Asebter amenzawi : Tameẓla gar ileqman

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi
Ajerriḍ 1: Ajerriḍ 1:
Tarwa n ugafa n tefriqt imuɣtarben di Al-yamen
+
Seg i yettwaṣka useqamu aɣelnaw n ccna d tasekla
nemmren ddur n Dzayer ɣef usemneɛ-nnsen
+
twawcent tis-alf n takaṛḍat i yicennayen
  
Dzayer – Nemmren tarwa n ugafa n tefriqt yetteddren di Al-yamen ɣef usemneɛ-nnsen ɣer tmurt-nneɣ ass n Ssabt. Sdeffer n tmenɣiwin yessudrent lqalt n laman di « Sanɛa ». Mani staɛrfen yudan-ay yettufukken s tikli a tugur Dzayer di temsalt-aya, ɣef laḥsab-nnsen gi d-utlayen i « APS ».
+
Bacar- Azal n wis 1000 d takaṛḍat n yicennayen twawcent deg useggas n 2012 seg yettwaṣka aseqqamu aɣelnaw n ccna d tasekla. Way ɣef laḥsab amek i d-yenna,  umḍebber n terbaɛt-ay, di teqṣirt n yiḍ as      n latnin.
Mani ad naf Hiba Ferḥat si Tunes d taɛezrit lal n wis 21 n yiseggasen. D tanelmadt deg tussna d udawi tennad « Tanemmirt i safart n Dzayer di Al-yamen yellan s lajhud-nnes rgeɣ-d xater laman deg-s ur yelli », terni tennad « Twawteɣ ɣef ufus n tarbaɛt timselḥet di Sanɛa »
+
« Takaṛḍ-ay d arraz n wustaɛref n ddult i yicennayen. u h amek yettwafser i lfayed-t-nnsen aṣaḍuf ad setfaden seg ḍaman ijtimaɛi ad yili ɣer-s azal deg umetti  » ɣef laḥsab n matta i wukked-it  Mass ɛabd lkader ben daɛmac di timlilit id n yicennanyen yemmug di twilayt-ay. Timlilit-ay temmug ɣef ufus n wuxxam n yedles « Qaḍi Muḥamed » mani di almunasbet-ay ha ta uselway n useqqamu aɣelnaw d ccna ibeyyned ttawilat timenza yellan daxel n usenndeh amarsum yettxuṣṣan aṣaḍuf n ucennay. Yellan d ttallalt taqanunit tamezwarut seg listiqlal n Dzayer Asurif-ay yeṛẓem abrid i ucennay ad yili ɣer-s ṣṣift taqanunit » amek i d-yenna. U taxẓert-ay taqanunit yellan d tallalt tusi-d sdeffer-nnes aṣkay n useqqamu aɣelnaw n ccna d tasekla,  wad naf ddult tbeǧǧli-t  deg weswir n ucal aɣelnaw ɣef laḥsab amek yennad imḍebber-ay. Mass Ben Daɛmac yessbeyned ɣef uɣir yict belli « d imḥattem » bac icennayen d ya ibeddɛen ad nxarṭen amek aḥric-ay ad yerfed deg yimal umuɣ iteffes s yicennayen deg weswir aɣelnaw.    
Ma yella Mass Yeslam Ḥamud seg Muritanya ila-nnes wis 30 d yiseggasen. Yella ixeddem di tiddukla n usaɛef n yudan mani akk d netta inemmer Dzayer nezzeh ɣef usemneɛ n yudan iberraneyen yetteddren di Al-yamen. Arni yesstaɛref s wa yessgurayen di tmafagt n Dzayer ireffden imsebriden di laḥawl uɛrent. Ɣef uɣir yict Massa nissa seg Maṛṛuk ɣer-s sen n tarwa-nnes « Tnemmer ddult n Dzayer ɣef usurif-ay » Ma yella Muḥamed Xames seg Tunes d aɛezri bu ( 27 n yiseggasen ) yella ixeddem di ttijart di Al-yamen yennad « Ass-a gi nečč di Dzayer, yeɛni nečč di lahna d laman ».
+
Timlilit-aya twafesren deg-s mennawt n iseqseyen ɣef temsalin yettxuṣṣan unjugen ibedden deg wudem n ucennay s lexṣuṣ di Twilayt n Bacar am temsalt n welli-c n alfareɛ amaḥalli n ddiwan aɣellnaw n izerfan n yimarayen d yizerfan issenden.                                                                                                          Yudan i ḥeḍren senɛten aṛlay-nnsen ɣef temsalt n tmugi-t n takaṛḍa n ucennay, mani ttusersen azal n wis 512 n almilaffat deg weswir n tanmehla n yedles amek i-d yenna unemhal n tanmehla timeɛni-t.
Ad nesmekti asurif-ay n usemneɛ deg-s wis 160 yidzireyen, d wis 40 yitunseyen, d wis 15 yimuritaneyen, d wis 8 yilibeyen, d wis 3  yimeṛṛukeyen, arn-as wict d Afalastini.
+
Yudan-aya gi awḍen ɣer umafag n Hawari Bumedyen laqqan-hen uneɣlaf n lumur n berra Mass Ramḍan laɛmamra d tneɣlaft n taḍamen aɣelnaw d twacult d lumur n tmeṭṭut Massa Munya maslem.
+
U di tmurgit-aya yennad Mass Laɛmamara di temlilit yid n tɣamsa : « S lajhud iɛerrmen n mennawt n yiḥricen n ddult newweḍ ɣer usemneɛ seg Al-yamen ama d yidzireyen d lak d iberraneyen ixeddmen dinni. Asurif-aya yewweḍ ɣer yiswi-nnes sdeffer n ssuɛubat uɛrent di tagrart n Al-yamen Sanɛa ».
+
Aneɣlaf iwekked belli asurif-ay, yusid sdeffer n usenndah sɣer uselway n tugduda yellan - amek i d-yenna - « Yeḍfer tikli-aya amek tugur ussan ifaten ». Arni iweḍḍḥed Mass Laɛmamara belli tamahilt-aya nettat « Anthalli deg yudan, mani netqedd ad nessemneɛ idzireyen tqiman di Al-yamen d yimḍebbren n safart tadzayrit di Sanɛa arnas tarbaɛt seg yimuɣtarben hyiḍ d yimeɛcar seg Tunes d Muritanya d Maṛṛuk d Libya d Falastin ». Yerni yeqqar « Yudan-a a yellan nerfed faten ɣef Al-qahira al di awḍend ɣer Dzayer». Ma ɣef useqsi, awelli ad mmugent timhilin hyiḍa deg yimal, yuɛad uneɣlaf belli « Idzireyen yellan xsen ad d-wellan ɣer tmurt newwi-hend » . Arni iwekked belli « Dzayer ad d-tenɣer ad t-ḥama wad tili yid n tarwa-nnes ani llan ».
+
Ma yella taneɣlaft n taḍamen aɣelnaw d twacult d lumur n tmeṭṭut tennad belli « Yettuwejjed di tmurt-nneɣ ḍuruf d laḥwal lḥlant i ayetmatneɣ Iɛraben yellan nessemneɛ-ihen bac ad wellan ɣer tmura-nnsen di lahna. U sdeffer n listiqbal n yudan ama d Idziyreyen niɣ d Iɛraben ad yusin seg Senɛa di tmafagt iḍeffren alxuṭuṭ n Dzayer. Yuli ɣer tmafagt Mass Laɛmamara d Massa Munya maslem, mani yettunemmer tarbaɛt ta yessgurayen di tmafagt ɣef yexf-nnsen Lɛamrawi Murad. Di timlilit-nnes Mass Laɛmamara yenna fell-as- i (APS) : « Iɣamer arni irafen s tizragt d ttameqqrant amek ad yessemneɛ s laman d lahna tarwa-nneɣ d yudan hyiḍa tarwa n tmura timddukalatin n tmurt »
+

Tasiwelt n wass 09:03, 9 Yebrir 2015

ⵙⴻⴳ ⵉ ⵢⴻⵜⵜⵡⴰⵚⴽⴰ ⵓⵙⴻⵇⴰⵎⵓ ⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡ ⵏ ⵛⵛⵏⴰ ⴷ ⵜⴰⵙⴻⴽⵍⴰ ⵜⵡⴰⵡⵛⴻⵏⵜ ⵜⵉⵙ-ⴰⵍⴼ ⵏ ⵜⴰⴽⴰⵕⴹⴰⵜ ⵉ ⵢⵉⵛⴻⵏⵏⴰⵢⴻⵏ

ⴱⴰⵛⴰⵔ- ⴰⵣⴰⵍ ⵏ ⵡⵉⵙ 1000 ⴷ ⵜⴰⴽⴰⵕⴹⴰⵜ ⵏ ⵢⵉⵛⴻⵏⵏⴰⵢⴻⵏ ⵜⵡⴰⵡⵛⴻⵏⵜ ⴷⴻⴳ ⵓⵙⴻⴳⴳⴰⵙ ⵏ 2012 ⵙⴻⴳ ⵢⴻⵜⵜⵡⴰⵚⴽⴰ ⴰⵙⴻⵇⵇⴰⵎⵓ ⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡ ⵏ ⵛⵛⵏⴰ ⴷ ⵜⴰⵙⴻⴽⵍⴰ. ⵡⴰⵢ ⵖⴻⴼ ⵍⴰⵃⵙⴰⴱ ⴰⵎⴻⴽ ⵉ ⴷ-ⵢⴻⵏⵏⴰ, ⵓⵎⴹⴻⴱⴱⴻⵔ ⵏ ⵜⴻⵔⴱⴰⵄⵜ-ⴰⵢ, ⴷⵉ ⵜⴻⵇⵚⵉⵔⵜ ⵏ ⵢⵉⴹ ⴰⵙ ⵏ ⵍⴰⵜⵏⵉⵏ. « ⵜⴰⴽⴰⵕⴹ-ⴰⵢ ⴷ ⴰⵔⵔⴰⵣ ⵏ ⵡⵓⵙⵜⴰⵄⵔⴻⴼ ⵏ ⴷⴷⵓⵍⵜ ⵉ ⵢⵉⵛⴻⵏⵏⴰⵢⴻⵏ. ⵓ ⵀ ⴰⵎⴻⴽ ⵢⴻⵜⵜⵡⴰⴼⵙⴻⵔ ⵉ ⵍⴼⴰⵢⴻⴷ-ⵜ-ⵏⵏⵙⴻⵏ ⴰⵚⴰⴹⵓⴼ ⴰⴷ ⵙⴻⵜⴼⴰⴷⴻⵏ ⵙⴻⴳ ⴹⴰⵎⴰⵏ ⵉⵊⵜⵉⵎⴰⵄⵉ ⴰⴷ ⵢⵉⵍⵉ ⵖⴻⵔ-ⵙ ⴰⵣⴰⵍ ⴷⴻⴳ ⵓⵎⴻⵜⵜⵉ  » ⵖⴻⴼ ⵍⴰⵃⵙⴰⴱ ⵏ ⵎⴰⵜⵜⴰ ⵉ ⵡⵓⴽⴽⴻⴷ-ⵉⵜ ⵎⴰⵙⵙ ⵄⴰⴱⴷ ⵍⴽⴰⴷⴻⵔ ⴱⴻⵏ ⴷⴰⵄⵎⴰⵛ ⴷⵉ ⵜⵉⵎⵍⵉⵍⵉⵜ ⵉⴷ ⵏ ⵢⵉⵛⴻⵏⵏⴰⵏⵢⴻⵏ ⵢⴻⵎⵎⵓⴳ ⴷⵉ ⵜⵡⵉⵍⴰⵢⵜ-ⴰⵢ. ⵜⵉⵎⵍⵉⵍⵉⵜ-ⴰⵢ ⵜⴻⵎⵎⵓⴳ ⵖⴻⴼ ⵓⴼⵓⵙ ⵏ ⵡⵓⵅⵅⴰⵎ ⵏ ⵢⴻⴷⵍⴻⵙ « ⵇⴰⴹⵉ ⵎⵓⵃⴰⵎⴻⴷ » ⵎⴰⵏⵉ ⴷⵉ ⴰⵍⵎⵓⵏⴰⵙⴱⴻⵜ-ⴰⵢ ⵀⴰ ⵜⴰ ⵓⵙⴻⵍⵡⴰⵢ ⵏ ⵓⵙⴻⵇⵇⴰⵎⵓ ⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡ ⴷ ⵛⵛⵏⴰ ⵉⴱⴻⵢⵢⵏⴻⴷ ⵜⵜⴰⵡⵉⵍⴰⵜ ⵜⵉⵎⴻⵏⵣⴰ ⵢⴻⵍⵍⴰⵏ ⴷⴰⵅⴻⵍ ⵏ ⵓⵙⴻⵏⵏⴷⴻⵀ ⴰⵎⴰⵔⵙⵓⵎ ⵢⴻⵜⵜⵅⵓⵚⵚⴰⵏ ⴰⵚⴰⴹⵓⴼ ⵏ ⵓⵛⴻⵏⵏⴰⵢ. ⵢⴻⵍⵍⴰⵏ ⴷ ⵜⵜⴰⵍⵍⴰⵍⵜ ⵜⴰⵇⴰⵏⵓⵏⵉⵜ ⵜⴰⵎⴻⵣⵡⴰⵔⵓⵜ ⵙⴻⴳ ⵍⵉⵙⵜⵉⵇⵍⴰⵍ ⵏ ⴷⵣⴰⵢⴻⵔ ⴰⵙⵓⵔⵉⴼ-ⴰⵢ ⵢⴻⵕⵥⴻⵎ ⴰⴱⵔⵉⴷ ⵉ ⵓⵛⴻⵏⵏⴰⵢ ⴰⴷ ⵢⵉⵍⵉ ⵖⴻⵔ-ⵙ ⵚⵚⵉⴼⵜ ⵜⴰⵇⴰⵏⵓⵏⵉⵜ » ⴰⵎⴻⴽ ⵉ ⴷ-ⵢⴻⵏⵏⴰ. ⵓ ⵜⴰⵅⵥⴻⵔⵜ-ⴰⵢ ⵜⴰⵇⴰⵏⵓⵏⵉⵜ ⵢⴻⵍⵍⴰⵏ ⴷ ⵜⴰⵍⵍⴰⵍⵜ ⵜⵓⵙⵉ-ⴷ ⵙⴷⴻⴼⴼⴻⵔ-ⵏⵏⴻⵙ ⴰⵚⴽⴰⵢ ⵏ ⵓⵙⴻⵇⵇⴰⵎⵓ ⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡ ⵏ ⵛⵛⵏⴰ ⴷ ⵜⴰⵙⴻⴽⵍⴰ, ⵡⴰⴷ ⵏⴰⴼ ⴷⴷⵓⵍⵜ ⵜⴱⴻⴵⴵⵍⵉ-ⵜ ⴷⴻⴳ ⵡⴻⵙⵡⵉⵔ ⵏ ⵓⵛⴰⵍ ⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡ ⵖⴻⴼ ⵍⴰⵃⵙⴰⴱ ⴰⵎⴻⴽ ⵢⴻⵏⵏⴰⴷ ⵉⵎⴹⴻⴱⴱⴻⵔ-ⴰⵢ. ⵎⴰⵙⵙ ⴱⴻⵏ ⴷⴰⵄⵎⴰⵛ ⵢⴻⵙⵙⴱⴻⵢⵏⴻⴷ ⵖⴻⴼ ⵓⵖⵉⵔ ⵢⵉⵛⵜ ⴱⴻⵍⵍⵉ « ⴷ ⵉⵎⵃⴰⵜⵜⴻⵎ » ⴱⴰⵛ ⵉⵛⴻⵏⵏⴰⵢⴻⵏ ⴷ ⵢⴰ ⵉⴱⴻⴷⴷⵄⴻⵏ ⴰⴷ ⵏⵅⴰⵔⵟⴻⵏ ⴰⵎⴻⴽ ⴰⵃⵔⵉⵛ-ⴰⵢ ⴰⴷ ⵢⴻⵔⴼⴻⴷ ⴷⴻⴳ ⵢⵉⵎⴰⵍ ⵓⵎⵓⵖ ⵉⵜⴻⴼⴼⴻⵙ ⵙ ⵢⵉⵛⴻⵏⵏⴰⵢⴻⵏ ⴷⴻⴳ ⵡⴻⵙⵡⵉⵔ ⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡ. ⵜⵉⵎⵍⵉⵍⵉⵜ-ⴰⵢⴰ ⵜⵡⴰⴼⴻⵙⵔⴻⵏ ⴷⴻⴳ-ⵙ ⵎⴻⵏⵏⴰⵡⵜ ⵏ ⵉⵙⴻⵇⵙⴻⵢⴻⵏ ⵖⴻⴼ ⵜⴻⵎⵙⴰⵍⵉⵏ ⵢⴻⵜⵜⵅⵓⵚⵚⴰⵏ ⵓⵏⵊⵓⴳⴻⵏ ⵉⴱⴻⴷⴷⴻⵏ ⴷⴻⴳ ⵡⵓⴷⴻⵎ ⵏ ⵓⵛⴻⵏⵏⴰⵢ ⵙ ⵍⴻⵅⵚⵓⵚ ⴷⵉ ⵜⵡⵉⵍⴰⵢⵜ ⵏ ⴱⴰⵛⴰⵔ ⴰⵎ ⵜⴻⵎⵙⴰⵍⵜ ⵏ ⵡⴻⵍⵍⵉ-ⵛ ⵏ ⴰⵍⴼⴰⵔⴻⵄ ⴰⵎⴰⵃⴰⵍⵍⵉ ⵏ ⴷⴷⵉⵡⴰⵏ ⴰⵖⴻⵍⵍⵏⴰⵡ ⵏ ⵉⵣⴻⵔⴼⴰⵏ ⵏ ⵢⵉⵎⴰⵔⴰⵢⴻⵏ ⴷ ⵢⵉⵣⴻⵔⴼⴰⵏ ⵉⵙⵙⴻⵏⴷⴻⵏ. ⵢⵓⴷⴰⵏ ⵉ ⵃⴻⴹⵔⴻⵏ ⵙⴻⵏⵄⵜⴻⵏ ⴰⵕⵍⴰⵢ-ⵏⵏⵙⴻⵏ ⵖⴻⴼ ⵜⴻⵎⵙⴰⵍⵜ ⵏ ⵜⵎⵓⴳⵉ-ⵜ ⵏ ⵜⴰⴽⴰⵕⴹⴰ ⵏ ⵓⵛⴻⵏⵏⴰⵢ, ⵎⴰⵏⵉ ⵜⵜⵓⵙⴻⵔⵙⴻⵏ ⴰⵣⴰⵍ ⵏ ⵡⵉⵙ 512 ⵏ ⴰⵍⵎⵉⵍⴰⴼⴼⴰⵜ ⴷⴻⴳ ⵡⴻⵙⵡⵉⵔ ⵏ ⵜⴰⵏⵎⴻⵀⵍⴰ ⵏ ⵢⴻⴷⵍⴻⵙ ⴰⵎⴻⴽ ⵉ-ⴷ ⵢⴻⵏⵏⴰ ⵓⵏⴻⵎⵀⴰⵍ ⵏ ⵜⴰⵏⵎⴻⵀⵍⴰ ⵜⵉⵎⴻⵄⵏⵉ-ⵜ.