Asebter amenzawi : Tameẓla gar ileqman

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi
Ajerriḍ 1: Ajerriḍ 1:
Iselmaden imguta: tessebded-d Massa Benghabrit yiwet n tseqqamut tuxliḍt
+
Assileɣ asaduran: iḥettet-d Mass Mebarki ɣef ussileɣ n yemsilɣen
  
LEZZAYER TAMANEɣT Tettwassebded-d yiwet n tseqqamut tuxliḍt, ass n letniyen tameddit, deg weɣlif n ussegmi aɣelnaw i webdad i yiɣeblan n yiselmaden imguta (mutaɛaqidin) ay d-yebdan amussu n uccetki, yernu ad d-telhu tseqqamut-a ladɣa d uṣeggem n tcehṛiyin d tukci n kra n tekfiwin (minaḥ) i yiselmaden-a, ɣef wakken ay aɣ-d-yenna weɣlif.
+
MSILA Yenna-d uneɣlaf n ussileɣ (takwin), Mohamed Mebarki, ass n letniyen deg Msila, dakken ccɣel ameqran niḍen ayyes ay yessefk ad d-yelhu weɣlif-nnes netta d assileɣ n yemsilɣen (mukawwinin) akken ad slemden ṣṣenɛat iwatan ssuq n uxeddim.
  
« Temmuger tneɣlaft i tikkelt tis 3, i wugar n 3 n tsaɛtin, igensasen (mumattilin) n yiselmaden imguta. Teddem ṛṛay n ussebded n tseqqamut tuxliḍt (s uqader n lɛahed-nnes) akken ad tefru, gar temsal niḍen, tamsalt n uɛeḍḍel n tcehṛiyin d tukci n kra n tekfiwin », ɣef wakken ay aɣ-d-yenna umaru amatu n weɣlif, Abdelhakim Belabed, deg tgara n temlilit-nni.
+
Mi yerza ɣef Teṛmist Taɣelnawt n Yibeḥnaq n Temguri n Tindal, iwekked-d uneɣlaf dakken yessefk ad d-ttwakesbent ttejṛibat n teṛmisin (carikat) tibeṛṛaniyin deg weḥric n weɣraf (ṣinaɛa) n yibeḥnaq d wayen yeqqnen ɣer-sent, imi ikataren iɣelnawen ad d-ikesben ttejṛiba-a « ad d-ssilɣen ilemẓiyen deg ṣṣenɛat yeqqnen ɣer ccɣel n teṛmist n Tindal ».
  
Deg wayen yerzan ccerḍ ameqran akk n yiselmaden imguta, win n wesnummed-nsen (idmaǧ) war ccerḍ, tesmekti-d Massa Benghabrit dakken d awezɣi ad ttwasxedmen yixeddamen-a srid, maca tenna-d dakken iseggasen-nsen n ttejṛiba ad asen-ttwaḥesben.
+
Deg wammas n uṣeggem n ttawil n teṛmist n Cosider, anda ay yessefqed assileɣ ay ttgen i yinehhaṛen n yemsasayen (rafiɛat) d tmacinin n usseqɛed n wakal, yessumer-d i Cosider akken ad txemmem ɣef werẓam n wammasen n ussileɣ i yemsilɣen deg uẓeḍḍa-nnes aɣelnaw akken ad tuɣal teṛmist-a ad d-tettakf imsilɣen i yiɣerbazen n ussileɣ n tmurt.
  
Tenna-d yagi Massa Benghabrit, deg temsalt-a, dakken timerniwt n yiseggasen n uxeddim deg leḥsab n tenqiḍin d « ussis (maǧhud) ameqran » ay tga Twuri Tanagdudt (waḍif ɛumumi).
+
« Lexṣaṣ n yinehhaṛen n tmacinin n yicanṭiyen n lebni d yebriden yezmer ad yefru s ussileɣ n yemsilɣen, yernu aya ad yili d asurif amezwaru » i wesnulfu n yimukan n uxeddim deg weḥric-a aydeg xuṣṣen yixeddamen, ɣef wakken ay d-yenna uneɣlaf.
  
Ma d agensas n yiselmaden imguta, Bachir Saidi, yenna-d i Tnegga n Yisalan n Lezzayer dakken « 3-nni n tsaɛtin n lemcawṛat ur d-wwint acemma n umaynu ».
+
Deg tgermant-nnes (mudaxala) sdat yimanunen (mutarabbiṣin) n lluzin n usiman n Lafarge deg Ḥemmam Dellaɛ, iḥettet-d Mass Mebarki ɣef ussezgi n ussileɣ akken ad iwati ṣṣenɛat ay teḥwaǧ yal tamnaḍt, am wakken ay d-yenna dakken assileɣ s tannant d « ajgu n weɛrur » n weḥric n ussileɣ.
 
+
« Ad nessiweḍ tigrayin n temlilit-a i yiselmaden imguta yellan imir-a deg Budwaw, akken ad tt-id-nefru ɣef wamek ad nkemmel tigawt-nneɣ, ula ma neẓra dakken yella ccek d ameqran ad kemmlen tiddit-nsen arma ttunefken-asen-d akk yizerfan-nsen uzrifen », ɣef wakken ay d-iwekked.
+
 
+
Iselmaden imguta bdan-d ugar n dduṛt aya yiwet n tiddit n uccetki seg Bgayet ɣer Lezzayer akken ad d-ssiwḍen taɣect-nsen i yemḍebbren.
+
 
+
Ad d-tili yiwet n temsizwert ass n 30 Yebrir i ussidef n 28.000 n yiselmaden n 3 n yeswiren n ussegmi (amenzu, alemmas d wesnawan).
+
 
+
I lmend n waya, tenced-d tneɣlaft iselmaden imguta yettekkan deg tiddit-a n uccetki akken ad mmeṛkin iman-nsen « s tɣawla » ɣer temsizwert taɣelnawt n ussidef uqbel 14 Yebrir akken ad ttekkin deg-s.
+

Tasiwelt n wass 14:13, 5 Yebrir 2016

ⴰⵙⵙⵉⵍⴻⵖ ⴰⵙⴰⴷⵓⵔⴰⵏ: ⵉⵃⴻⵜⵜⴻⵜ-ⴷ ⵎⴰⵙⵙ ⵎⴻⴱⴰⵔⴽⵉ ⵖⴻⴼ ⵓⵙⵙⵉⵍⴻⵖ ⵏ ⵢⴻⵎⵙⵉⵍⵖⴻⵏ

ⵎⵙⵉⵍⴰ – ⵢⴻⵏⵏⴰ-ⴷ ⵓⵏⴻⵖⵍⴰⴼ ⵏ ⵓⵙⵙⵉⵍⴻⵖ (ⵜⴰⴽⵡⵉⵏ), ⵎⵧⵀⴰⵎⴻⴷ ⵎⴻⴱⴰⵔⴽⵉ, ⴰⵙⵙ ⵏ ⵍⴻⵜⵏⵉⵢⴻⵏ ⴷⴻⴳ ⵎⵙⵉⵍⴰ, ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ ⵛⵛⵖⴻⵍ ⴰⵎⴻⵇⵔⴰⵏ ⵏⵉⴹⴻⵏ ⴰⵢⵢⴻⵙ ⴰⵢ ⵢⴻⵙⵙⴻⴼⴽ ⴰⴷ ⴷ-ⵢⴻⵍⵀⵓ ⵡⴻⵖⵍⵉⴼ-ⵏⵏⴻⵙ ⵏⴻⵜⵜⴰ ⴷ ⴰⵙⵙⵉⵍⴻⵖ ⵏ ⵢⴻⵎⵙⵉⵍⵖⴻⵏ (ⵎⵓⴽⴰⵡⵡⵉⵏⵉⵏ) ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⵙⵍⴻⵎⴷⴻⵏ ⵚⵚⴻⵏⵄⴰⵜ ⵉⵡⴰⵜⴰⵏ ⵙⵙⵓⵇ ⵏ ⵓⵅⴻⴷⴷⵉⵎ.

ⵎⵉ ⵢⴻⵔⵣⴰ ⵖⴻⴼ ⵜⴻⵕⵎⵉⵙⵜ ⵜⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡⵜ ⵏ ⵢⵉⴱⴻⵃⵏⴰⵇ ⵏ ⵜⴻⵎⴳⵓⵔⵉ ⵏ ⵜⵉⵏⴷⴰⵍ, ⵉⵡⴻⴽⴽⴻⴷ-ⴷ ⵓⵏⴻⵖⵍⴰⴼ ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ ⵢⴻⵙⵙⴻⴼⴽ ⴰⴷ ⴷ-ⵜⵜⵡⴰⴽⴻⵙⴱⴻⵏⵜ ⵜⵜⴻⵊⵕⵉⴱⴰⵜ ⵏ ⵜⴻⵕⵎⵉⵙⵉⵏ (ⵛⴰⵔⵉⴽⴰⵜ) ⵜⵉⴱⴻⵕⵕⴰⵏⵉⵢⵉⵏ ⴷⴻⴳ ⵡⴻⵃⵔⵉⵛ ⵏ ⵡⴻⵖⵔⴰⴼ (ⵚⵉⵏⴰⵄⴰ) ⵏ ⵢⵉⴱⴻⵃⵏⴰⵇ ⴷ ⵡⴰⵢⴻⵏ ⵢⴻⵇⵇⵏⴻⵏ ⵖⴻⵔ-ⵙⴻⵏⵜ, ⵉⵎⵉ ⵉⴽⴰⵜⴰⵔⴻⵏ ⵉⵖⴻⵍⵏⴰⵡⴻⵏ ⴰⴷ ⴷ-ⵉⴽⴻⵙⴱⴻⵏ ⵜⵜⴻⵊⵕⵉⴱⴰ-ⴰ « ⴰⴷ ⴷ-ⵙⵙⵉⵍⵖⴻⵏ ⵉⵍⴻⵎⵥⵉⵢⴻⵏ ⴷⴻⴳ ⵚⵚⴻⵏⵄⴰⵜ ⵢⴻⵇⵇⵏⴻⵏ ⵖⴻⵔ ⵛⵛⵖⴻⵍ ⵏ ⵜⴻⵕⵎⵉⵙⵜ ⵏ ⵜⵉⵏⴷⴰⵍ ».

ⴷⴻⴳ ⵡⴰⵎⵎⴰⵙ ⵏ ⵓⵚⴻⴳⴳⴻⵎ ⵏ ⵜⵜⴰⵡⵉⵍ ⵏ ⵜⴻⵕⵎⵉⵙⵜ ⵏ ⵛⵧⵙⵉⴷⴻⵔ, ⴰⵏⴷⴰ ⴰⵢ ⵢⴻⵙⵙⴻⴼⵇⴻⴷ ⴰⵙⵙⵉⵍⴻⵖ ⴰⵢ ⵜⵜⴳⴻⵏ ⵉ ⵢⵉⵏⴻⵀⵀⴰⵕⴻⵏ ⵏ ⵢⴻⵎⵙⴰⵙⴰⵢⴻⵏ (ⵔⴰⴼⵉⵄⴰⵜ) ⴷ ⵜⵎⴰⵛⵉⵏⵉⵏ ⵏ ⵓⵙⵙⴻⵇⵄⴻⴷ ⵏ ⵡⴰⴽⴰⵍ, ⵢⴻⵙⵙⵓⵎⴻⵔ-ⴷ ⵉ ⵛⵧⵙⵉⴷⴻⵔ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⵜⵅⴻⵎⵎⴻⵎ ⵖⴻⴼ ⵡⴻⵔⵥⴰⵎ ⵏ ⵡⴰⵎⵎⴰⵙⴻⵏ ⵏ ⵓⵙⵙⵉⵍⴻⵖ ⵉ ⵢⴻⵎⵙⵉⵍⵖⴻⵏ ⴷⴻⴳ ⵓⵥⴻⴹⴹⴰ-ⵏⵏⴻⵙ ⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⵜⵓⵖⴰⵍ ⵜⴻⵕⵎⵉⵙⵜ-ⴰ ⴰⴷ ⴷ-ⵜⴻⵜⵜⴰⴽⴼ ⵉⵎⵙⵉⵍⵖⴻⵏ ⵉ ⵢⵉⵖⴻⵔⴱⴰⵣⴻⵏ ⵏ ⵓⵙⵙⵉⵍⴻⵖ ⵏ ⵜⵎⵓⵔⵜ.

« ⵍⴻⵅⵚⴰⵚ ⵏ ⵢⵉⵏⴻⵀⵀⴰⵕⴻⵏ ⵏ ⵜⵎⴰⵛⵉⵏⵉⵏ ⵏ ⵢⵉⵛⴰⵏⵟⵉⵢⴻⵏ ⵏ ⵍⴻⴱⵏⵉ ⴷ ⵢⴻⴱⵔⵉⴷⴻⵏ ⵢⴻⵣⵎⴻⵔ ⴰⴷ ⵢⴻⴼⵔⵓ ⵙ ⵓⵙⵙⵉⵍⴻⵖ ⵏ ⵢⴻⵎⵙⵉⵍⵖⴻⵏ, ⵢⴻⵔⵏⵓ ⴰⵢⴰ ⴰⴷ ⵢⵉⵍⵉ ⴷ ⴰⵙⵓⵔⵉⴼ ⴰⵎⴻⵣⵡⴰⵔⵓ » ⵉ ⵡⴻⵙⵏⵓⵍⴼⵓ ⵏ ⵢⵉⵎⵓⴽⴰⵏ ⵏ ⵓⵅⴻⴷⴷⵉⵎ ⴷⴻⴳ ⵡⴻⵃⵔⵉⵛ-ⴰ ⴰⵢⴷⴻⴳ ⵅⵓⵚⵚⴻⵏ ⵢⵉⵅⴻⴷⴷⴰⵎⴻⵏ, ⵖⴻⴼ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵏⵏⴰ ⵓⵏⴻⵖⵍⴰⴼ.

ⴷⴻⴳ ⵜⴳⴻⵔⵎⴰⵏⵜ-ⵏⵏⴻⵙ (ⵎⵓⴷⴰⵅⴰⵍⴰ) ⵙⴷⴰⵜ ⵢⵉⵎⴰⵏⵓⵏⴻⵏ (ⵎⵓⵜⴰⵔⴰⴱⴱⵉⵚⵉⵏ) ⵏ ⵍⵍⵓⵣⵉⵏ ⵏ ⵓⵙⵉⵎⴰⵏ ⵏ ⵍⴰⴼⴰⵔⴳⴻ ⴷⴻⴳ ⵃⴻⵎⵎⴰⵎ ⴷⴻⵍⵍⴰⵄ, ⵉⵃⴻⵜⵜⴻⵜ-ⴷ ⵎⴰⵙⵙ ⵎⴻⴱⴰⵔⴽⵉ ⵖⴻⴼ ⵓⵙⵙⴻⵣⴳⵉ ⵏ ⵓⵙⵙⵉⵍⴻⵖ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⴷ ⵉⵡⴰⵜⵉ ⵚⵚⴻⵏⵄⴰⵜ ⴰⵢ ⵜⴻⵃⵡⴰⴵ ⵢⴰⵍ ⵜⴰⵎⵏⴰⴹⵜ, ⴰⵎ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵏⵏⴰ ⴷⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵙⵙⵉⵍⴻⵖ ⵙ ⵜⴰⵏⵏⴰⵏⵜ ⴷ « ⴰⵊⴳⵓ ⵏ ⵡⴻⵄⵔⵓⵔ » ⵏ ⵡⴻⵃⵔⵉⵛ ⵏ ⵓⵙⵙⵉⵍⴻⵖ.