Asebter amenzawi : Tameẓla gar ileqman

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi
Ajerriḍ 1: Ajerriḍ 1:
Leǧnas nnan-d yessefk ad tefru taluft n Burundi s umciweṛ
+
Tikkin ur nettwattu n umerḥum Chibout Brahim deg unǧaḥ n ẓẓedma n Ugafa n qṣenṭina
 
   
 
   
LezZAYER Iḥettet-d umɣiwan agraɣlan dakken taluft tasertit n Burundi yessefk ad tefru s umciweṛ, yerna yella-d waya deg wakud aydeg tamurt-a simal la tzedder deg yimenɣi, ladɣa deffir ma ttwenɣen kra seg wudmawen isertiyen imeqranen n Burundi. Ccwal-a akk yenker deffir ma yeffeɣ-d yisali dakken aselway Pierre Nkurunziza ad d-yessers iman-nnes ɣer tefranin i tikkelt tis 3.
+
LEZZAYER Amǧahed Brahim Chibout, yemmuten ass n 1 ɣuct-a, d yiwen seg yimasayen n Yigen n uslelli aɣelnaw (ALN) i yesɣewsen, i yesseddan akken yeqwem ẓẓedma n Ugafa n qṣenṭina, yettwamehlen ass n 20 ɣuct 1955, aya yesɛa azal ameqran deg umennuɣ umrig mgal tasehrest tafransist (1830-1962).
 
   
 
   
Taselwayt n Tseqqamut n Tdukli Tafriqit, Nkosazana Dlamini Zuma, tenna-d ass n lḥedd dakken takruḍt ay d-yellan deg wayyuren-a ineggura « tesskanay-d tikkelt niḍen dakken tagnit attan tewɛeṛ deg Burundi yerna tezmer ad ternu ad texṣer tegnit ugar, d ayen ay izemren ad d-yeglu s twaɣit ama i tmurt-a, ama i temnaḍt-nni s lekmal-nnes ».
+
Ttinin-d fell-as yimeddukal-is belli d yiwen seg yemǧuhad ‘’abeɣsan’’ d ’’tamudemt’’ daɣen deg wayen yerzan taɣelnaẓri d tebɣest, Brahim Chibout, ilul deg useggas n 1927 deg Lḥaṛṛuc (Skikda), yekcem s amussu aɣelnaw deg leɛmer-is 20 iseggasen. Yers seg yemǧuhad n tsaɛet tamezwarut i yegzan belli ala amennuɣ umrig i izemren ad yeslelli Lezzayer seg uzaglu ahersan.
 
   
 
   
ɣef waya « ay d-tḥettet tikkelt niḍen dakken yessefk umciweṛ d umsefham akken ad d-afen tifrat ara idumen yerna s talwit, am wakken ay yessefk ad yettwaḥrez wayen ay d-yettwakesben seg Umtawa n Arusha deg useggas n 2000 ama deg unrar n talwit, ama deg win n umsuɣal deg Burundi, am wakken ara yettwaḥrez Umtawa ummid n uḥbas n yimenɣi n 2003 ».
+
Yella ddaw ufus n umeɣras Zighoud Youcef, d tagejdit n ẓẓedma n Ugafa n qṣenṭina d aɣella twilayt tid II tamezruyant, amerḥum Brahim Chibout, yettwasnen s tmusni-s lqayen n umennuɣ d useddu n yergazen, din din yuli d amasay n temnaḍt tis snat n twilayt-nni tamazrayant.
+
Dlamini Zuma tɛawed daɣ tger-d tiɣri s yisem n Tdukli Tafriqit i yidisan ay terza temsalt deg Burundi akken « ad melken iman-nsen mliḥ yerna ad sɛun ṛṛuḥ n tmasit deg teswiɛt-a taweɛṛant deg umezruy n tmurt », ɣef wakken ay d-yebder yiwen n ulɣu n Tdukli Tafriqit.
+
+
Seg yidis-nnes, Aseqqamu n tɣellist (laman) n Yiɣlanen Yeddukklen iger-d tiɣri i wuɣal ɣer umciweṛ « war leɛḍil » gar unabaḍ n Burundi d tenmegla akken ad tfak tnifift-a n tekriḍt ay iḥuzan tamurt.
+
+
« Imaslaḍen n Useqqamu nnan-d dakken tecɣeb-iten mliḥ tegnit tasertit d tɣellist deg Burundi yerna gren-d tiɣri i wuɣal ɣer umciweṛ ireẓmen war leɛḍil akken ad d-tili talwit tadumant », ɣef wakken ay d-tenna seg melmi kan tenmahalt n Nijirya deg Yiɣlanen Yeddukklen, Joy Ogwu.
+
+
Akk imaslaḍen n Useqqamu n Tɣellist (deg 15 yid-sen) bedden ɣer yidis n ṛṛay n umaru amatu n Yiɣlanen Yeddukklen, Ban Ki-moon, akken ad aznen abdammas ɣer Burundi deg yiwet n temlilit tuɛjilt, ɣef leḥsab n yidiplumatiyen ay iḥedṛen.
+

Tasiwelt n wass 18:15, 17 Ɣuct 2015

ⵜⵉⴽⴽⵉⵏ ⵓⵔ ⵏⴻⵜⵜⵡⴰⵜⵜⵓ ⵏ ⵓⵎⴻⵔⵃⵓⵎ ⵛⵀⵉⴱⵧⵓⵜ ⴱⵔⴰⵀⵉⵎ ⴷⴻⴳ ⵓⵏⴵⴰⵃ ⵏ ⵥⵥⴻⴷⵎⴰ ⵏ ⵓⴳⴰⴼⴰ ⵏ ⵇⵚⴻⵏⵟⵉⵏⴰ

ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ – ⴰⵎⴵⴰⵀⴻⴷ ⴱⵔⴰⵀⵉⵎ ⵛⵀⵉⴱⵧⵓⵜ, ⵢⴻⵎⵎⵓⵜⴻⵏ ⴰⵙⵙ ⵏ 1 ⵖⵓⵛⵜ-ⴰ, ⴷ ⵢⵉⵡⴻⵏ ⵙⴻⴳ ⵢⵉⵎⴰⵙⴰⵢⴻⵏ ⵏ ⵢⵉⴳⴻⵏ ⵏ ⵓⵙⵍⴻⵍⵍⵉ ⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡ (ⴰⵍⵏ) ⵉ ⵢⴻⵙⵖⴻⵡⵙⴻⵏ, ⵉ ⵢⴻⵙⵙⴻⴷⴷⴰⵏ ⴰⴽⴽⴻⵏ ⵢⴻⵇⵡⴻⵎ ⵥⵥⴻⴷⵎⴰ ⵏ ⵓⴳⴰⴼⴰ ⵏ ⵇⵚⴻⵏⵟⵉⵏⴰ, ⵢⴻⵜⵜⵡⴰⵎⴻⵀⵍⴻⵏ ⴰⵙⵙ ⵏ 20 ⵖⵓⵛⵜ 1955, ⴰⵢⴰ ⵢⴻⵙⵄⴰ ⴰⵣⴰⵍ ⴰⵎⴻⵇⵔⴰⵏ ⴷⴻⴳ ⵓⵎⴻⵏⵏⵓⵖ ⵓⵎⵔⵉⴳ ⵎⴳⴰⵍ ⵜⴰⵙⴻⵀⵔⴻⵙⵜ ⵜⴰⴼⵔⴰⵏⵙⵉⵙⵜ (1830-1962).

ⵜⵜⵉⵏⵉⵏ-ⴷ ⴼⴻⵍⵍ-ⴰⵙ ⵢⵉⵎⴻⴷⴷⵓⴽⴰⵍ-ⵉⵙ ⴱⴻⵍⵍⵉ ⴷ ⵢⵉⵡⴻⵏ ⵙⴻⴳ ⵢⴻⵎⴵⵓⵀⴰⴷ ‘’ⴰⴱⴻⵖⵙⴰⵏ’’ ⴷ ’’ⵜⴰⵎⵓⴷⴻⵎⵜ’’ ⴷⴰⵖⴻⵏ ⴷⴻⴳ ⵡⴰⵢⴻⵏ ⵢⴻⵔⵣⴰⵏ ⵜⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵥⵔⵉ ⴷ ⵜⴻⴱⵖⴻⵙⵜ, ⴱⵔⴰⵀⵉⵎ ⵛⵀⵉⴱⵧⵓⵜ, ⵉⵍⵓⵍ ⴷⴻⴳ ⵓⵙⴻⴳⴳⴰⵙ ⵏ 1927 ⴷⴻⴳ ⵍⵃⴰⵕⵕⵓⵛ (ⵙⴽⵉⴽⴷⴰ), ⵢⴻⴽⵛⴻⵎ ⵙ ⴰⵎⵓⵙⵙⵓ ⴰⵖⴻⵍⵏⴰⵡ ⴷⴻⴳ ⵍⴻⵄⵎⴻⵔ-ⵉⵙ 20 ⵉⵙⴻⴳⴳⴰⵙⴻⵏ. ⵢⴻⵔⵙ ⵙⴻⴳ ⵢⴻⵎⴵⵓⵀⴰⴷ ⵏ ⵜⵙⴰⵄⴻⵜ ⵜⴰⵎⴻⵣⵡⴰⵔⵓⵜ ⵉ ⵢⴻⴳⵣⴰⵏ ⴱⴻⵍⵍⵉ ⴰⵍⴰ ⴰⵎⴻⵏⵏⵓⵖ ⵓⵎⵔⵉⴳ ⵉ ⵉⵣⴻⵎⵔⴻⵏ ⴰⴷ ⵢⴻⵙⵍⴻⵍⵍⵉ ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ ⵙⴻⴳ ⵓⵣⴰⴳⵍⵓ ⴰⵀⴻⵔⵙⴰⵏ.

ⵢⴻⵍⵍⴰ ⴷⴷⴰⵡ ⵓⴼⵓⵙ ⵏ ⵓⵎⴻⵖⵔⴰⵙ ⵣⵉⴳⵀⵧⵓⴷ ⵢⵧⵓⵛⴻⴼ, ⴷ ⵜⴰⴳⴻⵊⴷⵉⵜ ⵏ ⵥⵥⴻⴷⵎⴰ ⵏ ⵓⴳⴰⴼⴰ ⵏ ⵇⵚⴻⵏⵟⵉⵏⴰ ⴷ ⴰⵖⴻⵍⵍⴰ ⵜⵡⵉⵍⴰⵢⵜ ⵜⵉⴷ ⵉⵉ ⵜⴰⵎⴻⵣⵔⵓⵢⴰⵏⵜ, ⴰⵎⴻⵔⵃⵓⵎ ⴱⵔⴰⵀⵉⵎ ⵛⵀⵉⴱⵧⵓⵜ, ⵢⴻⵜⵜⵡⴰⵙⵏⴻⵏ ⵙ ⵜⵎⵓⵙⵏⵉ-ⵙ ⵍⵇⴰⵢⴻⵏ ⵏ ⵓⵎⴻⵏⵏⵓⵖ ⴷ ⵓⵙⴻⴷⴷⵓ ⵏ ⵢⴻⵔⴳⴰⵣⴻⵏ, ⴷⵉⵏ ⴷⵉⵏ ⵢⵓⵍⵉ ⴷ ⴰⵎⴰⵙⴰⵢ ⵏ ⵜⴻⵎⵏⴰⴹⵜ ⵜⵉⵙ ⵙⵏⴰⵜ ⵏ ⵜⵡⵉⵍⴰⵢⵜ-ⵏⵏⵉ ⵜⴰⵎⴰⵣⵔⴰⵢⴰⵏⵜ.