Asebter amenzawi : Tameẓla gar ileqman

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi
Ajerriḍ 1: Ajerriḍ 1:
Tafriqt tezmer ad d-tettekki deg usseɛjel n tifrat deg Libya (Chergui)
+
Yemmut Hammuda Bacir mmi-s n umezgun deg i Wehran
  
LEZZAYER TAMANEɣT – Yenna-d Yimwekkel i Talwit d Tɣellist n Tdukli Tafriqit, Smail Chergui, ass n ttlata deg Lezzayer Tamaneɣt, d akken Tafriqt « tezmer ad d-tettekki s waṭas deg usseɛjel » n tifrat tasertit deg taluft ay icewwlen Libya seg tgara n 2011.
+
WEHRAN - Yeummut mmi-s n umezgun ajihawi "Ɛabd lqadar Ɛlula" mass, Hammuda Bacir deg i, Wehran, ass-a ttlati, ɣef laɛmer n 59 n iseggasen. Way ɣef leḥsab n yemḍebbren n umezgun ajihawi.
  
« Ttwaliɣ d akken Tafriqt tezmer ad d-tettekki s waṭas deg usseǰel n tifrat » n taluft talibit, ɣef wakken ay d-yenna Mass Chergui yellan d inebgi deg Terga tis 3 n ṛṛadyu n Lezzayer.
+
Amerḥum iban deg i tikli-nnes am yetri, deg i yexdem nezzeh n tecqufin i yimeẓẓyanen d yimeqqṛanen. Mani yewwi deg i useggasn 2006 ɣef warraz n tesmilt n inefrayen. Yellan tettxuṣṣa amehrajan aɣelnaw n umezgun amsadur deg i, Lezzayer tamanaɣet. Way ɣef ddur-nnes deg i tecquft n "wallaf" n, Lɛarbi Maflaḥ, seg i lintaj n umezgun ajihawi n, Wehran. Aren i yewwi arraz deg i, Miṣr, aseggas n 1995.
  
« Libya attan, ass-a, d tamurt anda ay yessefk ad ddukklen akk wussisen (maǧhudat) akken ad yili umtawa (ittifaq) aserti gar wid ay terza temsalt akken ad xedmen i lmend n lebni n yigen (ǧayc) aɣelnaw yerna ad frun s tidet tamsalt n rrebrab », ɣef wakken ay d-yenna udiplumati-a adzayri.
+
Amerḥum Hammuda Bacir, icarek deg i tmelḥamt "Azamul" deg i, Wehran aseggas n 2012.Tamawt ɣef umahil agejdan deg i tmeddurt-nnes. Nettat d ttacquft n "tamerjant" (2005). Yellan ad d tteqqim  deg walli n ljamhur n umezgun "Ɛabd lqadar Ɛlula". Mani yeṭṭef imer din ddur n ucahid n tagrawla n tlellit, Aḥmed Zabana (1926-1956).
 
+
Yebder-d daɣ Mass Chergui daɣ d akken Lezzayer tɛeyyen-d d akken ur yessefk ara ad d-tili tgermant (tadaxxul) taserdasit deg Libya acku ma yella-d waya, yezmer ad d-yeglu s yixeṣṣaren ɣef temnaḍt-a.
+
 
+
Tasnagt (ḥikma) ay yesmenyafen « tifrat tasertit ɣef tigawt timselleḥt deg Libya yessefk daɣ ad d-tettwawekked acku tifrat timselleḥt ass-a deg Libya ad ternu kan ad terwi tagnit yerna ad ternu ad tessebɛed ugar iswi-nni n umsuɣal gar waytmaten-nneɣ ilibiyen », ɣef wakken ay d-iɛeyyen.
+
 
+
Libya tezder deg urway seg wasmi ay yeɣli unhil (niḍam) aqbur n Maamar El-Gueddafi deg tgara n 2011, yerna ass-a tamurt-a tesɛa sin n yiduba isertiyen ay la yettnaɣen ɣef leḥkem. Yiwen seg-sen atan deg Ṭrables, ma d wayeḍ (win ayyes steɛṛfen leǧnas) atan deg Ṭubruq, deg ugmuḍ n tmurt.
+

Tasiwelt n wass 14:17, 16 Dujamber 2015

ⵢⴻⵎⵎⵓⵜ ⵀⴰⵎⵎⵓⴷⴰ ⴱⴰⵛⵉⵔ ⵎⵎⵉ-ⵙ ⵏ ⵓⵎⴻⵣⴳⵓⵏ ⴷⴻⴳ ⵉ ⵡⴻⵀⵔⴰⵏ

ⵡⴻⵀⵔⴰⵏ - ⵢⴻⵓⵎⵎⵓⵜ ⵎⵎⵉ-ⵙ ⵏ ⵓⵎⴻⵣⴳⵓⵏ ⴰⵊⵉⵀⴰⵡⵉ "ⵄⴰⴱⴷ ⵍⵇⴰⴷⴰⵔ ⵄⵍⵓⵍⴰ" ⵎⴰⵙⵙ, ⵀⴰⵎⵎⵓⴷⴰ ⴱⴰⵛⵉⵔ ⴷⴻⴳ ⵉ, ⵡⴻⵀⵔⴰⵏ, ⴰⵙⵙ-ⴰ ⵜⵜⵍⴰⵜⵉ, ⵖⴻⴼ ⵍⴰⵄⵎⴻⵔ ⵏ 59 ⵏ ⵉⵙⴻⴳⴳⴰⵙⴻⵏ. ⵡⴰⵢ ⵖⴻⴼ ⵍⴻⵃⵙⴰⴱ ⵏ ⵢⴻⵎⴹⴻⴱⴱⵔⴻⵏ ⵏ ⵓⵎⴻⵣⴳⵓⵏ ⴰⵊⵉⵀⴰⵡⵉ.

ⴰⵎⴻⵔⵃⵓⵎ ⵉⴱⴰⵏ ⴷⴻⴳ ⵉ ⵜⵉⴽⵍⵉ-ⵏⵏⴻⵙ ⴰⵎ ⵢⴻⵜⵔⵉ, ⴷⴻⴳ ⵉ ⵢⴻⵅⴷⴻⵎ ⵏⴻⵣⵣⴻⵀ ⵏ ⵜⴻⵛⵇⵓⴼⵉⵏ ⵉ ⵢⵉⵎⴻⵥⵥⵢⴰⵏⴻⵏ ⴷ ⵢⵉⵎⴻⵇⵇⵕⴰⵏⴻⵏ. ⵎⴰⵏⵉ ⵢⴻⵡⵡⵉ ⴷⴻⴳ ⵉ ⵓⵙⴻⴳⴳⴰⵙⵏ 2006 ⵖⴻⴼ ⵡⴰⵔⵔⴰⵣ ⵏ ⵜⴻⵙⵎⵉⵍⵜ ⵏ ⵉⵏⴻⴼⵔⴰⵢⴻⵏ. ⵢⴻⵍⵍⴰⵏ ⵜⴻⵜⵜⵅⵓⵚⵚⴰ ⴰⵎⴻⵀⵔⴰⵊⴰⵏ ⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡ ⵏ ⵓⵎⴻⵣⴳⵓⵏ ⴰⵎⵙⴰⴷⵓⵔ ⴷⴻⴳ ⵉ, ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ ⵜⴰⵎⴰⵏⴰⵖⴻⵜ. ⵡⴰⵢ ⵖⴻⴼ ⴷⴷⵓⵔ-ⵏⵏⴻⵙ ⴷⴻⴳ ⵉ ⵜⴻⵛⵇⵓⴼⵜ ⵏ "ⵡⴰⵍⵍⴰⴼ" ⵏ, ⵍⵄⴰⵔⴱⵉ ⵎⴰⴼⵍⴰⵃ, ⵙⴻⴳ ⵉ ⵍⵉⵏⵜⴰⵊ ⵏ ⵓⵎⴻⵣⴳⵓⵏ ⴰⵊⵉⵀⴰⵡⵉ ⵏ, ⵡⴻⵀⵔⴰⵏ. ⴰⵔⴻⵏ ⵉ ⵢⴻⵡⵡⵉ ⴰⵔⵔⴰⵣ ⴷⴻⴳ ⵉ, ⵎⵉⵚⵔ, ⴰⵙⴻⴳⴳⴰⵙ ⵏ 1995.

ⴰⵎⴻⵔⵃⵓⵎ ⵀⴰⵎⵎⵓⴷⴰ ⴱⴰⵛⵉⵔ, ⵉⵛⴰⵔⴻⴽ ⴷⴻⴳ ⵉ ⵜⵎⴻⵍⵃⴰⵎⵜ "ⴰⵣⴰⵎⵓⵍ" ⴷⴻⴳ ⵉ, ⵡⴻⵀⵔⴰⵏ ⴰⵙⴻⴳⴳⴰⵙ ⵏ 2012.ⵜⴰⵎⴰⵡⵜ ⵖⴻⴼ ⵓⵎⴰⵀⵉⵍ ⴰⴳⴻⵊⴷⴰⵏ ⴷⴻⴳ ⵉ ⵜⵎⴻⴷⴷⵓⵔⵜ-ⵏⵏⴻⵙ. ⵏⴻⵜⵜⴰⵜ ⴷ ⵜⵜⴰⵛⵇⵓⴼⵜ ⵏ "ⵜⴰⵎⴻⵔⵊⴰⵏⵜ" (2005). ⵢⴻⵍⵍⴰⵏ ⴰⴷ ⴷ ⵜⵜⴻⵇⵇⵉⵎ ⴷⴻⴳ ⵡⴰⵍⵍⵉ ⵏ ⵍⵊⴰⵎⵀⵓⵔ ⵏ ⵓⵎⴻⵣⴳⵓⵏ "ⵄⴰⴱⴷ ⵍⵇⴰⴷⴰⵔ ⵄⵍⵓⵍⴰ". ⵎⴰⵏⵉ ⵢⴻⵟⵟⴻⴼ ⵉⵎⴻⵔ ⴷⵉⵏ ⴷⴷⵓⵔ ⵏ ⵓⵛⴰⵀⵉⴷ ⵏ ⵜⴰⴳⵔⴰⵡⵍⴰ ⵏ ⵜⵍⴻⵍⵍⵉⵜ, ⴰⵃⵎⴻⴷ ⵣⴰⴱⴰⵏⴰ (1926-1956).