|
|
(4,421 n tisiwal tibusarin af amseqdac ur ttumlalent ara) |
Ajerriḍ 1: |
Ajerriḍ 1: |
− | Ljemɛa, 11 Yebrir 2015 16:25
| + | lezZAYER |
− |
| + | |
− | Mass Sellal yemmuger aneɣlaf acinwat n ttjaṛa
| + | |
− |
| + | |
− | Aneɣlaf amezwaru, Abdelmalek Sellal, d uneɣlaf acinwat n tnezzut (ttǧaṛa), Gao Hucheng
| + | |
− |
| + | |
− | LEZZAYER TAMANEƔT – Aneɣlaf amezwaru, Abdelmalek Sellal, yemmuger ass n ssebt deg Lezzayer, aneɣlaf acinwat n tnezzut , Gao Hucheng, yettgen tirza ɣer Lezzayer deg uqaleb n tɣimit tis 7 n tseqqamut tuxliḍt tadamsant tadzayrit-tacinwat, ɣef wakken ay d-yettwabder deg yiwen n welɣu n ssrabes n Uneɣlaf amezwaru.
| + | |
− |
| + | |
− | Amyager-a d tagnit deg « ara ssukken tiṭ ɣef temsal yeqqnen ɣer wassaɣen n wemɛawen gar snat-a n tmura », ɣef wakken ay d-tenna teɣbalut-a.
| + | |
− |
| + | |
− | « Sin-a n yidisan feṛḥen s tɣara n wassaɣen-a, yerna msefhamen akken ad xedmen i lmend n ussemɣer n wassaɣen-agi akken ad d-ḥazen iḥricen yeqqnen ɣer ufares deg uqaleb n ticcurka, ladɣa deg wayen yerzan tamguri tapiṭrulit-takrurant, tamguri, tafellaḥt, tamerrit d umesni », ɣef wakken ay d-yettwabder.
| + | |
− |
| + | |
− | Aneɣlaf amezwaru, « ara igen tirzi ɣef Ccinwa deg tgara n wayyur-a, iwekk d-d i yinebgi-nnes dakken Lezzayer tewjed akken ad d-tessefɛel ticcurka tasuddsant ay d-bdan yiselwayen n snat-a n tmura seg Mayyu 2014, d tin ay yessejhed uɣawas n xemsa n yiseggasen n wemɛawen asuddsan amatu 2014-2018 ».
| + | |
− |
| + | |
− | Timlilit-a tella-d s weḥdaṛ n uneɣlaf n tnezzut, Amara Benyounes.
| + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | Ssebt, 11 Yebrir 2015 1619
| + | |
− |
| + | |
− | Mass Sellal yemmuger tanemhalt tamatut n Unesco
| + | |
− |
| + | |
− |
| + | |
− | LEZZAYER – Aneɣlaf amezwaru, Abdelmalek Sellal, yemmuger ass n ssebt deg Lezzayer tanemhalt tamatut n Unesco, Irina Bukuba, i d-yerzan ɣer Lezzayer almend n beddu n useggas n tifawin, ɣef wakken ay d-yenna yiwen n welɣu n ssrabes n Uneɣlaf amezwaru.
| + | |
− |
| + | |
− | Adiwenni gar sin-a yidisan d win aydeg ay d-yella « uqeyyem n wemɛawen ijehden deg wahilen d yisenfaren ucriken”, ɣef wakken ay d-tenna teɣbalut-a.
| + | |
− |
| + | |
− | Massa Bukuba tessawel-d ɣef tɣara n wassaɣ-a, « am wakken ay tfuṛes ad terr tajmilt i dduṛ urmid n Lezzayer ay yesɛan amkan deg Useqqamu aslekman d tsuda d tuddsiwin yemgaraden n Yeɣlanen Yeddukklen, d tin deg tettekkay akken yelha almend n ussefɛel n wahilen yezwaren akken ad yegmu weḥraz n tgemmi tadelsant tamaḍlant ».
| + | |
− |
| + | |
− | Seg yidis-nnes, Mass Sellal « yerra tajmilt i dduṛ » n Unesku deg wayen yerzan aɛawen d wecrak n ttejṛiba-nnes i ussejhed n tzemmar tiɣelnawin deg yinurar yemgaraden ay yeqqnen ɣer wayen ay tetteg tsudut-a taɛlayant ».
| + | |
− |
| + | |
− | Amyager-a yella-d s weḥdaṛ n uneɣlaf n welmud aɛlayan ed unadi ussnan, Muhamed Mebarki.
| + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | Ssebt, 11 Yebrir 2015 1903
| + | |
− |
| + | |
− | Tasertit tazzayrit n uxeddim d tin ara yefrun ugur n lexṣaṣ
| + | |
− |
| + | |
− | LEZZAYER TAMANEƔT – Tasertit tazzayrit n wesnerni n ussemres d tin ay « d-yuwwin amaynut » yerna ad txeddem i lmend n ferru n lexṣaṣ n uxeddim, ɣef wakken ay d-tenna ass n ssebt deg Lezzayer Tamaneɣt tnemhalt n tɣawsiwin ed wassaɣen igraɣlanen deg tmehla tamatut n Pôle emploi (Fṛansa), Annie Gubin.
| + | |
− |
| + | |
− | Massa Gubin, i d-yerzan ɣer Lezzayer almend n wemɛawen akk d Tnegga taɣelnawt n ussemres , tenna-d i NSL, deg yijifeṛ n terzi ɣef tmesrit taɣelnawt n ussemres ay la d-yettilin deg leqṣer n temzikknin , dakken tasertit tadzayrit n wesnerni n ussemres d tin ay « d-yuwyen amaynu », acku tebna ɣef « wesnerni n ticcurka ed teɣwalt tatrart, d ayen ara yefrun ugur n lexṣaṣ n uxeddim », ɣef wakken ay d-tger tamawt.
| + | |
− |
| + | |
− | Massa Gubin tebder-d irmuden yemgerraden ay yeqqnen ɣer ussemres, gar-asen tarrayin n unadi d ttawilat n wesnulfu n yisenfaren deg waṭas n yeḥricen n uxeddim.
| + | |
− |
| + | |
− | Seg tama niḍen, Massa Gubin tenna-d dakken Pôle emploi tewjed akken ad temɛawan d win n Lezzayer am wakken ay d-tenna d akken mazal yettkemmil uxeddim deg uqaleb n yisenfaren n uɛawen deg wenrar n ussemres deg Lezzayer, yerna aya d yiwet seg tɣawsiwin timeqranin deg ticcurka gar snat-a n tmurt-a.
| + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | Lezzayer-Libya-Ṭalyan-Maṣer-Tazɣent-Rrebrab
| + | |
− | Akken ad tili Libya ‘’terked ugar’’ teḥwaǧ ad tessemres abrid n ferru asertan akken ad terked (Aneɣlaf n tɣawsiwin n berra aṭalyani)
| + | |
− |
| + | |
− | RRUM – Aneɣlaf aṭalyani n tɣasiwin n berra, Pawlu Gentiluni yenna-d, ass n larebɛa deg Rrum, yiwet am Libya ‘’irekden ugar’’ teḥwaǧ ad tessemres abrid n ferru asertan s udiwenni asertan ideg ara d-ddun wiyaḍ akken ad tessiweḍ ad tesbed anabaḍ n tdukli aɣelnaw ara d-yawin talwit akken ad terked tmurt-a
| + | |
− | | + | |
− | ‘’Lezzayer, Ṭalyan d Maṣer ur teṭṭfen ara amḍiq n yilibiyen iɣef yessefk ad ilin d isegbaren ara yessiwḍen ad sbeden anabaḍ n tdukli aɣelnaw akken ad gen talast i tezɣent i la yetthuccun tamurt-a’’, i d-yenna Mass Gentiluni.
| + | |
− |
| + | |
− | Yenna-d Mass Gentiluni deg yiwen n usarag i iga d uneɣlaf anesmigal tɣawsiwin n tmazɣa d tid n tefriqt, Abdelkader Messahel d uneɣlaf n tɣawsiwin n berra n Maṣer, Sameh cuukry, deg taggara n udiwenni-nsen ɣef Libya d umennuɣ mgal rrebrab.
| + | |
− |
| + | |
− | Iseddi-d belli Lezzayer, Ṭalyan d Maṣer ad rafqen ilibiyen deg ussisen-nsen, s udiwenni asertan ideg ara d-ddun wiyaḍ akken izemren ad tessiweḍ
| + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | Takurt n uḍar Langliz-Ldzayer
| + | |
− |
| + | |
− | Taẓunt tis 2 n Langliz (ass wis 42) Millwall-Watford (0-2): Guedioura d netta ay d amarir imxeyyer deg temlilit-nni
| + | |
− |
| + | |
− | LUNDUN, 12 Yebrir 2015 (NSL) – Amarir alemmas agraɣlan adzayri Adlene Guedyura, ay yetturaren deg teɣlamt n Watfurd, yettwafren d netta ay d amarir imxeyyer deg temlilit ay terbeḥ teɣlamt-nnes mgal Millwall (2-0) ass n ssebt, deg wass wis 42 n telɣuɣa tanglizit n taẓunt, yerna d tikkelt tis tlata ɣef wesref ara yili d imxeyyer am wakka.
| + | |
− |
| + | |
− | Guedyura, ay la yetturaren s teẓwert tameqrant tagara-a, yessekcem iswi wis sin n Watfurd (deg tedqiqt tis 56), sdeffir ma yessekcem Matej Vydra iswi amezwaru deg tedqiqt tis 26.
| + | |
− |
| + | |
− | D win ay d iswi amezwaru ara yessekcem umarir-a azzayri deg teɣlamt n Watford deg tikkelt-a tis snat aydeg ara yettwarḍel i teɣlamt-a deg tsemhuyt-a. Uqbel temlilit-a, Guedioura iga snat n tikkal asɛeddi n takurt ay yessawḍen ɣer ussekcem n yeswi, yiwet deg temlilit ay d-yellan mgal Derby County (2-2), tayeḍ deg temlilit mgal Middlesbrugh (2-0).
| + | |
− |
| + | |
− | S rrbeḥa-a, taɣlamt n Watford tessaram ad tekcem ɣer Temɣunt Tamezwarut deg tsemhuyt ay d-yetteddun, yerna attan imir-a teḍḍef amkan wis sin s 79 n tenqiḍin, deffir teɣlamt n AFC Bournemouth ay yeḍḍfen taqacuct.
| + | |
− |
| + | |
− | Guedyura (29 n yiseggasen), d areḍḍal kan ay t-terḍel Crystal Palas i teɣlamt n Watfurd. D tikkelt tis snat aydeg ara yettwarḍel i teɣlamt-a deg tsemhuyt-a yerna yurar yagi deg-s gar Wambeṛ ed Dujembeṛ yezrin (d tallit aydeg ay yessekcem 2 n yeswan deg 6 n temliliyin).
| + | |
− |
| + | |
− | Amarir-a azzayri alemmas n temḥaddit yettwaḥṛem seg wurar deg Teqbuct n umaḍal n 2014 d Teqbuct n Tefriqt n 2015 , am wakken ur as-d-ɣrin ara daɣ deg snat-nni n temliliyin timmidwanin ay turar teɣlamt taɣelnawt deg Dduḥa mgal Qaṭar (texṣer s 1 ɣer 0) ed Ɛuman (terbeḥ s 4 ɣer 1).
| + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | Tamenḍawt-Asniles
| + | |
− |
| + | |
− |
| + | |
− | Mass Medelci yessaram ad yili usniles n tmenḍawt d aseǧhed ugar n tugdut.
| + | |
− |
| + | |
− |
| + | |
− |
| + | |
− | Lezzayer- Aselway n usqamu amenḍaw Mass Mourad Medelci, yenna-d ass n ssebt deg Lezzayer asirem-is d awali n tmenḍawt-a tamaynut tesseǧhed ugar tugdut.
| + | |
− |
| + | |
− | ‘’Asniles n tmenḍawt yesɛa azal ameqran i uɣlan azzayri, mi ara d-yeweḍ usenfar-a s asqamu amenḍaw ad t-yessekyed s telqey’’, i d-yenna Mass Medelci i NSL umsadaɣ n leqdic n uneɣlaf n tnezduɣt.
| + | |
− |
| + | |
− |
| + | |
− | ‘’Nessaram asniles n tmenḍawt ad yili d amerkanti deg wayen yerzan aseǧhed n tugdut deg tmurt’’, i d-yenna, agmuḍ n ‘’tikli-a’’ ad ilin ‘’ulac din ccek gerzen’’.
| + | |
− |
| + | |
− |
| + | |
− | | + | |
− | Mass Medelci iderrer-d seg tama nniḍen, asqamu amenḍaw “ ha-t-an mazal yettraǧu ‘’ melmi ara t-id-necden akken ad iḍil ɣef usenfar n usniles n uḍris agejdan n tmurt.
| + | |
− | | + | |
− | ‘’Tamenḍawt tebna ɣef ilugan ibanen, mi ara yekker uselway n tegduda ad isniles, ad d-inced s wudem unṣib asqamu n tmenḍawt, nekni aqlaɣ la nettraǧu ar tura ancad-is’’, i d-yenna. (NSL)
| + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | Idles-tidmi-ahanay
| + | |
− | | + | |
− | Samia Diar tekki deg wahil aẓuran n tlawi i hdan i Fanon deg Martinik
| + | |
− | | + | |
− | LEZZAYER – Tacennayt tazzayrit yettidiren deg Fransa, Samya Dyar, tekki deg yiwen wahil n tlawin i d-yessumren yiwen n uhanay hdant-t i tṣekka n Frantz Fanun, d ahanay ara d-inadin akk Martinik, akken ara iteddu alamma d ass n 18 Yebrir.
| + | |
− | Tessuddes-it-id tiddukla "birgul’", ahanay-a tqelleɛ tuzzya-s ass n 7 Yebrir, yers deg yiwen n ukatar n wahi n useggas i umi ttinin "Lire et Dire pour le Plaisir".
| + | |
− | Yessegrew 5 tnaẓurin yal ta ansi i d-tekka : Samia Diar (Lezzayer), Halima Hamdane (Merruk), Kaltum Ben M'barek (Tunes), Natali Deben (Fransa) akked Yawa (Martinik), akka i t-neɣra deg udeg Internet n tiddukla, cebḥen aḍris-nni s tewlafin n ihanayen imezwura.
| + | |
− |
| + | |
− | Smulint-d tnaẓurin-nni tiɣuriwin n yeḍrisen seg tṣekka n umusnaw Frantz Fanun, sseddant deg tɣuri-nni ccna, aẓawan akked turarin ɣef usayes.
| + | |
− | | + | |
− | Tlul deg Ɛennaba, Samya Dyar d tacennayt i d-yettagmen seg uẓawan ansayan n Lezzayer, tettaddam-d daɣen seg uẓawan n umaḍal.
| + | |
− |
| + | |
− | D taɛeggalt taqburt n waggay "Tryana d'Alger" deg useggas (1993) sakin "Mediterranu" deg useggas (1998), d aggayen uzzigen deg uẓawan n akk d yiẓawanen n marikan talatinit, tessekles Samia Diar yiwen kan n uḍebsi i umi tsemma "Nana" (Jida) i d-iẓergen deg useggas 2005 anda ara naf tizlatin i d-yettmeslayen ɣef yinig, tamdanit n tmurt, Lḥif n yelmeẓyen, lexṣaṣ n teɣdemt deg tmetti, akked leḥmala n yimarrawen, aya akk s yiwen usexleḍ n yiɣaniben igerrzen.
| + | |
− |
| + | |
− | "birgul’" d yiwet n tiddukla tamartinikit n usegmi aɣerfan s tẓuri akked yidles i d-ilulen deg useggas 1994.
| + | |
− |
| + | |
− | Tesɛa yiwen n uẓeṭṭa ameqran n yinaẓuren akked yimsaduren n wid ixeddmen ihanayen, tiddukla " telha-d s tnezwit i medden akk timmerkantit yellan deg yidles akken tebɣunt ilint talɣiwin-is", akka i t-id-uran deg udeg Internet. (NSL
| + | |
− |
| + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | Lubnan-Surya- taɣellist
| + | |
− |
| + | |
− | Ṭṭfen deg Lubnan sin Isuriyen yekkin deg yiwen n uggay n yirebraben
| + | |
− |
| + | |
− | BAYRUT – Yeṭṭef yigen alubnani ass n leǧma sin isuriyen yekkin deg yiwen n uggay n yirebraben deg temnaḍt n Bekaa, deg ugemmuḍ n Lubnan, i d-nnan yeɣmisen n Lubnan.
| + | |
− |
| + | |
− | Yiwen deg-sen isem-is Muhammed Idris wayeḍ Abdul Muhaymen al-Abed. Ṭṭfen-ten deg temdint n i umi ttinin Al-Labweh deg temnaḍt i d-yezgan deg wugmuḍ n Bekaa, i d-tenna tnegga n yisallen talubnanit, irebraben-a kkin deg Al-Nusra, d tuddsa iqerben ɣer Al-Qaïda.
| + | |
− | | + | |
− | Aṭas n yisuriyen i ḥebsen Yigen alubnani agguren-a yezrin, cukken deg-sen kkin deg waggayen n yirebraben.
| + | |
− | | + | |
− | Deg Dujamber yezrin, iwunak yedduklen sersen Al-Nosra, i yellan mgal uslway Bachar El Assad, deg "wumuɣ aberkan" n tuddsiwin tirebrabin.
| + | |
− | | + | |
− | Aggay-a yexmet deg icuḍaḍ n tama Aarsal, deg ugmuḍ n ugafa n Surya, yeqreb ɣer tlisa n tmurt n Lubnan. (NSL)
| + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | Ljemɛa, 10 Yebrir 2015 10:29
| + | |
− |
| + | |
− | Algérie Télékum yessefk « ad tesseɛjel » aɛawed i ttawilat-nnes
| + | |
− |
| + | |
− | LEZZAYER – Taneɣlaft n Tesreqqest d teknussniwin n usselɣu ed teɣwalt, Zuhra Derduri, tḥettet ass n lexmis tameddit deg Ldzayer takebbanit tazayezt akken « ad tesseɛjel » assetrer n tdumṣikyin (infrastructures) s ussekcem n yesgulaf imaynuten ed wezraɛ n teknussniwin timaynutin am wektum aɛlayan d wektum aɛlayan aṭas.
| + | |
− |
| + | |
− | « Yessefk Algérie Télécom ad tesseɛjel tikli n ussetrer n tdumṣukyin-nnes s ussekcem n yesgulaf imaynuten ed wezraɛ n teknussniwin timaynutin am wektum aɛlayan ed wektum aɛlayan aṭas », ay d-tenna Massa Derduri i lmend n wesfugel n umulli wis 13 n ussebded n Algérie Télécom.
| + | |
− |
| + | |
− | Takebbanit-a yessefk ad teḍfer tammhezt n tmetti ay yeqqlen teḥwaj aṭas n tɣawsiwin, yerna yessefk takebbanit-a ad d-tefk tiɣawsiwin-a deg wakk timiwa n tmurt, d weḍman n ssrabes n tɣara yettwaqbalen, yettqadaren laman yerna yella fell-as lettkal, ɣef wakken ay d-tenna.
| + | |
− |
| + | |
− | Seg tama niḍen, tger-d tiɣri i Algérie Télécom akken ad tefk azal i wesnerni n wegbuṛ s tukci n ttawilat yemgerraden i yimectura-nnes, am uxelleṣ n tfatuṛin s Internet, isaragen s teẓrawit, tamkarḍit tumḍint, taẓrawit s ussuter d ssrabes niḍen.
| + | |
− |
| + | |
− | Massa Derduri tger-d tamawt dakken yessefk AT ad tefk tuzwirt i ussileɣ yettkemmilen n yixeddamen, ad d-tessezg iman-nnes ed yilugan itraren n ussefrek, ad tebded akken yessefk i uɣellet n yesgulaf n tsuta taneggarut yerna ad teḍmen ssrabes ara iqadren ayen ay ḥwajen medden deg tallit-a aydeg kullec yeqqel d umḍin .
| + | |
− |
| + | |
− | Taneɣlaft tenna-d, seg tama niḍen, dakken Algérie Télékum d nettat, imir-a, « ay d llsas deg lebni n tdamsa tumḍint [économie numérique] ed tmetti n usselɣu. Dɣa s waya, Algérie Télécom tetturar dduṛ s wazal-nnes deg wakk irmuden inmettiyen-idamsanen n tmurt yerna d tḥettem-d iman-nnes d ttawil ara iḍemnen ameẓlu azayez ay yebnan ɣef teknussniwin n usselɣu ed teɣwalt (technologies de l’information et de la communication », ɣef wakken ay d-tenna, am wakken ay d-terna dakken « d lmejhud ameqran ay yettunefken i uṣeggem ed ussaley n weswir, assemɣer, asɣelles d ussetrer n uẓeḍḍa n teɣwalt tanemgagt ».
| + | |
− |
| + | |
− | Seg yidis-nnes, aselway anemhal amatu n Algérie Télékum, Azwaw Mehmel, yenna-d dakken aseggas n 2015 ad yili d win n ubeddel, d win aydeg ara d-yili « usurif d ameqran » deg usselhu n ssrabes deg wakk iswiren ed tiddin deg lebɣi n yimectura n AT ed wesnerni n teknussniwin n usselɣu ed teɣwalt tanemgagt.
| + | |
− |
| + | |
− | Yenna-d daɣ dakken abeddel arurad ay la d-yettilin deg yiẓeḍwan n teɣwalt tanemgagt d usseqdec ay la irennun n teknussniwin n usselɣu ed teɣwalt deg tudert n yal ass d ayen ay iḥettmen AT ad tili dima ɣer sdat seg yidis n teknussna ed wegbuṛ ay d-tessumur.
| + | |
− |
| + | |
− | Taneɣlaft n Tesreqqest ed teknussniwin n usselɣu ed teɣwalt terza, deg tfagla-a, ɣef tmudemt tamezwarut n « wexxam uḥṛic », d win ay yetteddun s lekmal-nnes s Internet.
| + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | Ljemɛa, 10 Yebrir 2015 15:31
| + | |
− |
| + | |
− | Lemɛawna n yesbiṭaren n Marseille tewjed ad tecrek ttejṛiba-nnes akked yesbiṭaren n Lezzayer
| + | |
− |
| + | |
− | LEZZAYER – Tadhelt tazayezt n yesbiṭaren n Marseille « tewjed » akken ad d-tawI ttejṛiba-nnes deg tɣara n udawi ɣer yesbiṭaren ed temṣikiwin niḍen n tezmert n Lezzayer, ɣef wakken ay d-yenna umalal-nnes n unemhal amatu, Jean-Micel Budin.
| + | |
− |
| + | |
− | « Tadhelt tazayezt n yesbiṭaren n Marseille tessaram ad d-tawey ttejṛiba-nnes n tɣara n udawi ed laman ɣer yesbiṭaren idzayriyen, am wakken ara tettekki deg lebni n yesbiṭaren ed uɛawed-nsen », ɣef wakken ay d-yenna Mass Budin i NSL deg yijifeṛ n teẓrigt tis snat n tedyant tagraɣlant « Al Mustacfa » (asbiṭar) la d-yettilin deg Lezzayer seg 8 ɣer 11 Yebrir.
| + | |
− |
| + | |
− | Yenna-d daɣ yemḍebber-a dakken aya ur irezzu ara kan « lebni, wanag yettekka-tt daɣ webdad ɣer yidis n yesbiṭaren d weḍfar-nsen deg temsal titekniyin d ussedu-nsen, yerna ad d-yili waya i lmend n weḍman n tɣara n udawi i umuḍin ».
| + | |
− |
| + | |
− | « Ttejṛiba ay d-nessumer d tin d-yekkan seg yiwen n umecwaṛ d aɣezfan deg wenrar n Tedhelt tazayezt n yesbiṭaren n Marseille, d tin yessawḍen deg ɛecṛa n yiseggasen, ad tebnu ɛecṛa n lbenyanat itraren deg Marseille », ɣef wakken ay d-yenna Mass Budin, am wakken ay d-yenna dakken yessaram « ad tettwacrek tmussni-a n uxeddim akked yimeddukal izzayriyen ».
| + | |
− |
| + | |
− | Dɣa yesmekti-d, deg temsalt-a, dakken tasudut-nnes tga assiken d wesbiṭar n Muhamed Debaɣin n Bab Lwad, yerna txeddem daɣ akked yeɣsuren niḍen n tezmert deg Lezzayer.
| + | |
− |
| + | |
− | Imḍebber-a iḥettet-d daɣ ɣef uttekki n weɣsur-nni afṛensis deg wenrar n ussileɣ d ussersi n ttawilat n tṛadyutirabit deg wammasen imaynuten n udawi n ukensir.
| + | |
− |
| + | |
− | « Nessaram ad neḍfer lmejhud i lmend n usselhi n tɣara n udawi deg Lezzayer yerna ad nettekki deg yisenfaren n lebni n yesbiṭaren isdawanen imaynuten », ɣef wakken ay tt-id-yextem Mass Budin.
| + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | Ssebt, 11 Yebrir 2015 1917
| + | |
− |
| + | |
− | Taqbuct n Lezzayer (azgen n tneggarut): RC Laṛebɛa ed MO Bgayet deg tneggarut
| + | |
− |
| + | |
− | LEZZAYER TAMANEƔT – Taɣlamt n RC Laṛebɛa tɛedda ɣer tneggarut n Teqbuct n Lezzayer 2015 n ddabex n uḍar mi terna ASO Cclef deg tyita n yeswi anda ay tessekcem 3 ɣer 0 (0-0 sdeffir usseɣzef) deg temlilit n wezgen n tneggarut ay uraren ass n ssebt deg wennar n Omar-Hamadi n Buluɣin, deg Lezzayer Tamaneɣt.
| + | |
− |
| + | |
− | Sdeffir 120 n tedqiqin n wurar, snat-a n teɣlamin gant-d kan 0 ɣer 0, yerna d aɛessas n yeswi n Laṛebɛa, Fellah, ay yejjan taɣlamt-nnes ad tɛeddi imi ay d-yeḥbes tlata n tyitiwin timezwura n Yicelfiyen deg weḥric-nni n tyita n yeswi.
| + | |
− |
| + | |
− | RC Laṛebɛa ed MO Bgayet ad urarent taneggarut-nsent tamezwarut deg umezruy deg wass n 1 Mayyu ay d-yetteddun deg usarir n 5 Yulyu. MO Bgayet tessaweḍ ad tɛeddi ɣer tneggarut ass n ljemɛa mi terna ES Sḍif s tyitiwin n yeswi s 6 ɣer 5 (1 ɣer 1 sdeffir usseɣzef).
| + | |
− |
| + | |
− | Igmaḍ n wezgen n tneggarut:
| + | |
− |
| + | |
− | ES Sḍif - MO Bgayet 1-1 sdeffir usseɣzef (6-5 s tyitiwin n yeswi)
| + | |
− |
| + | |
− | RC Laṛebɛa - ASO Cclef 0-0 sdeffir usseɣzef (3-0 s tyitiwin n yeswi).
| + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | IDLES
| + | |
− | Lexmis, 09 Yebrir 2015 18:23
| + | |
− |
| + | |
− | Timlilit ass n ttlata ɣef Moufdi Zakaria d Mahmoud Darwich deg Wehṛan
| + | |
− |
| + | |
− | WEHṚAN – Imedyazen Mufdi ed Mahmud Darwic ad asen-teqqel tejmilt i lmend n teẓrigt tis 5 n temlilit taseklant taɣelnawt « Ticemmaɛin werjin ɣessint » ara d-yilin ass n ttlata d-yetteddun deg Wehṛan, ɣef wakken ay aɣ-d-xebbren yemsuddsen n tedyant-a ass n lexmis.
| + | |
− |
| + | |
− | Timlilit-a n tlata n wussan d-yellan s usentel n « Seg Moufdi Zakaria ɣer Mahmoud Darwich », tekcem deg uqaleb n wesfugel n umulli wis 60 n wenkar n Tegrawla tadzayrit turbiḥt, ɣef wakken ay d-tenna tnemhalt n wexxam n yedles Zeddour Brahim Belkacem.
| + | |
− |
| + | |
− | « Ttiɛad-a d-yetteqqalen yal aseggas, ad d-yili deg Umezgun awaẓi n Abdelkader Alloula, yerna ad yerr tajmilt i sin-a n yimedyazen ay irefden tamedyazt tagrawalt yerna ssawḍen-tt ɣer tqacuct n talsa s wulawen-nsen d-yekkren mgal temharsa», ɣef wakken ay d-tenna Baxta Qwadri.
| + | |
− |
| + | |
− | « Asentel n teẓrigt-a yettwafren-d i lmend n uḥettet ɣef temsetlelt d webdad n uwanak d weɣref adzayri ɣer yidis n yimenɣi afalesṭini ed weɣref n tmurt-a, imi Ifalesṭiniyen ddmen tagrawla tadzayrit d azamul yerna d amedya [exemple] deg yimenɣi i lmend n ugguccelman [autodétermination] », ɣef wakken ay d-tger tamawt.
| + | |
− |
| + | |
− | Ahil n temlilit-a, aydeg ara yili wenmezruy Bucixi Cheikh d inebgi n yiseɣ, d ahil deg ara d-ilin yisaragen ara d-yelhun s tmeẓra tiseklanin n Moufdi Zakaria ed Mahmud Darwich, gar-asen « Tamuɣli n Moufdi Zakariya deg Tilyadat n Lezzayer » d yiwet n tezrawt ɣef usefru n « Ɛabiṛun » (imsebriden) n Mahmoud Darwich.
| + | |
− |
| + | |
− | Imerbaḥen n wemsazwar aɣelnaw n tmedyezt takelsakt , taɣerfant ed uneqqis , id-yessuddes wexxam n yedles ad d-inin ismawen-nsen deg tedyant-a.
| + | |
− |
| + | |
− | Moufdi Zakaria d amedyaz n tegrawla taezzayrit (1908-1977) yerna d ameskar n yemseɣret aɣelnaw « Qassaman ». Yejja-d deffir-s tiqsidin ur ifennun ara am « Taḥta ḍilaal al-zaytun » (Ddaw tili n tzemrin) ed « Al-lahab al-muqaddas » (Tajajiḥt timqeddest).
| + | |
− |
| + | |
− | Mahmud Darwic (1941-2008) d yiwen seg yimedyazen ifalesṭiniyen yettwassnen akk, iga-d aṭas n yixeddimen deg tmedyezt, gar-asen « Atar al-faṛaca » (Asemdu n uferṭeṭṭu), « Ka zahri al-lawz aw abɛad » (Ajejjig n lluz neɣ ugar) akked « Madieḥ aḍ-ḍil al-ɛaalie » (Imseɣret n tili aɛlayan).
| + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | | + | |
− | Lexmis, 09 Yebrir 2015 19:01
| + | |
− |
| + | |
− | Timlilit ɣef Ɛuqba Ibn Nafaɛ: i ussebded, deg Lezzayer, n Usudu n tezrawin tifriqiyin
| + | |
− |
| + | |
− | TIBESKERT – Imttekkiyen deg temlilit tagraɣlant tis 4 ɣef Ɛuqba Ibn Nafaɛ El Fihri, ay yettwaxtem ass n lexmis tameddit deg Sidi Ɛuqba (Tibeskert), ssumren-d, deg taggara n yixeddimen n temlilit-a, assebded, deg Lezzayer, n yiwen n usudu n d tesɣunt i tezrawin tifriqiyin.
| + | |
− |
| + | |
− | Aya ad yejj, ɣef wakken ay d-nnan de yiwet n tqaɛet n yisemtar, ajerred ed tukci n wazal i tgemmi tadelsant d yixeddimen aggagen n umenẓaw afriqi ».
| + | |
− |
| + | |
− | Alday n wammasen idelsanen ara yettwaqqnen ɣer tmuhal tidzayriyin deg tmura n Tefriqt d yiwen seg yissemtar imeqranen ay bedren yemttekkiyen ay d-iḥetteten daɣ ɣef « wazal ay yesɛa ussebɣes n wembaddel n tmussniwin deg wenrar n tussna gar tmura n Tefriqt ».
| + | |
− |
| + | |
− | Yettwassumer-d daɣ wesnulfu n warraz aɣelnaw amseggas ara yettunefken i uxeddim imxeyyer akk ara d-yilin ɣef Ɛuqba Ibn Nafaɛ El Fihri, d « termitin tididaktiyin n yimassanen n Lezzayer », d arraz ara d-yilin deg teẓrigt n tedyant-a aseggas ay d-yetteddun.
| + | |
− |
| + | |
− | Timlilit-a tagraɣlant yeldey-itt uneɣlaf n tɣawsiwin n ddin ed lḥubus, Muhamed Aissa, yerna ttekkan deg-s yemnadiyen, aggagen ed yesdawanen, ama seg tmurt, ama seg Surya, Meṛṛuk, Mali ed Sinigal.
| + | |