰⵏⴻⵖⵜ ⵜⵉⵙ 3, ⴰⵙⵙ ⵏ ⵜⵜⵍⴰⵜⴰ ⴷⴻⴳ ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ, ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ ⵢⴻⵙⵃⴰⵙⵙⴻⴼ ⵉⵎⵉ ⵎⴻⵕⵕⵓⴽ ⵓⵔ ⵜⵜ-ⵢⴻⵄⵊⵉⴱ ⴰⵔⴰ ⵍⵃⴰⵍ ⵖⴻⴼ ⵜⴻⵔⵣⵉ ⵏ ⵓⵎⴰⵔⵓ ⴰⵎⴰⵜⵓ ⵏ ⵢⵉⵖⵍⴰⵏⴻⵏ ⵢⴻⴷⴷⵓⴽⴽⵍⴻⵏ, ⴱⴰⵏ ⴽⵉ-ⵎⵧⵧⵏ, ⵖⴻⴼ ⵜⵎⵓⵔⴰ ⵏ ⵜⴻⵎⵏⴰⴹⵜ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⵢⴻⴼⵔⵓ ⵜⴰⵍⵓⴼⵜ ⵏ ⵓⵏⴻⵥⵔⵓⴼ ⵓⵜⵔⵉⵎ.

ⵎⵉ ⴷ-ⵢⴻⵍⵍⴰ ⴷ ⵉⵏⴻⴱⴳⵉ ⵏ ⵓⵏⵎⴰⴳⴻⵔ ⵏ ⵓⵖⵎⵉⵙ ⴰⵢⴰⵍⵍⴰⵙ ⵏ ⴷⴽ-ⵏⴻⵡⵙ, ⵢⴻⵏⵏⴰ-ⴷ ⵓⵙⴻⵍⵎⴰⴷ-ⴰ ⴰⵚⴻⵃⵕⴰⵡⵉ ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ « ⴰⵏⵀⵉⵍ (ⵏⵉⴹⴰⵎ) ⴰⵎⴻⵕⵕⵓⴽⵉ ⵢⴻⵡⵡⴻⴹ ⴰⵔⵎⵉ ⴰⵢ ⴰⵙ-ⵢⴻⴼⴽⴰ ⵛⵛⵓⵔⵓⴹ ⵉ ⵓⵎⴰⵔⵓ ⴰⵎⴰⵜⵓ ⵏ ⵢⵉⵖⵍⴰⵏⴻⵏ ⵢⴻⴷⴷⵓⴽⴽⵍⴻⵏ ⵢⴻⵔⵏⴰ ⵉⵃⵓⴷⴷ-ⴰⵙ-ⴷ ⵜⵉⵎⵏⴰⴹⵉⵏ ⴰⵢⵖⴻⴼ ⴰⴷ ⵢⴻⵔⵣⵓ », ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⴷ-ⵢⴻⴳ ⵉⵄⴻⵡⵡⵉⵇⴻⵏ ⵉ ⵜⴻⵔⵣⵉ ⵏ ⵓⵎⴰⵔⵓ ⴰⵎⴰⵜⵓ ⴰⴷ ⵢⴻⴳ ⴷⴻⴳ ⵎⴻⵖⵔⴻⵙ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵜⵜⴻⴷⴷⵓⵏ, ⵍⴰⴷⵖⴰ ⵖⴻⴼ ⵢⵉⴽⴰⵍⴻⵏ ⵉⵚⴻⵃⵔⴰⵡⵉⵢⴻⵏ ⵢⴻⵜⵜⵡⴰⴹⴹⴼⴻⵏ.

ⴰⵏⵀⴰⵍ ⴰⵎⴻⵕⵕⵓⴽⵉ ⵢⴻⵍⵍⴰ ⵢⴻⴹⵎⴻⵄ ⴰⴷ ⴷ-ⵜⵉⵍⵉ ⵜⵉⵔⵣⵉ-ⴰ ⴷⴻⴼⴼⵉⵔ ⵓⵙⵙⵓⴼⴼⴻⵖ ⵏ ⵓⵕⴰⴱⵓⵍ ⵏ ⵓⵙⴻⵇⵇⴰⵎⵓ ⵏ ⵜⵖⴻⵍⵍⵉⵙⵜ (ⴰⵎⵏ) ⵖⴻⴼ ⵓⵄⴰⵡⴻⴷ ⵏ ⵍⴻⵡⵚⴰⵢⴰ ⵏ ⵎⵉⵏⵓⵔⵙⵧ (ⵜⵓⵖⴷⴰⴹⵜ ⵏ ⵢⵉⵖⵍⴰⵏⴻⵏ ⵢⴻⴷⴷⵓⴽⴽⵍⴻⵏ ⵉ ⵜⵙⴻⴼⵔⴰⵏⵜ ⴷⴻⴳ ⵓⵏⴻⵥⵔⵓⴼ ⵓⵜⵔⵉⵎ), ⵖⴻⴼ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵏⵏⴰ ⵓⵙⴷⴰⵡⴰⵏ-ⴰ ⴰⵚⴻⵃⵔⴰⵡⵉ.

ⵏⵏⵉⴳ ⵡⴰⵢⴰ, ⵢⴻⵏⵏⴰ-ⴷ ⵓⵙⴻⵍⵎⴰⴷ-ⴰ ⴷⴰⵖ ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ ⴷ ⴼⵕⴰⵏⵙⴰ ⴰⵢ ⴷ ⵙⵙⴻⴱⴱⴰ ⵜⴰⵎⴻⵇⵔⴰⵏⵜ ⴷⴻⴳ ⵢⵉⵄⴻⵡⵡⵉⵇⴻⵏ-ⴰ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵍⵍⴰⵏ ⴷⴻⴳ ⵓⴱⵔⵉⴷ ⵏ ⵢⵉⵚⴻⵃⵔⴰⵡⵉⵢⴻⵏ, ⵢⴻⵔⵏⵓ ⵢⴻⵜⵜⵀⴻⵎ-ⵉⵜⵜ ⵙ « ⵜⵓⵇⵇⵏⴰ ⵏ ⵜⵉⵟ ⵖⴻⴼ ⵡⴰⵢⴻⵏ ⴰⵢ ⵍⴰ ⵜⴻⵜⵜⴻⴳ ⵎⴻⵕⵕⵓⴽ ».

« ⴼⵕⴰⵏⵙⴰ ⵜⵓⵔⴰⵔ ⴷⴷⵓⵕ ⴷⴻⴳ ⵡⴰⴽⴽ ⵜⵉⵡⵓⵖⴰ ⴷ ⵢⵉⵄⴻⵡⵡⵉⵇⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵔⵙⴻⵏ ⴷⴻⴳ ⵓⴱⵔⵉⴷ ⵏ ⵓⵖⵔⴻⴼ ⴰⵚⴻⵃⵔⴰⵡⵉ », ⵖⴻⴼ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵏⵏⴰ.

ⵢⴻⵏⵏⴰ-ⴷ, ⵙⴻⴳ ⵢⵉⴷⵉⵙ ⵏⵉⴹⴻⵏ, ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ « ⵜⴰⵎⵙⴰⵍⵜ ⵜⴰⵚⴻⵃⵔⴰⵡⵉⵜ ⵜⴻⵍⵍⴰ ⵜⴻⵣⵎⴻⵔ ⴰⴷ ⵜⴻⴼⵔⵓ ⵙ ⵓⴱⵔⵉⴷ ⵓⵃⵕⵉⵛ ⵢⴻⵔⵏⵓ ⴷ ⵓⵚⵡⵉⴱ, ⵙ ⵓⵅⴻⵎⵎⴻⵎ ⵖⴻⴼ ⵏⵏⴼⴻⵄ ⵏ ⵢⵉⵖⴻⵔⴼⴰⵏ ⵏ ⵍⵎⴻⵖⵔⴻⴱ » ⴰⵢ ⵢⴻⴱⵖⴰⵏ ⵜⴰⴷⵓⴽⵍⵉ ⴳⴰⵔ ⵜⵎⵓⵔⴰ-ⵏⵙⴻⵏ.

ⵎⴰⵙⵙ ⴱⴰⴱⴰ ⵙⴰⵢⴻⴷ ⵉⵡⴻⴽⴽⴻⴷ-ⴷ ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵖⵔⴻⴼ ⴰⵚⴻⵃⵔⴰⵡⵉ ⵢⴻⵏⵏⴰ-ⴷ, ⴰⵛⵃⴰⵍ ⴷ ⵜⵉⴽⴽⴻⵍⵜ, ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ ⵢⴻⵡⵊⴻⴷ ⵙ ⵜⵉⴷⴻⵜ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⵢⴻⵜⵜⴻⴽⴽⵉ ⴷⴻⴳ ⵍⴻⴱⵏⵉ ⵏ ⵍⵎⴻⵖⵔⴻⴱ ⴷ ⵓⵃⵓⴷⴷⵓ-ⵏⵏⴻⵙ ⵙⴻⴳ ⵢⵉⵎⵉⵀⵉⵜⴻⵏ (ⴰⵅⵟⴰⵔ) ⵓⴼⴼⵉⵖⴻⵏ ⴰⵢ ⵍⴰ ⵜ-ⵢⴻⵜⵜⵃⴰⴽⴰⵕⴻⵏ.