Asebter amenzawi : Tameẓla gar ileqman

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi
Ajerriḍ 1: Ajerriḍ 1:
Khaled Mechaal yenna-d yella wawal d Isṛayil i uḥbas n yimenɣi deg ɣezza
+
Azal n wis-6 alaf n takaṛdat n ccifa di Galma trajan-t ahen-t-awin (Imḍebber)
  
LEZZAYER  – Taɣlamt n Ldzayer n tcirt n yiswi (irgazen) terbeḥ-d talɣuɣa tagraɣlant n temdint n Sharm el Cheikh deg Maṣer, mi terna deg tneggarut, taɣlamt tuṛdunit s 17 ɣer 16 (7-8 deg uzgen n wakud) deg temlilit ay d-yellan ass n ljemɛa.
+
GELMA - Llan-t ass-a wis-6 alaf n takaṛdat n ccifa, ɣer uṣenduq n ḍaman n ujamli i yixeddamen ayt bab n rrateb.
  
Talɣuɣa-a tella-d deg ukatar n ussewjed i Telɣuɣa n Tefriqt (irgazen d tlawin) ara d-yilin deg Ldzayer deg wayyur n Wembeṛ ay d-yetteddun d uɛeddi ɣer Wuraren Ulimpiyen n Yimeɛdaṛ n Rio n 2016. Talɣuɣa-a n Sharm el Cheikh tella-d daɣ « d akayad aydeg d-tella lfayda » i yimariren n Ahmed Ferdjouni d Aissa Soualmi.
+
Taṛajan ad d-asen ɣer-s ayt bab-nnesent ad d ahen-t-refden.
  
Iswi n telɣuɣa-a n ussewjed netta d attekki deg umḍan ameqran n temliliyin akken akk imariren n teɣlamt ad ttekkin deg unrar yerna ad uraren aṭas n tsaɛtin.
+
Amek i nesla ass-a ssebt, sɣer unemhal n usenduq. Mass Abd Alkamel bousetta, iweḍḍḥed i twakla n l (Aps) belli srabes n usenduq igin ttawilat tiṣaḍufin ɛarrment deg weswir n twilayt, s lexṣuṣ deg yelmusen n usellek (Galma, Wad znati, Bucegguf ).
  
« D tidet, aswir ur igerrez ara mliḥ, ladɣa imi ay ɣabent tmura am Lɛiraq, Ṛumanya d Iṛan, maca cwiṭ-nni n temliliyin aydeg turar teɣlamt-nneɣ ǧǧant isleɣmayen ad sɛun takti igerrzen cwiṭ ɣef wazal n yimariren-a yerna ad ẓren ayen ay ḥwaǧen i lmend n tannanin d telɣuɣiwin ay d-yetteddun i lmend n ussewjed n teɣlamt », ɣef wakken ay d-yenna unemhal atekni aɣelnaw, Zoubir Aichaine.
+
Awelli ad d asen yudan-a ayt bab n Takaṛḍat, macan qli la yella. Ɣef uɣir-nnsen srabes n usenduq had xedmen aḥesses d ubeyyen i yudan asen-senɛten azal d lfaydet n takaṛḍa n ccifa.
 
+
Menɣir Ldzayer, talɣuɣa n Sharm el Cheikh ttekkant daɣ deg-s Maṣer d Luṛdun, d teɣlamt tamaṣrit n n Al Imane (ay yessuddsen talɣuɣa-a).
+
 
+
Deg temlilit-nnes tamezwarut, taɣlamt n Ldzayer, ula ma ur ttekkan ara deg-s Abdelhamid Larbi, Mohamed Mokrane d Ishak Boutaleb (ay yesgunfan), terna s tefses taɣlamt tamaṣrit (10 ɣer 0).
+
 
+
Deg temlilit-a, isleɣmayen ssadfen-d imariren ilemẓiyen am Imadeddine Godmane d Djalal Boutadjine ay yuraren i tikkelt tamezwarut deg teɣlamt taɣelnawt.
+
 
+
Deg temlilit tis snat, Idzayriyen ɛawden rnan Maṣer s 10 ɣer 5.
+
 
+
Deg temlilit-nnes tis 3, Ldzayer terna Luṛdun s 10 ɣer 7 s uttekki n yimariren ay yuraren akken igerrez (Godmane, Djelali Chenaoui d Boutadjine). Ula ma Uṛduniyen ssadfen iswan deg 8 n tedqiqin timezwura, Idzayriyen ssawḍen ad ssalin agmuḍ-nsen yerna ad rnun axṣim-nsen.
+
 
+
Timlilit tis snat ay rnant urarent-tt Ldzayer d Luṛdun akken ad d-tban tin ara irebḥen d tin aydeg Ldzayer tessaweḍ ad ternu Luṛdun s lḥif s ugmuḍ n 17 ɣer 16, maca tessaweḍ daɣ ad d-terbeḥ talɣuɣa-a.
+

Tasiwelt n wass 14:38, 23 Ɣuct 2015

ⴰⵣⴰⵍ ⵏ ⵡⵉⵙ-6 ⴰⵍⴰⴼ ⵏ ⵜⴰⴽⴰⵕⴷⴰⵜ ⵏ ⵛⵛⵉⴼⴰ ⴷⵉ ⴳⴰⵍⵎⴰ ⵜⵔⴰⵊⴰⵏ-ⵜ ⴰⵀⴻⵏ-ⵜ-ⴰⵡⵉⵏ (ⵉⵎⴹⴻⴱⴱⴻⵔ)

ⴳⴻⵍⵎⴰ - ⵍⵍⴰⵏ-ⵜ ⴰⵙⵙ-ⴰ ⵡⵉⵙ-6 ⴰⵍⴰⴼ ⵏ ⵜⴰⴽⴰⵕⴷⴰⵜ ⵏ ⵛⵛⵉⴼⴰ, ⵖⴻⵔ ⵓⵚⴻⵏⴷⵓⵇ ⵏ ⴹⴰⵎⴰⵏ ⵏ ⵓⵊⴰⵎⵍⵉ ⵉ ⵢⵉⵅⴻⴷⴷⴰⵎⴻⵏ ⴰⵢⵜ ⴱⴰⴱ ⵏ ⵔⵔⴰⵜⴻⴱ.

ⵜⴰⵕⴰⵊⴰⵏ ⴰⴷ ⴷ-ⴰⵙⴻⵏ ⵖⴻⵔ-ⵙ ⴰⵢⵜ ⴱⴰⴱ-ⵏⵏⴻⵙⴻⵏⵜ ⴰⴷ ⴷ ⴰⵀⴻⵏ-ⵜ-ⵔⴻⴼⴷⴻⵏ.

ⴰⵎⴻⴽ ⵉ ⵏⴻⵙⵍⴰ ⴰⵙⵙ-ⴰ ⵙⵙⴻⴱⵜ, ⵙⵖⴻⵔ ⵓⵏⴻⵎⵀⴰⵍ ⵏ ⵓⵙⴻⵏⴷⵓⵇ. ⵎⴰⵙⵙ ⴰⴱⴷ ⴰⵍⴽⴰⵎⴻⵍ ⴱⵧⵓⵙⴻⵜⵜⴰ, ⵉⵡⴻⴹⴹⵃⴻⴷ ⵉ ⵜⵡⴰⴽⵍⴰ ⵏ ⵍ (ⴰⵒⵙ) ⴱⴻⵍⵍⵉ ⵙⵔⴰⴱⴻⵙ ⵏ ⵓⵙⴻⵏⴷⵓⵇ ⵉⴳⵉⵏ ⵜⵜⴰⵡⵉⵍⴰⵜ ⵜⵉⵚⴰⴹⵓⴼⵉⵏ ⵄⴰⵔⵔⵎⴻⵏⵜ ⴷⴻⴳ ⵡⴻⵙⵡⵉⵔ ⵏ ⵜⵡⵉⵍⴰⵢⵜ, ⵙ ⵍⴻⵅⵚⵓⵚ ⴷⴻⴳ ⵢⴻⵍⵎⵓⵙⴻⵏ ⵏ ⵓⵙⴻⵍⵍⴻⴽ (ⴳⴰⵍⵎⴰ, ⵡⴰⴷ ⵣⵏⴰⵜⵉ, ⴱⵓⵛⴻⴳⴳⵓⴼ ).

ⴰⵡⴻⵍⵍⵉ ⴰⴷ ⴷ ⴰⵙⴻⵏ ⵢⵓⴷⴰⵏ-ⴰ ⴰⵢⵜ ⴱⴰⴱ ⵏ ⵜⴰⴽⴰⵕⴹⴰⵜ, ⵎⴰⵛⴰⵏ ⵇⵍⵉ ⵍⴰ ⵢⴻⵍⵍⴰ. Ɣⴻⴼ ⵓⵖⵉⵔ-ⵏⵏⵙⴻⵏ ⵙⵔⴰⴱⴻⵙ ⵏ ⵓⵙⴻⵏⴷⵓⵇ ⵀⴰⴷ ⵅⴻⴷⵎⴻⵏ ⴰⵃⴻⵙⵙⴻⵙ ⴷ ⵓⴱⴻⵢⵢⴻⵏ ⵉ ⵢⵓⴷⴰⵏ ⴰⵙⴻⵏ-ⵙⴻⵏⵄⵜⴻⵏ ⴰⵣⴰⵍ ⴷ ⵍⴼⴰⵢⴷⴻⵜ ⵏ ⵜⴰⴽⴰⵕⴹⴰ ⵏ ⵛⵛⵉⴼⴰ.