Asebter amenzawi : Tameẓla gar ileqman

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi
Ajerriḍ 1: Ajerriḍ 1:
Tuɣal Tefriqt d anrar n yiɣerruba yettṣeyyiden berra n usaḍuf
+
Yuɣal Mohamed Sari deg wungal-is aneggaru "Pluies d'or", s aẓar n tlalit n tekriḍt deg tmetti
 
   
 
   
LEZZAYER TAMANEɣT – Iba n tsetratijit taɣelnawt neɣ tamnaḍant n umennuɣ mgal aṣeyyed arusḍuf deg Tefriqt yeldi tawwurt i tigawin tirusḍufin i la igemmun deg waman i d-yezzin i tefriqt akked usenger n wallalen yerzan aṣeyyed, i d-nnan waṭas n yimasayen ifriqiyen n uḥric n uṣeyyed.
+
LEZZAYER TAMANEɣT – Yecrew-d ugar n semmus n temrawin n yiseggasen n tuder deg Lezzayer, "Pluies d'or" (ageffur n wureɣ), ungal aneggaru n umaru Mohamed Sari, inuda ssebba n tekriḍt deg tmetti n yimir-a s usemres n ddeqs n teḥkayin yersen deg talliyin yemgarden ideg d-ḍran yibeddilen inmettiyen imeqqranen.
 
   
 
   
Tuɣal Tefriqt d anrar i d-yessegrawen iɣerruba n uṣeyyed arusḍuf. Ugar n 80% n yiɣerruba yellan deg umaḍal yettmahalen aṣeyyed arusḍuf ttasen-d ɣer waman n yifriqiyen’’, i d-yenna i Tnegga n APS yemkellef n tɣawsiwin n yillel deg Tnarit tagrafriqit n tɣawsiwin n yiɣersiwen n Tdukli tafriqit (UA-BIRA), Mass Aboubakar Sidibe.
+
Deg tṣekka-a yuran s tutlayt tafransit, yeffeɣ-d deg tezrigin "Chihab", isers umaru, deg 290 n yisebtar, ddeqs n yiwadmen mgal waṭanen inmettiyen yeḍran deg ugar n semmus n temrawin n yiseggasen n lḥif anmetti, n uflas, n tkerkas neɣ dɣa imeẓriɣfen imasɣanen i imeslen timetti tukriḍt n wass-a, almend n umeskar.
 
   
 
   
Ma yella tamnaḍt n tefriqt n ugafa ur tt-tḥuza ara aṭas twaɣit-a ma nquren-itt ɣer temnaḍin-nniḍen n umenẓaw (lqarra), ɣas akken, ‘’amenẓaw n Tefriqt d amḍiq deg umaḍal ideg yeṭṭuqqet uṣeyyed arusḍuf, yeffeɣ i usaḍuf’’, i d-yenna Mass Sidibe ɣer tama n yiwet n tnemselt ɣef wayen yerzan aḥric n uṣeyyed iselman deg Tefriqt i d-yeḍran melmi kan deg temdint n Lqahira (Maṣer).
+
‘’Lmehdi’’, awadem agejdan n wungal, s yes-s i yekker umeskar s anadi n teɣbula n tekriḍt ɣur ulemẓi yerran iman-is d limam, yeẓẓa deg taggara n yiseggasen n 1980 tugdi timiɣeft deg taddart akked yineḍfaren-is, ‘’Imeddukan n telɣemt’’, i wakken ad yuɣal d ’’aɣella’’ s tukksa n wid akk ur neffiɣ ara fell-as.
 +
 +
D amdan yettewten deg temẓi-s, iḍegger-it baba-s, yekkat tameṭṭut-is, yedder Lmehdi deg yiberdan akked tqerrabin n taddart, yečča-t ccek n tmagit n baba-s n tidet.
 +
 +
Ilul deg useggas n 1958 deg twilayt n Cercal, Mohamed Sari d aprufisur deg tesdawit, d amsuɣel n yimura izzayriyen imeqqranen amedya n Assia Djebbar, Yasmina Khadra Mohamed Dib, Anouar Benmalek akked Malika Mokaddem.
 +
 +
D ameskar n wungalen s tutlayt taɛrabt akked tefransit, gar-asen "La tumeur", "La carte magique" neɣ "La pluie", akked yidlisen yerzan azɣan aseklan.

Tasiwelt n wass 16:47, 13 Ɣuct 2016

ⵢⵓⵖⴰⵍ ⵎⵧⵀⴰⵎⴻⴷ ⵙⴰⵔⵉ ⴷⴻⴳ ⵡⵓⵏⴳⴰⵍ-ⵉⵙ ⴰⵏⴻⴳⴳⴰⵔⵓ "ⵒⵍⵓⵉⴻⵙ ⴷ'ⵧⵔ", ⵙ ⴰⵥⴰⵔ ⵏ ⵜⵍⴰⵍⵉⵜ ⵏ ⵜⴻⴽⵔⵉⴹⵜ ⴷⴻⴳ ⵜⵎⴻⵜⵜⵉ

ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ ⵜⴰⵎⴰⵏⴻⵖⵜ – ⵢⴻⵛⵔⴻⵡ-ⴷ ⵓⴳⴰⵔ ⵏ ⵙⴻⵎⵎⵓⵙ ⵏ ⵜⴻⵎⵔⴰⵡⵉⵏ ⵏ ⵢⵉⵙⴻⴳⴳⴰⵙⴻⵏ ⵏ ⵜⵓⴷⴻⵔ ⴷⴻⴳ ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ, "ⵒⵍⵓⵉⴻⵙ ⴷ'ⵧⵔ" (ⴰⴳⴻⴼⴼⵓⵔ ⵏ ⵡⵓⵔⴻⵖ), ⵓⵏⴳⴰⵍ ⴰⵏⴻⴳⴳⴰⵔⵓ ⵏ ⵓⵎⴰⵔⵓ ⵎⵧⵀⴰⵎⴻⴷ ⵙⴰⵔⵉ, ⵉⵏⵓⴷⴰ ⵙⵙⴻⴱⴱⴰ ⵏ ⵜⴻⴽⵔⵉⴹⵜ ⴷⴻⴳ ⵜⵎⴻⵜⵜⵉ ⵏ ⵢⵉⵎⵉⵔ-ⴰ ⵙ ⵓⵙⴻⵎⵔⴻⵙ ⵏ ⴷⴷⴻⵇⵙ ⵏ ⵜⴻⵃⴽⴰⵢⵉⵏ ⵢⴻⵔⵙⴻⵏ ⴷⴻⴳ ⵜⴰⵍⵍⵉⵢⵉⵏ ⵢⴻⵎⴳⴰⵔⴷⴻⵏ ⵉⴷⴻⴳ ⴷ-ⴹⵔⴰⵏ ⵢⵉⴱⴻⴷⴷⵉⵍⴻⵏ ⵉⵏⵎⴻⵜⵜⵉⵢⴻⵏ ⵉⵎⴻⵇⵇⵔⴰⵏⴻⵏ.

ⴷⴻⴳ ⵜⵚⴻⴽⴽⴰ-ⴰ ⵢⵓⵔⴰⵏ ⵙ ⵜⵓⵜⵍⴰⵢⵜ ⵜⴰⴼⵔⴰⵏⵙⵉⵜ, ⵢⴻⴼⴼⴻⵖ-ⴷ ⴷⴻⴳ ⵜⴻⵣⵔⵉⴳⵉⵏ "ⵛⵀⵉⵀⴰⴱ", ⵉⵙⴻⵔⵙ ⵓⵎⴰⵔⵓ, ⴷⴻⴳ 290 ⵏ ⵢⵉⵙⴻⴱⵜⴰⵔ, ⴷⴷⴻⵇⵙ ⵏ ⵢⵉⵡⴰⴷⵎⴻⵏ ⵎⴳⴰⵍ ⵡⴰⵟⴰⵏⴻⵏ ⵉⵏⵎⴻⵜⵜⵉⵢⴻⵏ ⵢⴻⴹⵔⴰⵏ ⴷⴻⴳ ⵓⴳⴰⵔ ⵏ ⵙⴻⵎⵎⵓⵙ ⵏ ⵜⴻⵎⵔⴰⵡⵉⵏ ⵏ ⵢⵉⵙⴻⴳⴳⴰⵙⴻⵏ ⵏ ⵍⵃⵉⴼ ⴰⵏⵎⴻⵜⵜⵉ, ⵏ ⵓⴼⵍⴰⵙ, ⵏ ⵜⴽⴻⵔⴽⴰⵙ ⵏⴻⵖ ⴷⵖⴰ ⵉⵎⴻⵥⵔⵉⵖⴼⴻⵏ ⵉⵎⴰⵙⵖⴰⵏⴻⵏ ⵉ ⵉⵎⴻⵙⵍⴻⵏ ⵜⵉⵎⴻⵜⵜⵉ ⵜⵓⴽⵔⵉⴹⵜ ⵏ ⵡⴰⵙⵙ-ⴰ, ⴰⵍⵎⴻⵏⴷ ⵏ ⵓⵎⴻⵙⴽⴰⵔ.

‘’Lmehdi’’, awadem agejdan n wungal, s yes-s i yekker umeskar s anadi n teɣbula n tekriḍt ɣur ulemẓi yerran iman-is d limam, yeẓẓa deg taggara n yiseggasen n 1980 tugdi timiɣeft deg taddart akked yineḍfaren-is, ‘’Imeddukan n telɣemt’’, i wakken ad yuɣal d ’’aɣella’’ s tukksa n wid akk ur neffiɣ ara fell-as.

ⴷ ⴰⵎⴷⴰⵏ ⵢⴻⵜⵜⴻⵡⵜⴻⵏ ⴷⴻⴳ ⵜⴻⵎⵥⵉ-ⵙ, ⵉⴹⴻⴳⴳⴻⵔ-ⵉⵜ ⴱⴰⴱⴰ-ⵙ, ⵢⴻⴽⴽⴰⵜ ⵜⴰⵎⴻⵟⵟⵓⵜ-ⵉⵙ, ⵢⴻⴷⴷⴻⵔ ⵍⵎⴻⵀⴷⵉ ⴷⴻⴳ ⵢⵉⴱⴻⵔⴷⴰⵏ ⴰⴽⴽⴻⴷ ⵜⵇⴻⵔⵔⴰⴱⵉⵏ ⵏ ⵜⴰⴷⴷⴰⵔⵜ, ⵢⴻⵞⵞⴰ-ⵜ ⵛⵛⴻⴽ ⵏ ⵜⵎⴰⴳⵉⵜ ⵏ ⴱⴰⴱⴰ-ⵙ ⵏ ⵜⵉⴷⴻⵜ.

ⵉⵍⵓⵍ ⴷⴻⴳ ⵓⵙⴻⴳⴳⴰⵙ ⵏ 1958 ⴷⴻⴳ ⵜⵡⵉⵍⴰⵢⵜ ⵏ ⵛⴻⵔⵛⴰⵍ, ⵎⵧⵀⴰⵎⴻⴷ ⵙⴰⵔⵉ ⴷ ⴰⵒⵔⵓⴼⵉⵙⵓⵔ ⴷⴻⴳ ⵜⴻⵙⴷⴰⵡⵉⵜ, ⴷ ⴰⵎⵙⵓⵖⴻⵍ ⵏ ⵢⵉⵎⵓⵔⴰ ⵉⵣⵣⴰⵢⵔⵉⵢⴻⵏ ⵉⵎⴻⵇⵇⵔⴰⵏⴻⵏ ⴰⵎⴻⴷⵢⴰ ⵏ ⴰⵙⵙⵉⴰ ⴷⵊⴻⴱⴱⴰⵔ, ⵢⴰⵙⵎⵉⵏⴰ ⴽⵀⴰⴷⵔⴰ ⵎⵧⵀⴰⵎⴻⴷ ⴷⵉⴱ, ⴰⵏⵧⵓⴰⵔ ⴱⴻⵏⵎⴰⵍⴻⴽ ⴰⴽⴽⴻⴷ ⵎⴰⵍⵉⴽⴰ ⵎⵧⴽⴰⴷⴷⴻⵎ.

ⴷ ⴰⵎⴻⵙⴽⴰⵔ ⵏ ⵡⵓⵏⴳⴰⵍⴻⵏ ⵙ ⵜⵓⵜⵍⴰⵢⵜ ⵜⴰⵄⵔⴰⴱⵜ ⴰⴽⴽⴻⴷ ⵜⴻⴼⵔⴰⵏⵙⵉⵜ, ⴳⴰⵔ-ⴰⵙⴻⵏ "ⵍⴰ ⵜⵓⵎⴻⵓⵔ", "ⵍⴰ ⵛⴰⵔⵜⴻ ⵎⴰⴳⵉⵇⵓⴻ" ⵏⴻⵖ "ⵍⴰ ⵒⵍⵓⵉⴻ", ⴰⴽⴽⴻⴷ ⵢⵉⴷⵍⵉⵙⴻⵏ ⵢⴻⵔⵣⴰⵏ ⴰⵣⵖⴰⵏ ⴰⵙⴻⴽⵍⴰⵏ.