Asebter amenzawi : Tameẓla gar ileqman

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi
Ajerriḍ 1: Ajerriḍ 1:
  
28 yebrir 2015  
+
Laṛebɛa, 29 Yebrir 2015 0951
  
Taluft n Mali: amtawa n talwit d beddu n yiwet n tallit d tamaynutt deg umezruy n Mali
+
Asfaḍ n yidles afalesṭini d ussudey n Lquds ur yettaweḍ ara s iswi
Sɣur Kosseylah Benali
+
 
+
QSENṬINA – Deg yiwen n usarag ay iga ass n ttlata deg leqṣer n yidles n Al Khalifa deg Qsenṭina, yenna-d umaru afalesṭini Djamil Al Salhout dakken ula ma Isṛayiliyen la ɛerrḍen ad as-kksebn idles-nnes i uɣref afalesṭini yerna ad rren tamdint n Lquds d tudayt, ur ssawaḍen ara ɣer yiswi-nsen.  
LEZZAYER TAMANEƔT– Astenyi n umtawa n talwit d umsuɣal deg Mali ass n 15 Mayu i d-yetteddun ad yeldi « asebter amaynut » deg umezruy n tmurt-a ay la yettnadin ɣef urkad, taɣellist (laman) d unnerni.
+
 
+
Deg usarag-nnes ɣef tegnit n yimukan n yidles deg temdint n Lquds, d asarag ay d-iqeddem deg uqaleb n uwahil n dduṛt tafalesṭinit (d aḥric seg Qsenṭina, tamaneɣt yidles aɛṛab 2015), yenna-d Mass Al Salhout dakken aɣref afalesṭini « iɛewwel ugar n zik akken ad yeḥrez tamagit-nnes yerna ad yerbeḥ deg yimenɣi-nnes adelsan ».  
Amtawa-a iwemmeṛ-it unabaḍ n Mali d tegrawin tisertiyin-tiserdasiyin n ugafa n Mali deg 1 Meɣres deg Lezzayer Tamaneɣt, ddaw uḍfar d tebdammast tagraɣlant yellan s ṛṛay n Lezzayer, yerna yella-d umtawa-a d lɣella n yiwet n tikli ɣezzifen, iweɛṛen ay d-yebdan seg Yulyu 2014.
+
 
+
Dɣa yenna-d umaru-a ɣef temsalt-a dakken « iserdasen isṛayiliyen ssuffɣen-d 6.000 n lamṛat akken ad gedlen anekcum n yidlisen ɣer yikallen ifalesṭiniyen », d acu kan aɣref afalesṭini « mazal-it la yessedday amezruy-nnes yerna la yessebɣas tikta d usnulfu » deg unrar n yidles.  
S ustenyi n umtawa-a, « ad yeldi usebter amaynu deg umezruy n tmurt-a (Mali) seg 15 Mayyu d asawen », ɣef wakken ay d-yenna uneɣlaf n tɣawsiwin n uzɣar, Ramtane Lamamra.
+
 
+
Amaru-a afalesṭini yenna-d daɣ dakken la d-ttilin seg-a ɣer da yisaragen idelsanen, inmettiyen d wussnanen, ttgen-ten yimura d yisdawanen deg umezgun aɣelnaw afalesṭini n Hakaouati akken ad smektin medden ɣef waṭas n temsal yerna ad d-sseknen azal ay tesɛa temdint n Lquds, « d tamdint n tuggta n tgemmiwin d yidelsan ».  
Astenyi-a ad d-yili s tedhelt n tmura n lenas yerna ad ttekkin deg-s akk idisan ay terza taluft deg Mali, yerna aya ad yeldi abrid akken « ad tbeddel tegnit » deg tmurt-a s uxeddim n Yimaliyen s timmad-nsen d uttekki n tmura n umaḍal s lemɛawna.
+
 
+
Ixebber-d umaru-a dakken yella yiwen n usenfar i ussebded n usalay afalesṭini deg Lquds, am wakken ay d-yenna dakken yal dduṛt, seg 1999, yettili-d usarag umi ttinin « Ass wis sebɛa », akken ad sqerdcen ɣef tneqqisin, idlisen d wungalen ay d-yeffɣen d imaynuten, neɣ ɣef tmezgunin.   
Mass Lamamra yenna-d d akken yettwasseqneɛ ad ilin akk yidisan i terza taluft deg ttiɛad-a n tlemmast n Mayu deg Bamako i lmend n ustenyi n Umatawa n talwit. « Aql-aɣ nettwasseqneɛ d akken akala ay d-tebda Lezzayer ad yerbeḥ », i d-yenna.
+
 
+
Mi d-yebder lmejhud yettkemmilen war afcal i uḥraz n tmagit tafalesṭinit, yenna-d umaru-a dakken « tella-d tmesbanit n uzrar n Yifalesṭiniyen ay yemyuḍḍafen afus yerna zzin-d ɣef uɣrab n beḍḍu ay bnan Yisṛayiliyen akken ad d-yezzi ɣef temdint n Lquds », am wakken ay d-yenna dakken atni ttwaɛerḍen-d medden, ama d ilemẓiyen, ama d imeqranen, akken « ad d-ḥkun ɣef temdint taɛṛabt, tamdint yellan seg tfejrit n umezruy, d ul n yidles, n ddin d tsertit n uɣref afalesṭini. »  
Tabdammast teɛreḍ-d akk idisan i terza taluft akken ad stenyin amtawa n Lezzayer, yerna tḥettet-d d akken « akala n talwit yessefk ad ikemmel akken ara yessejhed ayen ay d-yettwaḥellan ar ass-a ».
+
 
+
Deg wayen yerzan « assudey d uxnaq n temdint-a timqeddest », yenna-d daɣ umaru-a dakken mazal llan 34000 n yixxamen ifalesṭiniyen deg Lquds, am wakken ay llan 74000 n yixxamen isṛayiliyen. Amgerrad-a yella-d ɣef ljal n « ccuruḍ-nni iweɛṛanen » ayyes ttwaqehren Yifalesṭiniyen ay yebɣan ad bnun ixxamen.
Tagrawt n tebdammast rnan-d ɣer-s Yiwanaken Yeddukklen n Marikan d Fṛansa, yerna ɣef wakken ay d-tenna tebdammast, astenyi n umtawa « ad yeldi abrid i ussefɛel n wayen ayɣef d-yella umɛahed ».
+
 
+
Mass Djamil Al Salhout yefka-d leḥsabat ay d-yesskanayen dakken « la yettwakar wakal n Lquds s uɣawas, am wakken ay la yettwakkas i yimawlan-nnes akken ad ttwabun deg-s yisenfaren » i lfayda n tuḍḍfa tisṛayilit. Dɣa yenna-d, deg temsalt-a, dakken deg kraḍ (3) n wayyuren, deg 2013, ttunefken 1680 n ttesriḥat n lebni i Yisṛayiliyen deg wakal aɛṛab, deg wakud aydeg ala 6 n ttesriḥat ay yettunefken i Yifalesṭiniyen.
Tabdammast d nettat i d-yezgan d ṭṭamen n lemcawṛat deg ttekkan akk yidisan ay terza taluft, yerna d nettat ara ibedden d taɛessast akken ad yettwassefɛel umtawa-a s tidet yerna s ubrid ummid, s uqader n teswast d ccuruḍ n umtawa.
+
+
Imaliyen ḥaren melmi ara stenyin
+
+
Ɣef leḥsab n  tedyanin tineggura i d-yellan deg ugafa n Mali (deg d-llant tenṭagin mgal tuɣdaḍt tagetsektant n Yiɣlanen Yeddukklen i userked n Mali (Minusma), iban-d d akken astenyi n umtawa-a d tifrat ɣef ur telli trewla i lmend n usersi n llsas i talwit ara idumen.
+
+
S waya, timura n umaḍal ssuggtent tiɣra akken ad stenyin yidisan imaliyen amtawa-a.
+
+
Dduṛt yezrin, yenna-d umaray amatu n Yiɣlanen Yeddukklen, Ban Ki-moon, ɣef « ferru aserti s lɛejlan » n taluft-a yellan gar unabaḍ amali d tegrawin tisertiyin-tiserdasiyin n ugafa.   
+
+
Tinṭagin  d-yellan seg melmi kan ɣef yiɣarimen d Yimsegdalen iẓerwalen (n Yiɣlanen Yeddukklen) « d tuffɣa tufḍiḥt i lqanun agraɣlan », yerna aya yesskanay-d d akken yessefk ad d-yili  « ferru aserti n tegnit-a s lɛejlan d yiriri n tɣellist [laman] ɣer ugafa n Mali », ɣef wakken ay d-iḥettet umaray amatu n Yiɣlanen Yeddukklen.
+
+
Ma d aɣella n Minusma, Mongi Hamdi, yenna-d belli yesɛa asirem d akken Akala n Lezzayer ad yeffeɣ ɣer tafat s ustenyi n Umtawa n talwit d umsuɣal deg Mali ass n 15 Mayu i d-yetteddun gar akk idisan i terza taluft deg Mali, am wakken i d-yerna d aɣen « ulac lxetyar-nniḍen menɣir win n talwit ».
+
+
Tadukli Tafriqit, seg yidis-nnes, tettwali d akken astenyi n umtawa-a d ussefɛel-nnes d ayen ara « yefrun s ubrid aduman taluft-a n ugafa n Mali, yerna ad yesserked tama-a, am wakken ara yesseɛjel annerni n tmetti-nnes d tdamsa. »
+
+
Asefṛeḥ n Yimaliyen
+
+
Tabdammast tesmekti-d « ṭṭmeɛ d usirem  yesɛa uɣref amali asmi  d-yebda umciweṛ-a n Lezzayer deg 16 Yulyu 2014 », am wakken ay d-tḥettet d aɣen imezdaɣen n Mali amek « ḥaren melmi ara yeqqel ussirem-nsen d tidet, yerna ssaramen imḍebbren-nsen ad awin tamurt ɣer talwit, ɣer umsuɣal aɣelnaw, ɣer uḥkam yelhan d unnerni n tmetti d tdamsa. »  
+
+
Iswi n umtawa-a netta d assebded n tegnit iwatan « i talwit tuɣdimt ara idumen deg Mali », d tin ara yettekkin deg userked n tmiwa-nniḍen d-yezzin ɣef tmurt-a, am wakken ara tettekki deg useǧhed n tɣellist tagraɣlant.
+
+
Aḍris n umtawa-a yessefra-d daɣ amek ara tili « tallit n tukkit », amek ara tili « temḥaddit d tɣellist » d wamek « ara d-ilin yixeddimen d yisenfaren n usnerni n tdamsa, n tmetti d yidles ara d-yilin deg ugafa n Mali s lqerb, s tlemmast d lbeɛd. »
+
+
Asefɛel n umtawa n talwit gar Yimaliyen ad yili d ttawil iǧehden i ukemmel n yimenɣi mgal taluft n rrebrab d yiẓeḍwan n tejrimt yuddsen deg ugafa n Mali d tama n Ssaḥel d Uneẓruf Ameqran.
+
+
Taɣlamt n tebdammast ttekkant deg-s, menɣir Lezzayer, Amɣiwan adamsan n Yiwanaken n Tefriqt n Utaram (CEDEAO), Tadukli tafriqit, Tuddsa n Yiɣlanen Yeddukklen, Tadukli Tuṛufit, Tuddsa n Umɛawen Islami (OCI), Burkina Faso, Muriṭanya, Nijir d Tcad.
+
+
Imussa isertiyen-iserdasiyen n ugafa n Mali ay iwemmṛen amtawa-a yerna mɛahadent ɣef tɣeṛɣeṛt n Lezzayer nitenti d Amussu aɛṛab n Uzawad (MAA, ay d-yebḍan ɣef tegrawt taneṣlit), Tasemyuddest i uɣref n Uzawad (CPA) d Tsemyuddest n yimussa d terna tifernanin n uzbu (CM-FPR)
+
+
D acu kan, Tasemyuddest n yimussa n Uzawad (CMA) deg ttekkan Amussu aɣelnaw n uslelli n Uzawad (MNLA), Aseqqamu unnig n tdukli n Uzawad (HCUA) d Umussu aɛṛab n Uzawad (MAA) ssutren « tasgunfut » akken ad ciwṛen imeɣnasen-nsen uqbel ma wemmṛen amtawa-nni.
+

Tasiwelt n wass 13:38, 29 Yebrir 2015

ⵍⴰⵕⴻⴱⵄⴰ, 29 ⵢⴻⴱⵔⵉⵔ 2015 0951

ⴰⵙⴼⴰⴹ ⵏ ⵢⵉⴷⵍⴻⵙ ⴰⴼⴰⵍⴻⵙⵟⵉⵏⵉ ⴷ ⵓⵙⵙⵓⴷⴻⵢ ⵏ ⵍⵇⵓⴷⵙ ⵓⵔ ⵢⴻⵜⵜⴰⵡⴻⴹ ⴰⵔⴰ ⵙ ⵉⵙⵡⵉ

ⵇⵙⴻⵏⵟⵉⵏⴰ – ⴷⴻⴳ ⵢⵉⵡⴻⵏ ⵏ ⵓⵙⴰⵔⴰⴳ ⴰⵢ ⵉⴳⴰ ⴰⵙⵙ ⵏ ⵜⵜⵍⴰⵜⴰ ⴷⴻⴳ ⵍⴻⵇⵚⴻⵔ ⵏ ⵢⵉⴷⵍⴻⵙ ⵏ ⴰⵍ ⴽⵀⴰⵍⵉⴼⴰ ⴷⴻⴳ ⵇⵙⴻⵏⵟⵉⵏⴰ, ⵢⴻⵏⵏⴰ-ⴷ ⵓⵎⴰⵔⵓ ⴰⴼⴰⵍⴻⵙⵟⵉⵏⵉ ⴷⵊⴰⵎⵉⵍ ⴰⵍ ⵙⴰⵍⵀⵧⵓⵜ ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ ⵓⵍⴰ ⵎⴰ ⵉⵙⵕⴰⵢⵉⵍⵉⵢⴻⵏ ⵍⴰ ⵄⴻⵔⵔⴹⴻⵏ ⴰⴷ ⴰⵙ-ⴽⴽⵙⴻⴱⵏ ⵉⴷⵍⴻⵙ-ⵏⵏⴻⵙ ⵉ ⵓⵖⵔⴻⴼ ⴰⴼⴰⵍⴻⵙⵟⵉⵏⵉ ⵢⴻⵔⵏⴰ ⴰⴷ ⵔⵔⴻⵏ ⵜⴰⵎⴷⵉⵏⵜ ⵏ ⵍⵇⵓⴷⵙ ⴷ ⵜⵓⴷⴰⵢⵜ, ⵓⵔ ⵙⵙⴰⵡⴰⴹⴻⵏ ⴰⵔⴰ ⵖⴻⵔ ⵢⵉⵙⵡⵉ-ⵏⵙⴻⵏ.

ⴷⴻⴳ ⵓⵙⴰⵔⴰⴳ-ⵏⵏⴻⵙ ⵖⴻⴼ ⵜⴻⴳⵏⵉⵜ ⵏ ⵢⵉⵎⵓⴽⴰⵏ ⵏ ⵢⵉⴷⵍⴻⵙ ⴷⴻⴳ ⵜⴻⵎⴷⵉⵏⵜ ⵏ ⵍⵇⵓⴷⵙ, ⴷ ⴰⵙⴰⵔⴰⴳ ⴰⵢ ⴷ-ⵉⵇⴻⴷⴷⴻⵎ ⴷⴻⴳ ⵓⵇⴰⵍⴻⴱ ⵏ ⵓⵡⴰⵀⵉⵍ ⵏ ⴷⴷⵓⵕⵜ ⵜⴰⴼⴰⵍⴻⵙⵟⵉⵏⵉⵜ (ⴷ ⴰⵃⵔⵉⵛ ⵙⴻⴳ ⵇⵙⴻⵏⵟⵉⵏⴰ, ⵜⴰⵎⴰⵏⴻⵖⵜ ⵢⵉⴷⵍⴻⵙ ⴰⵄⵕⴰⴱ 2015), ⵢⴻⵏⵏⴰ-ⴷ ⵎⴰⵙⵙ ⴰⵍ ⵙⴰⵍⵀⵧⵓⵜ ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵖⵔⴻⴼ ⴰⴼⴰⵍⴻⵙⵟⵉⵏⵉ « ⵉⵄⴻⵡⵡⴻⵍ ⵓⴳⴰⵔ ⵏ ⵣⵉⴽ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⵢⴻⵃⵔⴻⵣ ⵜⴰⵎⴰⴳⵉⵜ-ⵏⵏⴻⵙ ⵢⴻⵔⵏⴰ ⴰⴷ ⵢⴻⵔⴱⴻⵃ ⴷⴻⴳ ⵢⵉⵎⴻⵏⵖⵉ-ⵏⵏⴻⵙ ⴰⴷⴻⵍⵙⴰⵏ ».

ⴷⵖⴰ ⵢⴻⵏⵏⴰ-ⴷ ⵓⵎⴰⵔⵓ-ⴰ ⵖⴻⴼ ⵜⴻⵎⵙⴰⵍⵜ-ⴰ ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ « ⵉⵙⴻⵔⴷⴰⵙⴻⵏ ⵉⵙⵕⴰⵢⵉⵍⵉⵢⴻⵏ ⵙⵙⵓⴼⴼⵖⴻⵏ-ⴷ 6.000 ⵏ ⵍⴰⵎⵕⴰⵜ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⴳⴻⴷⵍⴻⵏ ⴰⵏⴻⴽⵛⵓⵎ ⵏ ⵢⵉⴷⵍⵉⵙⴻⵏ ⵖⴻⵔ ⵢⵉⴽⴰⵍⵍⴻⵏ ⵉⴼⴰⵍⴻⵙⵟⵉⵏⵉⵢⴻⵏ », ⴷ ⴰⵛⵓ ⴽⴰⵏ ⴰⵖⵔⴻⴼ ⴰⴼⴰⵍⴻⵙⵟⵉⵏⵉ « ⵎⴰⵣⴰⵍ-ⵉⵜ ⵍⴰ ⵢⴻⵙⵙⴻⴷⴷⴰⵢ ⴰⵎⴻⵣⵔⵓⵢ-ⵏⵏⴻⵙ ⵢⴻⵔⵏⴰ ⵍⴰ ⵢⴻⵙⵙⴻⴱⵖⴰⵙ ⵜⵉⴽⵜⴰ ⴷ ⵓⵙⵏⵓⵍⴼⵓ » ⴷⴻⴳ ⵓⵏⵔⴰⵔ ⵏ ⵢⵉⴷⵍⴻⵙ.

ⴰⵎⴰⵔⵓ-ⴰ ⴰⴼⴰⵍⴻⵙⵟⵉⵏⵉ ⵢⴻⵏⵏⴰ-ⴷ ⴷⴰⵖ ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ ⵍⴰ ⴷ-ⵜⵜⵉⵍⵉⵏ ⵙⴻⴳ-ⴰ ⵖⴻⵔ ⴷⴰ ⵢⵉⵙⴰⵔⴰⴳⴻⵏ ⵉⴷⴻⵍⵙⴰⵏⴻⵏ, ⵉⵏⵎⴻⵜⵜⵉⵢⴻⵏ ⴷ ⵡⵓⵙⵙⵏⴰⵏⴻⵏ, ⵜⵜⴳⴻⵏ-ⵜⴻⵏ ⵢⵉⵎⵓⵔⴰ ⴷ ⵢⵉⵙⴷⴰⵡⴰⵏⴻⵏ ⴷⴻⴳ ⵓⵎⴻⵣⴳⵓⵏ ⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡ ⴰⴼⴰⵍⴻⵙⵟⵉⵏⵉ ⵏ ⵀⴰⴽⴰⵧⵓⴰⵜⵉ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⵙⵎⴻⴽⵜⵉⵏ ⵎⴻⴷⴷⴻⵏ ⵖⴻⴼ ⵡⴰⵟⴰⵙ ⵏ ⵜⴻⵎⵙⴰⵍ ⵢⴻⵔⵏⴰ ⴰⴷ ⴷ-ⵙⵙⴻⴽⵏⴻⵏ ⴰⵣⴰⵍ ⴰⵢ ⵜⴻⵙⵄⴰ ⵜⴻⵎⴷⵉⵏⵜ ⵏ ⵍⵇⵓⴷⵙ, «  ⴷ ⵜⴰⵎⴷⵉⵏⵜ ⵏ ⵜⵓⴳⴳⵜⴰ ⵏ ⵜⴳⴻⵎⵎⵉⵡⵉⵏ ⴷ ⵢⵉⴷⴻⵍⵙⴰⵏ ».

ⵉⵅⴻⴱⴱⴻⵔ-ⴷ ⵓⵎⴰⵔⵓ-ⴰ ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ ⵢⴻⵍⵍⴰ ⵢⵉⵡⴻⵏ ⵏ ⵓⵙⴻⵏⴼⴰⵔ ⵉ ⵓⵙⵙⴻⴱⴷⴻⴷ ⵏ ⵓⵙⴰⵍⴰⵢ ⴰⴼⴰⵍⴻⵙⵟⵉⵏⵉ ⴷⴻⴳ ⵍⵇⵓⴷⵙ, ⴰⵎ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵏⵏⴰ ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ ⵢⴰⵍ ⴷⴷⵓⵕⵜ, ⵙⴻⴳ 1999, ⵢⴻⵜⵜⵉⵍⵉ-ⴷ ⵓⵙⴰⵔⴰⴳ ⵓⵎⵉ ⵜⵜⵉⵏⵉⵏ « ⴰⵙⵙ ⵡⵉⵙ ⵙⴻⴱⵄⴰ », ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⵙⵇⴻⵔⴷⵛⴻⵏ ⵖⴻⴼ ⵜⵏⴻⵇⵇⵉⵙⵉⵏ, ⵉⴷⵍⵉⵙⴻⵏ ⴷ ⵡⵓⵏⴳⴰⵍⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⴼⴼⵖⴻⵏ ⴷ ⵉⵎⴰⵢⵏⵓⵜⴻⵏ, ⵏⴻⵖ ⵖⴻⴼ ⵜⵎⴻⵣⴳⵓⵏⵉⵏ.

ⵎⵉ ⴷ-ⵢⴻⴱⴷⴻⵔ ⵍⵎⴻⵊⵀⵓⴷ ⵢⴻⵜⵜⴽⴻⵎⵎⵉⵍⴻⵏ ⵡⴰⵔ ⴰⴼⵛⴰⵍ ⵉ ⵓⵃⵔⴰⵣ ⵏ ⵜⵎⴰⴳⵉⵜ ⵜⴰⴼⴰⵍⴻⵙⵟⵉⵏⵉⵜ, ⵢⴻⵏⵏⴰ-ⴷ ⵓⵎⴰⵔⵓ-ⴰ ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ « ⵜⴻⵍⵍⴰ-ⴷ ⵜⵎⴻⵙⴱⴰⵏⵉⵜ ⵏ ⵓⵣⵔⴰⵔ ⵏ ⵢⵉⴼⴰⵍⴻⵙⵟⵉⵏⵉⵢⴻⵏ ⴰⵢ ⵢⴻⵎⵢⵓⴹⴹⴰⴼⴻⵏ ⴰⴼⵓⵙ ⵢⴻⵔⵏⴰ ⵣⵣⵉⵏ-ⴷ ⵖⴻⴼ ⵓⵖⵔⴰⴱ ⵏ ⴱⴻⴹⴹⵓ ⴰⵢ ⴱⵏⴰⵏ ⵢⵉⵙⵕⴰⵢⵉⵍⵉⵢⴻⵏ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⴷ-ⵢⴻⵣⵣⵉ ⵖⴻⴼ ⵜⴻⵎⴷⵉⵏⵜ ⵏ ⵍⵇⵓⴷⵙ », ⴰⵎ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵏⵏⴰ ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵜⵏⵉ ⵜⵜⵡⴰⵄⴻⵔⴹⴻⵏ-ⴷ ⵎⴻⴷⴷⴻⵏ, ⴰⵎⴰ ⴷ ⵉⵍⴻⵎⵥⵉⵢⴻⵏ, ⴰⵎⴰ ⴷ ⵉⵎⴻⵇⵔⴰⵏⴻⵏ, ⴰⴽⴽⴻⵏ « ⴰⴷ ⴷ-ⵃⴽⵓⵏ ⵖⴻⴼ ⵜⴻⵎⴷⵉⵏⵜ ⵜⴰⵄⵕⴰⴱⵜ, ⵜⴰⵎⴷⵉⵏⵜ ⵢⴻⵍⵍⴰⵏ ⵙⴻⴳ ⵜⴼⴻⵊⵔⵉⵜ ⵏ ⵓⵎⴻⵣⵔⵓⵢ, ⴷ ⵓⵍ ⵏ ⵢⵉⴷⵍⴻⵙ, ⵏ ⴷⴷⵉⵏ ⴷ ⵜⵙⴻⵔⵜⵉⵜ ⵏ ⵓⵖⵔⴻⴼ ⴰⴼⴰⵍⴻⵙⵟⵉⵏⵉ. »

ⴷⴻⴳ ⵡⴰⵢⴻⵏ ⵢⴻⵔⵣⴰⵏ « ⴰⵙⵙⵓⴷⴻⵢ ⴷ ⵓⵅⵏⴰⵇ ⵏ ⵜⴻⵎⴷⵉⵏⵜ-ⴰ ⵜⵉⵎⵇⴻⴷⴷⴻⵙⵜ », ⵢⴻⵏⵏⴰ-ⴷ ⴷⴰⵖ ⵓⵎⴰⵔⵓ-ⴰ ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ ⵎⴰⵣⴰⵍ ⵍⵍⴰⵏ 34000 ⵏ ⵢⵉⵅⵅⴰⵎⴻⵏ ⵉⴼⴰⵍⴻⵙⵟⵉⵏⵉⵢⴻⵏ ⴷⴻⴳ ⵍⵇⵓⴷⵙ, ⴰⵎ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⵍⵍⴰⵏ 74000 ⵏ ⵢⵉⵅⵅⴰⵎⴻⵏ ⵉⵙⵕⴰⵢⵉⵍⵉⵢⴻⵏ. ⴰⵎⴳⴻⵔⵔⴰⴷ-ⴰ ⵢⴻⵍⵍⴰ-ⴷ ⵖⴻⴼ ⵍⵊⴰⵍ ⵏ « ⵛⵛⵓⵔⵓⴹ-ⵏⵏⵉ ⵉⵡⴻⵄⵕⴰⵏⴻⵏ » ⴰⵢⵢⴻⵙ ⵜⵜⵡⴰⵇⴻⵀⵔⴻⵏ ⵢⵉⴼⴰⵍⴻⵙⵟⵉⵏⵉⵢⴻⵏ ⴰⵢ ⵢⴻⴱⵖⴰⵏ ⴰⴷ ⴱⵏⵓⵏ ⵉⵅⵅⴰⵎⴻⵏ.

ⵎⴰⵙⵙ ⴷⵊⴰⵎⵉⵍ ⴰⵍ ⵙⴰⵍⵀⵧⵓⵜ ⵢⴻⴼⴽⴰ-ⴷ ⵍⴻⵃⵙⴰⴱⴰⵜ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵙⵙⴽⴰⵏⴰⵢⴻⵏ ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ « ⵍⴰ ⵢⴻⵜⵜⵡⴰⴽⴰⵔ ⵡⴰⴽⴰⵍ ⵏ ⵍⵇⵓⴷⵙ ⵙ ⵓⵖⴰⵡⴰⵙ, ⴰⵎ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⵍⴰ ⵢⴻⵜⵜⵡⴰⴽⴽⴰⵙ ⵉ ⵢⵉⵎⴰⵡⵍⴰⵏ-ⵏⵏⴻⵙ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⵜⵜⵡⴰⴱⵓⵏ ⴷⴻⴳ-ⵙ ⵢⵉⵙⴻⵏⴼⴰⵔⴻⵏ » ⵉ ⵍⴼⴰⵢⴷⴰ ⵏ ⵜⵓⴹⴹⴼⴰ ⵜⵉⵙⵕⴰⵢⵉⵍⵉⵜ. ⴷⵖⴰ ⵢⴻⵏⵏⴰ-ⴷ, ⴷⴻⴳ ⵜⴻⵎⵙⴰⵍⵜ-ⴰ, ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ ⴷⴻⴳ ⴽⵔⴰⴹ (3) ⵏ ⵡⴰⵢⵢⵓⵔⴻⵏ, ⴷⴻⴳ 2013, ⵜⵜⵓⵏⴻⴼⴽⴻⵏ 1680 ⵏ ⵜⵜⴻⵙⵔⵉⵃⴰⵜ ⵏ ⵍⴻⴱⵏⵉ ⵉ ⵢⵉⵙⵕⴰⵢⵉⵍⵉⵢⴻⵏ ⴷⴻⴳ ⵡⴰⴽⴰⵍ ⴰⵄⵕⴰⴱ, ⴷⴻⴳ ⵡⴰⴽⵓⴷ ⴰⵢⴷⴻⴳ ⴰⵍⴰ 6 ⵏ ⵜⵜⴻⵙⵔⵉⵃⴰⵜ ⴰⵢ ⵢⴻⵜⵜⵓⵏⴻⴼⴽⴻⵏ ⵉ ⵢⵉⴼⴰⵍⴻⵙⵟⵉⵏⵉⵢⴻⵏ.