Asebter amenzawi : Tameẓla gar ileqman

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi
Ajerriḍ 1: Ajerriḍ 1:
  
Ddur n yismilen, iẓra i d-iɣellin seg yigenni, deg tlalit n tuder ɛerḍen ad as-d-alsen yimnuda
+
Lḥamlt n uḥassas ɣef laman deg yebriden di wehran
  
 +
WEHṚAN- Igin srabes n iɣallen n laman di wehran, lḥamlt n uḥassas deg yebriden. Axdam n lḥamlt-a yemmug s "tizragt", deg yimalas-a yettazzalen. Way amek i d-tenna tasmilt n usiweḍ, iḍeffren iɣallen n laman n twilayt.
  
PARIS – Ayen i yes-s d-glan yismilen neɣ iẓra imeqranen i d-iɣellin seg yigenni, kkaten Takurt n wakal-a ideg nedder, azal tura n 4 imelyaren n yiseggasen zemren ad ilin kkin s uḥric ameqran deg tlalit n tudert deg umtiweg-a aẓerwal, i d-nnan yimnuda ijapuniyen. Imussanen-a, i d-isemlen ass n larebɛa agmuḍ n yimahilen-nsen deg usarag n géochimie Goldschmidt 2015 deg Pṛag, ulsen-as-d i wamek i d-teḍra.
+
Asurif-aya yusi-d deg wahil, n useqqamu aɣerfan n twilayt. Ma d ayt bab n tkerras, tɛejb-asen lḥamlt-aya n uḥassas seg isehwa n yebriden, d uḥaḍi ɣef yiman n yudan.
  
Sxelṭen imuɣas iminiyen, aman igersen d yiwen n ’’silicate’’ unfen-as deg teẓɣelt n -196 tfesniwin. Akk iɛeqqaren yettilin deg usmil (aẓru-nni), am wakken i d-wwin ttbut tufɣiwin tineggura ɣer tallunt.
+
Wad t-qqiment azal n wis 90 di lemaya, seg isehwa n yebriden, ttasen-d seg iɛerriqen n imesgurayen.
  
Smersen yimnuda yiwen n lgaz akken ad alsen i uɣlay-nni s tekriḍt n usmil (aẓru) ɣer tqaɛet. Sakin, kra imuɣas-nni uɣalen d iɛeqqaren iɣef d-ttinin belli d nitni i ‘’tiḥjuṛin timezwura n tudert’’.
+
Ma d asguri s zzarb, seg i ssebbat timeqqṛanin ixalfen iṣaḍufen yebriden. Aren i ad t-naf yettawi-d sdeffer-nnes, lmuxalfet n lqelt n uqader n llicarat n tfawtt, n uɛeddi deg ibriden, d usexdem n tilifun amerfad, deg wesguri menɣir timeḥzemt n laman.
 
+
‘’Amahil-a yemla-d belli teṣmeḍ n usmil mi ara d-yaweḍ s akal yurar tamlilt neɣ ddur amezwaru deg tlalit n yiɛeqqaren’’, i d-yenna Haruna Sugahara, n Tnegga tajapunit i tussna d tesnatwilt n yillel d wakal (JAMSTEC), i d-udren deg yiwen n ulɣu.
+
 
+
‘’Aɣlay n yismilen, deg waṭas n tikkal, tcuddunt ɣer ungar amatu n wid yedren deg umtiweg’’, i d-yesmekta, d lmeɛna ɣef ungar n yidinuẓuren i d-yeḍran azal tura n 66 imelyunen n yiseggasen. ‘’Maca imahilen-a mlan-d belli ɛawnen’’ akken ad tlal tudert ɣef umtiweg n wakal, i yerna yenna-d.
+

Tasiwelt n wass 18:03, 19 Ɣuct 2015

ⵍⵃⴰⵎⵍⵜ ⵏ ⵓⵃⴰⵙⵙⴰⵙ ⵖⴻⴼ ⵍⴰⵎⴰⵏ ⴷⴻⴳ ⵢⴻⴱⵔⵉⴷⴻⵏ ⴷⵉ ⵡⴻⵀⵔⴰⵏ

ⵡⴻⵀⵕⴰⵏ- ⵉⴳⵉⵏ ⵙⵔⴰⴱⴻⵙ ⵏ ⵉⵖⴰⵍⵍⴻⵏ ⵏ ⵍⴰⵎⴰⵏ ⴷⵉ ⵡⴻⵀⵔⴰⵏ, ⵍⵃⴰⵎⵍⵜ ⵏ ⵓⵃⴰⵙⵙⴰⵙ ⴷⴻⴳ ⵢⴻⴱⵔⵉⴷⴻⵏ. ⴰⵅⴷⴰⵎ ⵏ ⵍⵃⴰⵎⵍⵜ-ⴰ ⵢⴻⵎⵎⵓⴳ ⵙ "ⵜⵉⵣⵔⴰⴳⵜ", ⴷⴻⴳ ⵢⵉⵎⴰⵍⴰⵙ-ⴰ ⵢⴻⵜⵜⴰⵣⵣⴰⵍⴻⵏ. ⵡⴰⵢ ⴰⵎⴻⴽ ⵉ ⴷ-ⵜⴻⵏⵏⴰ ⵜⴰⵙⵎⵉⵍⵜ ⵏ ⵓⵙⵉⵡⴻⴹ, ⵉⴹⴻⴼⴼⵔⴻⵏ ⵉⵖⴰⵍⵍⴻⵏ ⵏ ⵍⴰⵎⴰⵏ ⵏ ⵜⵡⵉⵍⴰⵢⵜ.

ⴰⵙⵓⵔⵉⴼ-ⴰⵢⴰ ⵢⵓⵙⵉ-ⴷ ⴷⴻⴳ ⵡⴰⵀⵉⵍ, ⵏ ⵓⵙⴻⵇⵇⴰⵎⵓ ⴰⵖⴻⵔⴼⴰⵏ ⵏ ⵜⵡⵉⵍⴰⵢⵜ. ⵎⴰ ⴷ ⴰⵢⵜ ⴱⴰⴱ ⵏ ⵜⴽⴻⵔⵔⴰⵙ, ⵜⵄⴻⵊⴱ-ⴰⵙⴻⵏ ⵍⵃⴰⵎⵍⵜ-ⴰⵢⴰ ⵏ ⵓⵃⴰⵙⵙⴰⵙ ⵙⴻⴳ ⵉⵙⴻⵀⵡⴰ ⵏ ⵢⴻⴱⵔⵉⴷⴻⵏ, ⴷ ⵓⵃⴰⴹⵉ ⵖⴻⴼ ⵢⵉⵎⴰⵏ ⵏ ⵢⵓⴷⴰⵏ.

ⵡⴰⴷ ⵜ-ⵇⵇⵉⵎⴻⵏⵜ ⴰⵣⴰⵍ ⵏ ⵡⵉⵙ 90 ⴷⵉ ⵍⴻⵎⴰⵢⴰ, ⵙⴻⴳ ⵉⵙⴻⵀⵡⴰ ⵏ ⵢⴻⴱⵔⵉⴷⴻⵏ, ⵜⵜⴰⵙⴻⵏ-ⴷ ⵙⴻⴳ ⵉⵄⴻⵔⵔⵉⵇⴻⵏ ⵏ ⵉⵎⴻⵙⴳⵓⵔⴰⵢⴻⵏ.

Ma d asguri s zzarb, seg i ssebbat timeqqṛanin ixalfen iṣaḍufen yebriden. Aren i ad t-naf yettawi-d sdeffer-nnes, lmuxalfet n lqelt n uqader n llicarat n tfawtt, n uɛeddi deg ibriden, d usexdem n tilifun amerfad, deg wesguri menɣir timeḥzemt n laman.