Asebter amenzawi : Tameẓla gar ileqman

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi
(Replaced content with "lezZAYER")
 
(4,421 n tisiwal tibusarin af amseqdac ur ttumlalent ara)
Ajerriḍ 1: Ajerriḍ 1:
Ljemɛa, 11 Yebrir 2015  16:25
+
lezZAYER
+
Mass Sellal yemmuger aneɣlaf acinwat n ttjaṛa
+
+
Aneɣlaf amezwaru, Abdelmalek Sellal, d uneɣlaf acinwat n tnezzut (ttǧaṛa), Gao Hucheng
+
+
LEZZAYER TAMANEƔT – Aneɣlaf amezwaru, Abdelmalek Sellal, yemmuger ass n ssebt deg Lezzayer, aneɣlaf acinwat n tnezzut , Gao Hucheng, yettgen tirza ɣer Lezzayer deg uqaleb n tɣimit tis 7 n tseqqamut tuxliḍt tadamsant tadzayrit-tacinwat, ɣef wakken ay d-yettwabder deg yiwen n welɣu n ssrabes n Uneɣlaf amezwaru.
+
+
Amyager-a d tagnit deg « ara ssukken tiṭ ɣef temsal yeqqnen ɣer wassaɣen n wemɛawen gar snat-a n tmura », ɣef wakken ay d-tenna teɣbalut-a.
+
+
« Sin-a n yidisan feṛḥen s tɣara  n wassaɣen-a, yerna msefhamen akken ad xedmen i lmend n ussemɣer n wassaɣen-agi akken ad d-ḥazen iḥricen yeqqnen ɣer ufares deg uqaleb n ticcurka, ladɣa deg wayen yerzan tamguri tapiṭrulit-takrurant, tamguri, tafellaḥt, tamerrit d umesni », ɣef wakken ay d-yettwabder.
+
+
Aneɣlaf amezwaru, « ara igen tirzi ɣef Ccinwa deg tgara n wayyur-a, iwekk d-d i yinebgi-nnes dakken Lezzayer tewjed akken ad d-tessefɛel ticcurka tasuddsant ay d-bdan yiselwayen n snat-a n tmura seg Mayyu 2014, d tin ay yessejhed uɣawas n xemsa n yiseggasen n wemɛawen asuddsan amatu 2014-2018 ».
+
+
Timlilit-a tella-d s weḥdaṛ n uneɣlaf n tnezzut, Amara Benyounes.
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
Ssebt, 11 Yebrir 2015    1619
+
+
Mass Sellal yemmuger tanemhalt tamatut n Unesco
+
+
+
LEZZAYER – Aneɣlaf amezwaru, Abdelmalek Sellal, yemmuger ass n ssebt deg Lezzayer tanemhalt tamatut n Unesco, Irina Bukuba, i d-yerzan ɣer Lezzayer almend n beddu n useggas n tifawin, ɣef wakken ay d-yenna yiwen n welɣu n ssrabes n Uneɣlaf amezwaru.
+
+
Adiwenni gar sin-a yidisan d win aydeg ay d-yella « uqeyyem n wemɛawen ijehden deg wahilen d yisenfaren ucriken”, ɣef wakken ay d-tenna teɣbalut-a.
+
+
Massa Bukuba tessawel-d ɣef tɣara  n wassaɣ-a, « am wakken ay tfuṛes ad terr tajmilt i dduṛ urmid  n Lezzayer ay yesɛan amkan deg Useqqamu aslekman d tsuda d tuddsiwin yemgaraden n Yeɣlanen Yeddukklen, d tin deg tettekkay akken yelha almend n ussefɛel n wahilen yezwaren akken ad yegmu  weḥraz n tgemmi tadelsant tamaḍlant ».
+
+
Seg yidis-nnes, Mass Sellal « yerra tajmilt i dduṛ » n Unesku deg wayen yerzan aɛawen d wecrak n ttejṛiba-nnes i ussejhed n tzemmar tiɣelnawin deg yinurar yemgaraden ay yeqqnen ɣer wayen ay tetteg tsudut-a taɛlayant ».
+
+
Amyager-a yella-d s weḥdaṛ n uneɣlaf n welmud aɛlayan ed unadi ussnan, Muhamed Mebarki.
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
Ssebt, 11 Yebrir 2015  1903
+
+
Tasertit tazzayrit n uxeddim d tin ara yefrun ugur n lexṣaṣ
+
+
LEZZAYER TAMANEƔT – Tasertit tazzayrit n wesnerni n ussemres d tin ay « d-yuwwin amaynut » yerna ad txeddem i lmend n ferru n lexṣaṣ n uxeddim, ɣef wakken ay d-tenna ass n ssebt deg Lezzayer Tamaneɣt tnemhalt n tɣawsiwin ed wassaɣen igraɣlanen deg tmehla tamatut  n Pôle emploi (Fṛansa), Annie Gubin.
+
+
Massa Gubin, i d-yerzan ɣer Lezzayer almend n wemɛawen akk d Tnegga taɣelnawt n ussemres , tenna-d i NSL, deg yijifeṛ n terzi ɣef tmesrit  taɣelnawt n ussemres ay la d-yettilin deg leqṣer n temzikknin , dakken tasertit tadzayrit n wesnerni n ussemres d tin ay « d-yuwyen amaynu », acku tebna ɣef « wesnerni n ticcurka ed teɣwalt tatrart, d ayen ara yefrun ugur n lexṣaṣ n uxeddim », ɣef wakken ay d-tger tamawt.
+
+
Massa Gubin tebder-d irmuden  yemgerraden ay yeqqnen ɣer ussemres, gar-asen tarrayin  n unadi d ttawilat n wesnulfu n yisenfaren deg waṭas n yeḥricen n uxeddim.
+
+
Seg tama niḍen, Massa Gubin tenna-d dakken Pôle emploi tewjed akken ad temɛawan d win n Lezzayer am wakken ay d-tenna d akken mazal yettkemmil uxeddim deg uqaleb n yisenfaren n uɛawen deg wenrar n ussemres deg Lezzayer, yerna aya d yiwet seg tɣawsiwin timeqranin deg ticcurka gar snat-a n tmurt-a.
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
Lezzayer-Libya-Ṭalyan-Maṣer-Tazɣent-Rrebrab
+
Akken ad tili Libya ‘’terked ugar’’ teḥwaǧ ad tessemres abrid n ferru asertan akken ad terked (Aneɣlaf n tɣawsiwin n berra aṭalyani)
+
+
RRUM – Aneɣlaf aṭalyani n tɣasiwin n berra, Pawlu Gentiluni yenna-d, ass n larebɛa deg Rrum, yiwet am Libya ‘’irekden ugar’’ teḥwaǧ ad tessemres abrid n ferru asertan s udiwenni asertan ideg ara d-ddun wiyaḍ akken ad tessiweḍ ad tesbed anabaḍ  n tdukli aɣelnaw ara d-yawin talwit akken ad terked tmurt-a
+
 
+
‘’Lezzayer, Ṭalyan d Maṣer ur teṭṭfen ara amḍiq n yilibiyen iɣef yessefk ad ilin d isegbaren  ara yessiwḍen ad sbeden anabaḍ n tdukli aɣelnaw akken ad gen talast i tezɣent  i la yetthuccun tamurt-a’’, i d-yenna Mass Gentiluni.
+
 
+
Yenna-d Mass Gentiluni deg yiwen n usarag i iga d uneɣlaf anesmigal tɣawsiwin n tmazɣa d tid n tefriqt, Abdelkader Messahel d uneɣlaf n tɣawsiwin n berra n Maṣer, Sameh cuukry, deg taggara n udiwenni-nsen ɣef Libya d umennuɣ mgal rrebrab.
+
+
Iseddi-d  belli Lezzayer, Ṭalyan d Maṣer ad rafqen ilibiyen deg ussisen-nsen, s udiwenni asertan ideg ara d-ddun wiyaḍ akken izemren ad tessiweḍ
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
Takurt n uḍar Langliz-Ldzayer
+
+
Taẓunt tis 2 n Langliz (ass wis 42) Millwall-Watford (0-2): Guedioura d netta ay d amarir imxeyyer deg temlilit-nni
+
+
LUNDUN, 12 Yebrir 2015 (NSL) – Amarir alemmas agraɣlan adzayri Adlene Guedyura, ay yetturaren deg teɣlamt n Watfurd, yettwafren d netta ay d amarir imxeyyer deg temlilit ay terbeḥ teɣlamt-nnes mgal Millwall (2-0) ass n ssebt, deg wass wis 42 n telɣuɣa tanglizit n taẓunt,  yerna d tikkelt tis tlata ɣef wesref ara yili d imxeyyer am wakka.
+
+
Guedyura, ay la yetturaren s teẓwert tameqrant tagara-a, yessekcem iswi wis sin n Watfurd (deg tedqiqt tis 56), sdeffir ma yessekcem Matej Vydra iswi amezwaru deg tedqiqt tis 26.
+
+
D win ay d iswi amezwaru ara yessekcem umarir-a azzayri deg teɣlamt n Watford deg tikkelt-a tis snat aydeg ara yettwarḍel i teɣlamt-a deg tsemhuyt-a. Uqbel temlilit-a, Guedioura iga snat n tikkal asɛeddi n takurt  ay yessawḍen ɣer ussekcem n yeswi, yiwet deg temlilit ay d-yellan mgal Derby County (2-2), tayeḍ deg temlilit mgal Middlesbrugh (2-0).
+
+
S rrbeḥa-a, taɣlamt n Watford tessaram ad tekcem ɣer Temɣunt Tamezwarut  deg tsemhuyt ay d-yetteddun, yerna attan imir-a teḍḍef amkan wis sin s 79 n tenqiḍin, deffir teɣlamt n AFC Bournemouth ay yeḍḍfen taqacuct.
+
+
Guedyura (29 n yiseggasen), d areḍḍal kan  ay t-terḍel Crystal Palas  i teɣlamt n Watfurd. D tikkelt tis snat aydeg ara yettwarḍel i teɣlamt-a deg tsemhuyt-a yerna yurar yagi deg-s gar Wambeṛ ed Dujembeṛ yezrin (d tallit aydeg ay yessekcem 2 n yeswan deg 6 n temliliyin).
+
+
Amarir-a azzayri alemmas n temḥaddit yettwaḥṛem seg wurar deg Teqbuct n umaḍal n 2014 d Teqbuct n Tefriqt n 2015 , am wakken ur as-d-ɣrin ara daɣ deg snat-nni n temliliyin timmidwanin ay turar teɣlamt taɣelnawt deg Dduḥa mgal Qaṭar (texṣer s 1 ɣer 0) ed Ɛuman (terbeḥ s 4 ɣer 1).
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
Tamenḍawt-Asniles
+
+
+
Mass Medelci yessaram ad yili usniles n tmenḍawt d aseǧhed ugar n tugdut.
+
+
+
+
Lezzayer- Aselway n usqamu amenḍaw Mass Mourad Medelci, yenna-d ass n ssebt deg Lezzayer asirem-is d awali n tmenḍawt-a tamaynut tesseǧhed ugar tugdut.
+
+
‘’Asniles n tmenḍawt yesɛa azal ameqran i uɣlan  azzayri, mi ara d-yeweḍ usenfar-a s asqamu amenḍaw ad t-yessekyed  s telqey’’, i d-yenna Mass Medelci i NSL umsadaɣ  n leqdic n uneɣlaf n tnezduɣt.
+
+
+
‘’Nessaram asniles n tmenḍawt ad yili d amerkanti deg wayen yerzan aseǧhed n tugdut deg tmurt’’, i d-yenna, agmuḍ n ‘’tikli-a’’ ad ilin ‘’ulac din ccek gerzen’’.
+
+
+
 
+
Mass Medelci iderrer-d seg tama nniḍen, asqamu amenḍaw “ ha-t-an mazal yettraǧu ‘’ melmi ara t-id-necden akken ad iḍil ɣef usenfar n usniles n uḍris agejdan n tmurt.
+
 
+
‘’Tamenḍawt tebna ɣef ilugan ibanen, mi ara yekker uselway n tegduda ad isniles, ad d-inced s wudem unṣib asqamu n tmenḍawt, nekni aqlaɣ la nettraǧu ar tura ancad-is’’, i d-yenna. (NSL)
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
Idles-tidmi-ahanay
+
 
+
Samia Diar tekki deg wahil aẓuran n tlawi i hdan i Fanon deg Martinik
+
 
+
LEZZAYER – Tacennayt tazzayrit yettidiren deg Fransa, Samya Dyar, tekki deg yiwen wahil n tlawin i d-yessumren yiwen n uhanay  hdant-t i tṣekka  n Frantz Fanun, d ahanay ara d-inadin akk Martinik, akken ara iteddu alamma d ass n 18 Yebrir.
+
Tessuddes-it-id tiddukla "birgul’", ahanay-a tqelleɛ tuzzya-s ass n 7 Yebrir, yers deg yiwen n ukatar n wahi n useggas i umi ttinin "Lire et Dire pour le Plaisir".
+
Yessegrew 5 tnaẓurin yal ta ansi i d-tekka : Samia Diar (Lezzayer), Halima Hamdane (Merruk), Kaltum Ben M'barek (Tunes), Natali Deben (Fransa) akked Yawa (Martinik), akka i t-neɣra deg udeg Internet n tiddukla, cebḥen aḍris-nni s tewlafin n ihanayen imezwura.
+
+
Smulint-d tnaẓurin-nni tiɣuriwin n yeḍrisen seg tṣekka n umusnaw Frantz Fanun, sseddant deg tɣuri-nni ccna, aẓawan akked turarin ɣef usayes.
+
 
+
Tlul deg Ɛennaba, Samya Dyar d tacennayt i d-yettagmen seg uẓawan ansayan n Lezzayer, tettaddam-d daɣen seg uẓawan n umaḍal.
+
+
D taɛeggalt taqburt n waggay "Tryana d'Alger" deg useggas (1993) sakin "Mediterranu" deg useggas (1998), d aggayen uzzigen deg uẓawan n akk d yiẓawanen n marikan talatinit, tessekles Samia Diar yiwen kan n uḍebsi i umi tsemma "Nana" (Jida) i d-iẓergen deg useggas 2005 anda ara naf tizlatin i d-yettmeslayen ɣef yinig, tamdanit n tmurt, Lḥif n yelmeẓyen, lexṣaṣ n teɣdemt deg tmetti, akked leḥmala n yimarrawen, aya akk s yiwen usexleḍ n yiɣaniben igerrzen.
+
+
"birgul’" d yiwet n tiddukla tamartinikit n usegmi aɣerfan s tẓuri akked yidles i d-ilulen deg useggas 1994.
+
+
Tesɛa yiwen n uẓeṭṭa ameqran n yinaẓuren akked yimsaduren n wid ixeddmen ihanayen, tiddukla " telha-d s tnezwit i medden akk timmerkantit yellan deg yidles akken tebɣunt ilint talɣiwin-is", akka i t-id-uran deg udeg Internet. (NSL
+
+
 
+
 
+
 
+
 
+
Lubnan-Surya- taɣellist
+
+
Ṭṭfen deg Lubnan sin Isuriyen yekkin deg yiwen n uggay n yirebraben
+
+
BAYRUT – Yeṭṭef yigen alubnani ass n leǧma sin isuriyen yekkin deg yiwen n uggay n yirebraben deg temnaḍt n Bekaa, deg ugemmuḍ n Lubnan, i d-nnan yeɣmisen n Lubnan.
+
+
Yiwen deg-sen isem-is Muhammed Idris wayeḍ Abdul Muhaymen al-Abed. Ṭṭfen-ten deg temdint n i umi ttinin Al-Labweh deg temnaḍt i d-yezgan deg wugmuḍ n Bekaa, i d-tenna tnegga n yisallen talubnanit, irebraben-a kkin deg Al-Nusra, d tuddsa iqerben ɣer Al-Qaïda.
+
 
+
Aṭas n yisuriyen i ḥebsen Yigen alubnani agguren-a yezrin, cukken deg-sen kkin deg waggayen n yirebraben.
+
 
+
Deg Dujamber yezrin, iwunak yedduklen sersen Al-Nosra, i yellan mgal uslway Bachar El Assad, deg "wumuɣ aberkan" n tuddsiwin tirebrabin.
+
 
+
Aggay-a yexmet deg icuḍaḍ n tama Aarsal, deg ugmuḍ n ugafa n Surya, yeqreb ɣer tlisa n tmurt n Lubnan. (NSL)
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
Ljemɛa, 10 Yebrir 2015                10:29
+
+
Algérie Télékum yessefk « ad tesseɛjel » aɛawed i ttawilat-nnes
+
+
LEZZAYER – Taneɣlaft n Tesreqqest d teknussniwin n usselɣu ed teɣwalt, Zuhra Derduri, tḥettet ass n lexmis tameddit deg Ldzayer takebbanit tazayezt  akken « ad tesseɛjel » assetrer n tdumṣikyin (infrastructures) s ussekcem n yesgulaf  imaynuten ed wezraɛ n teknussniwin timaynutin am wektum aɛlayan  d wektum aɛlayan aṭas.
+
+
« Yessefk Algérie Télécom ad tesseɛjel tikli n ussetrer n tdumṣukyin-nnes s ussekcem n yesgulaf imaynuten ed wezraɛ n teknussniwin timaynutin am wektum aɛlayan ed wektum aɛlayan aṭas », ay d-tenna Massa Derduri i lmend n wesfugel  n umulli wis 13 n ussebded n Algérie Télécom.
+
+
Takebbanit-a yessefk ad teḍfer tammhezt  n tmetti ay yeqqlen teḥwaj aṭas n tɣawsiwin, yerna yessefk takebbanit-a ad d-tefk tiɣawsiwin-a deg wakk timiwa n tmurt, d weḍman n ssrabes n tɣara  yettwaqbalen, yettqadaren laman yerna yella fell-as lettkal, ɣef wakken ay d-tenna.
+
+
Seg tama niḍen, tger-d tiɣri i Algérie Télécom akken ad tefk azal i wesnerni n wegbuṛ s tukci n ttawilat yemgerraden i yimectura-nnes, am uxelleṣ n tfatuṛin s Internet, isaragen s teẓrawit, tamkarḍit tumḍint, taẓrawit s ussuter d ssrabes niḍen.
+
+
Massa Derduri tger-d tamawt dakken yessefk AT ad tefk tuzwirt i ussileɣ yettkemmilen  n yixeddamen, ad d-tessezg iman-nnes ed yilugan itraren n ussefrek, ad tebded akken yessefk i uɣellet n yesgulaf n tsuta taneggarut  yerna ad teḍmen ssrabes ara iqadren ayen ay ḥwajen medden deg tallit-a aydeg kullec yeqqel d umḍin .
+
+
Taneɣlaft tenna-d, seg tama niḍen, dakken Algérie Télékum d nettat, imir-a, « ay d llsas deg lebni n tdamsa tumḍint [économie numérique] ed tmetti n usselɣu. Dɣa s waya, Algérie Télécom tetturar dduṛ s wazal-nnes deg wakk irmuden inmettiyen-idamsanen  n tmurt yerna d tḥettem-d iman-nnes d ttawil ara iḍemnen ameẓlu azayez  ay yebnan ɣef teknussniwin n usselɣu ed teɣwalt (technologies de l’information et de la communication », ɣef wakken ay d-tenna, am wakken ay d-terna dakken « d lmejhud ameqran ay yettunefken i uṣeggem ed ussaley n weswir, assemɣer, asɣelles d ussetrer n uẓeḍḍa n teɣwalt tanemgagt  ».
+
+
Seg yidis-nnes, aselway anemhal amatu n Algérie Télékum, Azwaw Mehmel, yenna-d dakken  aseggas n 2015 ad yili d win n ubeddel, d win aydeg ara d-yili « usurif d ameqran » deg usselhu n ssrabes deg wakk iswiren ed tiddin deg lebɣi n yimectura n AT ed wesnerni n teknussniwin n usselɣu ed teɣwalt tanemgagt.
+
+
Yenna-d daɣ dakken abeddel arurad ay la d-yettilin deg yiẓeḍwan n teɣwalt tanemgagt d usseqdec ay la irennun n teknussniwin n usselɣu ed teɣwalt deg tudert n yal ass d ayen ay iḥettmen AT ad tili dima ɣer sdat seg yidis n teknussna ed wegbuṛ ay d-tessumur.
+
+
Taneɣlaft n Tesreqqest ed teknussniwin n usselɣu ed teɣwalt terza, deg tfagla-a, ɣef tmudemt tamezwarut n « wexxam uḥṛic », d win ay yetteddun s lekmal-nnes s Internet.
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
Ljemɛa, 10 Yebrir 2015 15:31
+
+
Lemɛawna n yesbiṭaren n Marseille  tewjed ad tecrek ttejṛiba-nnes akked yesbiṭaren n Lezzayer
+
+
LEZZAYER – Tadhelt tazayezt  n yesbiṭaren n Marseille « tewjed » akken ad d-tawI ttejṛiba-nnes deg tɣara n udawi ɣer yesbiṭaren ed temṣikiwin  niḍen n tezmert n Lezzayer, ɣef wakken ay d-yenna umalal-nnes n unemhal amatu, Jean-Micel Budin.
+
+
« Tadhelt tazayezt n yesbiṭaren n Marseille tessaram ad d-tawey ttejṛiba-nnes n tɣara n udawi ed laman ɣer yesbiṭaren idzayriyen, am wakken ara tettekki deg lebni n yesbiṭaren ed uɛawed-nsen », ɣef wakken ay d-yenna Mass Budin i NSL deg yijifeṛ n teẓrigt tis snat n tedyant tagraɣlant « Al Mustacfa » (asbiṭar)  la d-yettilin deg Lezzayer seg 8 ɣer 11 Yebrir.
+
+
Yenna-d daɣ yemḍebber-a dakken aya ur irezzu ara kan « lebni, wanag yettekka-tt daɣ webdad ɣer yidis n yesbiṭaren d weḍfar-nsen deg temsal titekniyin d ussedu-nsen, yerna ad d-yili waya i lmend n weḍman n tɣara n udawi i umuḍin ».
+
+
« Ttejṛiba ay d-nessumer d tin d-yekkan seg yiwen n umecwaṛ d aɣezfan deg wenrar n Tedhelt tazayezt n yesbiṭaren n Marseille, d tin  yessawḍen deg ɛecṛa n yiseggasen, ad tebnu ɛecṛa n lbenyanat itraren deg Marseille », ɣef wakken ay d-yenna Mass Budin, am wakken ay d-yenna dakken yessaram « ad tettwacrek tmussni-a n uxeddim akked yimeddukal izzayriyen ».
+
+
Dɣa yesmekti-d, deg temsalt-a, dakken tasudut-nnes  tga assiken d wesbiṭar n Muhamed Debaɣin n Bab Lwad, yerna txeddem daɣ akked yeɣsuren  niḍen n tezmert deg Lezzayer.
+
+
Imḍebber-a iḥettet-d daɣ ɣef uttekki n weɣsur-nni afṛensis deg wenrar n ussileɣ d ussersi n ttawilat n tṛadyutirabit deg wammasen imaynuten n udawi n ukensir.
+
+
« Nessaram ad neḍfer lmejhud i lmend n usselhi n tɣara n udawi deg Lezzayer yerna ad nettekki deg yisenfaren n lebni n yesbiṭaren isdawanen imaynuten », ɣef wakken ay tt-id-yextem Mass Budin.
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
Ssebt, 11 Yebrir 2015    1917
+
+
Taqbuct n Lezzayer (azgen n tneggarut): RC Laṛebɛa ed MO Bgayet deg tneggarut
+
+
LEZZAYER TAMANEƔT – Taɣlamt n RC Laṛebɛa tɛedda ɣer tneggarut n Teqbuct n Lezzayer 2015 n ddabex n uḍar mi terna ASO Cclef deg tyita n yeswi  anda ay tessekcem 3 ɣer 0 (0-0 sdeffir usseɣzef) deg temlilit n wezgen n tneggarut ay uraren ass n ssebt deg wennar n Omar-Hamadi n Buluɣin, deg Lezzayer Tamaneɣt.
+
+
Sdeffir 120 n tedqiqin n wurar, snat-a n teɣlamin gant-d kan 0 ɣer 0, yerna d aɛessas n yeswi n Laṛebɛa, Fellah, ay yejjan taɣlamt-nnes ad tɛeddi imi ay d-yeḥbes tlata n tyitiwin timezwura n Yicelfiyen deg weḥric-nni n tyita n yeswi. 
+
+
RC Laṛebɛa ed MO Bgayet ad urarent taneggarut-nsent tamezwarut deg umezruy deg wass n 1 Mayyu ay d-yetteddun deg usarir n 5 Yulyu. MO Bgayet tessaweḍ ad tɛeddi ɣer tneggarut ass n ljemɛa mi terna ES Sḍif s tyitiwin n yeswi s 6 ɣer 5 (1 ɣer 1 sdeffir usseɣzef).
+
+
Igmaḍ n wezgen n tneggarut:
+
+
ES Sḍif - MO Bgayet              1-1 sdeffir usseɣzef (6-5 s tyitiwin n yeswi)
+
+
RC Laṛebɛa - ASO Cclef            0-0 sdeffir usseɣzef  (3-0 s tyitiwin n yeswi).
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
IDLES
+
Lexmis, 09 Yebrir 2015  18:23
+
+
Timlilit ass n ttlata ɣef Moufdi Zakaria d Mahmoud Darwich deg Wehṛan
+
+
WEHṚAN – Imedyazen Mufdi ed Mahmud Darwic ad asen-teqqel tejmilt i lmend n teẓrigt tis 5 n temlilit taseklant taɣelnawt « Ticemmaɛin werjin ɣessint » ara d-yilin ass n ttlata d-yetteddun deg Wehṛan, ɣef wakken ay aɣ-d-xebbren yemsuddsen n tedyant-a ass n lexmis.
+
+
Timlilit-a n tlata n wussan  d-yellan s usentel  n « Seg Moufdi Zakaria ɣer Mahmoud Darwich », tekcem deg uqaleb n wesfugel n umulli wis 60 n wenkar n Tegrawla tadzayrit turbiḥt, ɣef wakken ay d-tenna tnemhalt n wexxam n yedles Zeddour Brahim Belkacem.
+
+
« Ttiɛad-a  d-yetteqqalen yal aseggas, ad d-yili deg Umezgun awaẓi n Abdelkader Alloula, yerna ad yerr tajmilt i sin-a n yimedyazen ay irefden tamedyazt tagrawalt yerna ssawḍen-tt ɣer tqacuct n talsa  s wulawen-nsen  d-yekkren mgal temharsa», ɣef wakken ay d-tenna Baxta Qwadri.
+
+
« Asentel n teẓrigt-a yettwafren-d i lmend n uḥettet ɣef temsetlelt d webdad n uwanak d weɣref adzayri ɣer yidis n yimenɣi afalesṭini ed weɣref n tmurt-a, imi Ifalesṭiniyen ddmen tagrawla tadzayrit d azamul yerna d amedya [exemple] deg yimenɣi i lmend n ugguccelman [autodétermination] », ɣef wakken ay d-tger tamawt.
+
+
Ahil n temlilit-a, aydeg ara yili wenmezruy Bucixi Cheikh d inebgi n yiseɣ, d ahil deg ara d-ilin yisaragen ara d-yelhun s tmeẓra  tiseklanin n Moufdi Zakaria ed Mahmud Darwich, gar-asen « Tamuɣli n Moufdi Zakariya deg Tilyadat n Lezzayer » d yiwet n tezrawt ɣef usefru n « Ɛabiṛun » (imsebriden) n Mahmoud Darwich.
+
+
Imerbaḥen n wemsazwar  aɣelnaw n tmedyezt takelsakt , taɣerfant ed uneqqis , id-yessuddes wexxam n yedles ad d-inin ismawen-nsen deg tedyant-a. 
+
+
Moufdi Zakaria d amedyaz n tegrawla taezzayrit (1908-1977) yerna d ameskar  n yemseɣret aɣelnaw  « Qassaman ». Yejja-d deffir-s tiqsidin  ur ifennun ara am « Taḥta ḍilaal al-zaytun » (Ddaw tili n tzemrin) ed « Al-lahab al-muqaddas » (Tajajiḥt timqeddest).
+
+
Mahmud Darwic (1941-2008) d yiwen seg yimedyazen ifalesṭiniyen yettwassnen akk, iga-d aṭas n yixeddimen deg tmedyezt, gar-asen « Atar al-faṛaca » (Asemdu n uferṭeṭṭu), « Ka zahri al-lawz aw abɛad » (Ajejjig n lluz neɣ ugar) akked « Madieḥ aḍ-ḍil al-ɛaalie » (Imseɣret n tili aɛlayan).
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
 
+
Lexmis, 09 Yebrir 2015 19:01
+
+
Timlilit ɣef Ɛuqba Ibn Nafaɛ: i ussebded, deg Lezzayer,  n Usudu n tezrawin tifriqiyin
+
+
TIBESKERT – Imttekkiyen deg temlilit tagraɣlant tis 4 ɣef Ɛuqba Ibn Nafaɛ El Fihri, ay yettwaxtem ass n lexmis tameddit deg Sidi Ɛuqba (Tibeskert), ssumren-d, deg taggara n yixeddimen n temlilit-a, assebded, deg Lezzayer, n yiwen n usudu  n  d tesɣunt i tezrawin tifriqiyin.
+
+
Aya ad yejj, ɣef wakken ay d-nnan de yiwet n tqaɛet n yisemtar, ajerred ed tukci n wazal i tgemmi tadelsant d yixeddimen aggagen  n umenẓaw  afriqi ».
+
+
Alday n wammasen idelsanen ara yettwaqqnen ɣer tmuhal tidzayriyin deg tmura n Tefriqt d yiwen seg yissemtar imeqranen ay bedren yemttekkiyen ay d-iḥetteten daɣ ɣef « wazal ay yesɛa ussebɣes n wembaddel n tmussniwin deg wenrar n tussna gar tmura n Tefriqt ».
+
+
Yettwassumer-d daɣ wesnulfu n warraz aɣelnaw amseggas ara yettunefken i uxeddim imxeyyer akk ara d-yilin ɣef Ɛuqba Ibn Nafaɛ El Fihri, d  « termitin tididaktiyin n yimassanen n Lezzayer », d arraz ara d-yilin deg teẓrigt  n tedyant-a aseggas ay d-yetteddun.
+
+
Timlilit-a tagraɣlant yeldey-itt uneɣlaf n tɣawsiwin n ddin ed lḥubus, Muhamed Aissa, yerna ttekkan deg-s yemnadiyen, aggagen ed yesdawanen, ama seg tmurt, ama seg Surya, Meṛṛuk, Mali ed Sinigal.
+

Azmez n lqem taneggarut d 21:55, 4 Mayu 2023

ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ