Asebter amenzawi : Tameẓla gar ileqman

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi
Ajerriḍ 1: Ajerriḍ 1:
Asɛeddi n yisura i wesfugel n umulli wis 400 n tmettant n servantes
+
Udem n lemxaltat gar Lezzayer d Fṛansa a yettbeddil s ttawil (Levet)
  
LEZZAYER TAMANEɣT I lmend n wesfugel n umulli wis 400 n tmettant n umaru aspenyuli Miguel de Cervantes, yebda-d, ass n lexmis, wesɛedi n yifetrawen (acriṭa wata’iqiyya) ɣef tmeddurt n umaru-a deg Lezzayer Tamaneɣt.
+
PARIS Udem n lemxaltat ger Lezzayer d Fṛansa a yettbeddil s ttawil seg lemxaltat n tnezzut ɣer tid n wemɛiwen, i yenna Jean-Louis Levet, Amḍebbeṛ aɛlayan n wemɛiwen ussnan amguran ger Lezzayer d Fṛansa.  
  
Tadyant-a tella-d deg Usudu n Cervantes n Lezzayer Tamaneɣt s wemɛawen d wenmahal n Spenyul deg Lezzayer. Asudu n Cervantes ad d-yesɛeddi 4 n yisura tikkelt i dduṛt, yernu ad ikemmel waya arma d ass n 28 Yebrir. Asaru amezwaru ay d-sɛeddan d « Tisselbiwin n Don Quijote » ay d-yessawalen ɣef wemsudem-nni (caxṣiyya) mechuṛen ay d-yesnulfa umaru-a.
+
"deg wakken a ttwaliɣ udem n lemxaltat ger Lezzayer d Fransa a yettbeddil s ttawil, seg lemxaltat tiqdimin n tnezzut (am wakken nessen tuǧǧwa azenzu d tiɣin) ɣer lemxaltat yettwebnan ɣef wemɛiwen, id-iwekked deg yiwen udiwenni akk d tnegga isallen n Lezzayer, iḍ n temlilit di Lezzayer tamanaɣt n tedwilt tis kṛaḍ n tegrawt tagernabaḍit n weswir ɛlayen (CIHN).  
  
Asaru-a tfures-it-id tliẓri taspenyulit, yettaḍḍaf snat n tsaɛtin yernu yesɛedday-d tidyanin tixatarin (hamma) n Don Quijote d tuqqna-nsent ɣer umezruy d tsertit (tagara n lqern wis 16 d tezwara n wis 17) ay yeǧǧan Cervantes ad yaru ɣef waya. Adlis n Don Quijote yebder-d 5-nni n yiseggasen ay yekka Cervantes d ameḥbus deg Lezzayer Tamaneɣt asmi ay tella ddaw udabu aɛetmani. 
+
I udamsan-agi, yeṭṭfen amḍiq-agi di yunyu 2013 sɣur anabaḍ afṛansawi, abeddel-agi di lemxaltat yufrar-d almend n testratijit usefti di Lezzayer sɣuṛ imawlan n tedrimt ifransawiyen.
 
+
Tadyant-a n wesɛeddi n yisura semman-es « Allus n terzi ɣef Cervantes » yernu tella-d ɣer yidis n yermuden (nacaṭat), gar-asen awway n yibalmuden (talamid) akken ad ḥewwsen deg Lezzayer yernu ad ssnen amkan aydeg yeqqim Cervantes seg 1575 ɣer 1580, ɣef wakken ay d-tenna tnemhalt n Usudu n Cervantes, Raquel Romero Guillemas.
+
 
+
Tirzi-a d-yellan i lfayda n yibalmuden n yiɣerbazen inagduden d wusligen s wemɛawen d tɣiwant n Mohamed-Belouizdad, ad teqleɛ seg Leqṣer n Ṛṛeyyas (Bastion 23), ad tekk ɣef Teqṣebt n Lezzayer, sakkin ad taweḍ ɣer Yefri n Cervantes d-yusan deg wegmam (ḥayy) n Lḥamma, anda ay yeffer umaru-nni d 13 seg yimeddukal-nnes asmi ay yeɛreḍ ad yerwel.
+
 
+
Ifri-nni ay yeqqimen acḥal yettweǧǧ, yuɣal yesɛa taɛessast yernu tṣeggem tɣiwant n Belouizdad aḥric seg-s s lemɛawna d tmahelt (safara) n Spenyul deg Lezzayer. Nnig waya, seg yimir-n ɣer wass-a, uɣalent ttilint-d din tnemsal (waracat) i yigerdan.
+
 
+
Ass n 23 Yebrir yellan d amulli n tmettant n Cervantes (yemmuten deg 1616), ad yili daɣ d ass n « tɣuri yettkemmilen » n wedlis n « Don Quijote de la Mancha » s tutlayin yemgerraden deg Usudu adelsan aspenyuli.
+

Tasiwelt n wass 15:51, 8 Yebrir 2016

ⵓⴷⴻⵎ ⵏ ⵍⴻⵎⵅⴰⵍⵜⴰⵜ ⴳⴰⵔ ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ ⴷ ⴼⵕⴰⵏⵙⴰ ⴰ ⵢⴻⵜⵜⴱⴻⴷⴷⵉⵍ ⵙ ⵜⵜⴰⵡⵉⵍ (ⵍⴻⵠⴻⵜ)

ⵒⴰⵔⵉⵙ – ⵓⴷⴻⵎ ⵏ ⵍⴻⵎⵅⴰⵍⵜⴰⵜ ⴳⴻⵔ ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ ⴷ ⴼⵕⴰⵏⵙⴰ ⴰ ⵢⴻⵜⵜⴱⴻⴷⴷⵉⵍ ⵙ ⵜⵜⴰⵡⵉⵍ ⵙⴻⴳ ⵍⴻⵎⵅⴰⵍⵜⴰⵜ ⵏ ⵜⵏⴻⵣⵣⵓⵜ ⵖⴻⵔ ⵜⵉⴷ ⵏ ⵡⴻⵎⵄⵉⵡⴻⵏ, ⵉ ⵢⴻⵏⵏⴰ ⵊⴻⴰⵏ-ⵍⵧⵓⵉⵙ ⵍⴻⵠⴻⵜ, ⴰⵎⴹⴻⴱⴱⴻⵕ ⴰⵄⵍⴰⵢⴰⵏ ⵏ ⵡⴻⵎⵄⵉⵡⴻⵏ ⵓⵙⵙⵏⴰⵏ ⴰⵎⴳⵓⵔⴰⵏ ⴳⴻⵔ ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ ⴷ ⴼⵕⴰⵏⵙⴰ.

"deg wakken a ttwaliɣ udem n lemxaltat ger Lezzayer d Fransa a yettbeddil s ttawil, seg lemxaltat tiqdimin n tnezzut (am wakken nessen tuǧǧwa azenzu d tiɣin) ɣer lemxaltat yettwebnan ɣef wemɛiwen, id-iwekked deg yiwen udiwenni akk d tnegga isallen n Lezzayer, iḍ n temlilit di Lezzayer tamanaɣt n tedwilt tis kṛaḍ n tegrawt tagernabaḍit n weswir ɛlayen (CIHN). 

ⵉ ⵓⴷⴰⵎⵙⴰⵏ-ⴰⴳⵉ, ⵢⴻⵟⵟⴼⴻⵏ ⴰⵎⴹⵉⵇ-ⴰⴳⵉ ⴷⵉ ⵢⵓⵏⵢⵓ 2013 ⵙⵖⵓⵔ ⴰⵏⴰⴱⴰⴹ ⴰⴼⵕⴰⵏⵙⴰⵡⵉ, ⴰⴱⴻⴷⴷⴻⵍ-ⴰⴳⵉ ⴷⵉ ⵍⴻⵎⵅⴰⵍⵜⴰⵜ ⵢⵓⴼⵔⴰⵔ-ⴷ ⴰⵍⵎⴻⵏⴷ ⵏ ⵜⴻⵙⵜⵔⴰⵜⵉⵊⵉⵜ ⵓⵙⴻⴼⵜⵉ ⴷⵉ ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ ⵙⵖⵓⵕ ⵉⵎⴰⵡⵍⴰⵏ ⵏ ⵜⴻⴷⵔⵉⵎⵜ ⵉⴼⵔⴰⵏⵙⴰⵡⵉⵢⴻⵏ.