Asebter amenzawi : Tameẓla gar ileqman

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi
Ajerriḍ 1: Ajerriḍ 1:
Yessawel Messahel deg Roma d uneɣlaf aṭalyani n tɣawsiwin n wezɣar
+
Lezzayer dima texdem ɣef ussejhed n wemɛawen agraɣlan mgal tremmiɣt
 
+
 
   
 
   
ROMA– Yessawel uneɣlaf n tɣawsiwin n Lmeɣreb, Abdelkader Messahel, ass n lexmis deg Roma, d uneɣlaf aṭalyani n tɣawsiwin n wezɣar. 
+
WAcINTN– Lezzayer dima texdem i lmend n ussejhed n wemɛawen agraɣlan deg yimenɣi mgal tremmiɣt d ussejhed n wussisen (maǧhudat) i wemḥaq n tejrimt yettwassuddsen d tremmiɣt izegren i tlisa, ɣef wakken ay d-tenna, ass n lexmis deg New York, tmagla (wafd) tadzayrit deg Tuddsa n Yeɣlanen Yeddukklen.
 
+
Yiwen n wass uqbel n tedwilt n wemciweṛ asuddsan (istratiǧi) ɣef temsal tisertanin d tɣellisanin ara d-yilin ass n ljemɛa deg Roma, yella-d wemyager-a gar Messahel d uneɣlaf aṭalyani n tɣawsiwin n wezɣar i ussukku n tiṭ ɣef tegnit n wassaɣen isindisen d yebriden n ussemɣer d ussejhed-nsen.
+
 
   
 
   
Yella-d wemyager-a daɣ d tagnit i wemciweṛ d ussemyuddes n wadduden n snat-a n tmura ɣef temsal timnaḍanin d yimenɣi mgal tremmiɣt (irhab).
+
Ussisen ay tga Lezzayer deg wenrar n yimenɣi mgal tremmiɣt (irhab) « dima ttwawehhan ɣer wemɛawen amnaḍan d wegraɣlan, yernu yella-d waya uqbel akk ad d-ilin lecɣal imeqranen n tremmiɣt tagraɣlant deg umaḍal », ɣef wakken ay d-twekked tseɣrut (taṣriḥ) n Lezzyayer ɣef tsuddest tanmaḍalt mgal tremmiɣt, ay d-teɣra tmagla tadzayrit deg Wegraw Amatu n Yeɣlanen Yeddukklen ay d-yellan i lmend n ussekyed n tsuddest-a.
 
   
 
   
Cekṛen-d sin-a n yineɣlafen ticcurka tasuddsant yeqqnen snat-a n tmura, am wakken ay d-wekkden ɣef ttiɛadat yemgerraden yellan gar snat-a n tmura deg wahil-nsent n wassaɣen isindisen ama seg yidis n tsertit, ama seg win n tdamsa.
+
Texdem Lezzayer, seg tazwara, i lmend n ussejhed n wussisen n yimenɣi mgal tremmiɣt deg Tefriqt s uttekki deg ussebded n wacḥal n wallalen igraɣlanen ay la yetturaren dduṛ d ameqran deg usselhu n tmellilt (naǧaɛa) n yimenɣi mgal tremmiɣt deg umenẓaw-a (qarra), ɣef wakken ay d-tenna tseɣrut-nni.
 
   
 
   
Deg wayen yerzan timsal timnaḍanin, ladɣa tagnit deg Libya, skeyden sin-a n yineɣlafen tidyanin tineggura ay d-yellan deg tmurt-a.
+
Ma deg temnaḍt n Ssaḥel, ay yeḥwajen assemyuddes (tansiq) d ussejhed n tzemmar n tmura i yimenɣi mgal tremmiɣt, tettekka Lezzayer deg uxeddim ucrik n wemɛawen, ɣef wakken ay d-terna tseɣrut-a.
+
Cekṛen-d daɣ isurifen ay d-yellan ɣer sdat deg ussefɛel n wemtawa (ittifaq) asertan alibi, am wakken ay d-gren tiɣri i yidisan ilibiyen akken ad bedden ɣer yidis n ukala (masar) asertan n uferru yellan ddaw leɛnaya n Yeɣlanen Yeddukklen, s wemciweṛ ara d-iḥazen akk idisan, yernu d aya kan ay izemren ad yeǧǧ tamurt-a tanaragt ad tqabel icqirrwen-nnes yeggten, ama d wid n tsertit, wid n tɣellist neɣ n tdamsa, yernu yessefk ad d-yili waya s uqader n tnaya d tummda n wakal-nnes, tadukli-nnes d wemsefham gar warraw n weɣref-nnes.
+

Tasiwelt n wass 14:59, 8 Yulyu 2016

ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ ⴷⵉⵎⴰ ⵜⴻⵅⴷⴻⵎ ⵖⴻⴼ ⵓⵙⵙⴻⵊⵀⴻⴷ ⵏ ⵡⴻⵎⵄⴰⵡⴻⵏ ⴰⴳⵔⴰⵖⵍⴰⵏ ⵎⴳⴰⵍ ⵜⵔⴻⵎⵎⵉⵖⵜ

ⵡⴰⵛⵉⵏⵜⵏ– ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ ⴷⵉⵎⴰ ⵜⴻⵅⴷⴻⵎ ⵉ ⵍⵎⴻⵏⴷ ⵏ ⵓⵙⵙⴻⵊⵀⴻⴷ ⵏ ⵡⴻⵎⵄⴰⵡⴻⵏ ⴰⴳⵔⴰⵖⵍⴰⵏ ⴷⴻⴳ ⵢⵉⵎⴻⵏⵖⵉ ⵎⴳⴰⵍ ⵜⵔⴻⵎⵎⵉⵖⵜ ⴷ ⵓⵙⵙⴻⵊⵀⴻⴷ ⵏ ⵡⵓⵙⵙⵉⵙⴻⵏ (ⵎⴰⴵⵀⵓⴷⴰⵜ) ⵉ ⵡⴻⵎⵃⴰⵇ ⵏ ⵜⴻⵊⵔⵉⵎⵜ ⵢⴻⵜⵜⵡⴰⵙⵙⵓⴷⴷⵙⴻⵏ ⴷ ⵜⵔⴻⵎⵎⵉⵖⵜ ⵉⵣⴻⴳⵔⴻⵏ ⵉ ⵜⵍⵉⵙⴰ, ⵖⴻⴼ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵜⴻⵏⵏⴰ, ⴰⵙⵙ ⵏ ⵍⴻⵅⵎⵉⵙ ⴷⴻⴳ ⵏⴻⵡ ⵢⵧⵔⴽ, ⵜⵎⴰⴳⵍⴰ (ⵡⴰⴼⴷ) ⵜⴰⴷⵣⴰⵢⵔⵉⵜ ⴷⴻⴳ ⵜⵓⴷⴷⵙⴰ ⵏ ⵢⴻⵖⵍⴰⵏⴻⵏ ⵢⴻⴷⴷⵓⴽⴽⵍⴻⵏ.

ⵓⵙⵙⵉⵙⴻⵏ ⴰⵢ ⵜⴳⴰ ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ ⴷⴻⴳ ⵡⴻⵏⵔⴰⵔ ⵏ ⵢⵉⵎⴻⵏⵖⵉ ⵎⴳⴰⵍ ⵜⵔⴻⵎⵎⵉⵖⵜ (ⵉⵔⵀⴰⴱ) « ⴷⵉⵎⴰ ⵜⵜⵡⴰⵡⴻⵀⵀⴰⵏ ⵖⴻⵔ ⵡⴻⵎⵄⴰⵡⴻⵏ ⴰⵎⵏⴰⴹⴰⵏ ⴷ ⵡⴻⴳⵔⴰⵖⵍⴰⵏ, ⵢⴻⵔⵏⵓ ⵢⴻⵍⵍⴰ-ⴷ ⵡⴰⵢⴰ ⵓⵇⴱⴻⵍ ⴰⴽⴽ ⴰⴷ ⴷ-ⵉⵍⵉⵏ ⵍⴻⵛⵖⴰⵍ ⵉⵎⴻⵇⵔⴰⵏⴻⵏ ⵏ ⵜⵔⴻⵎⵎⵉⵖⵜ ⵜⴰⴳⵔⴰⵖⵍⴰⵏⵜ ⴷⴻⴳ ⵓⵎⴰⴹⴰⵍ », ⵖⴻⴼ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵜⵡⴻⴽⴽⴻⴷ ⵜⵙⴻⵖⵔⵓⵜ (ⵜⴰⵚⵔⵉⵃ) ⵏ ⵍⴻⵣⵣⵢⴰⵢⴻⵔ ⵖⴻⴼ ⵜⵙⵓⴷⴷⴻⵙⵜ ⵜⴰⵏⵎⴰⴹⴰⵍⵜ ⵎⴳⴰⵍ ⵜⵔⴻⵎⵎⵉⵖⵜ, ⴰⵢ ⴷ-ⵜⴻⵖⵔⴰ ⵜⵎⴰⴳⵍⴰ ⵜⴰⴷⵣⴰⵢⵔⵉⵜ ⴷⴻⴳ ⵡⴻⴳⵔⴰⵡ ⴰⵎⴰⵜⵓ ⵏ ⵢⴻⵖⵍⴰⵏⴻⵏ ⵢⴻⴷⴷⵓⴽⴽⵍⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵢⴻⵍⵍⴰⵏ ⵉ ⵍⵎⴻⵏⴷ ⵏ ⵓⵙⵙⴻⴽⵢⴻⴷ ⵏ ⵜⵙⵓⴷⴷⴻⵙⵜ-ⴰ.

ⵜⴻⵅⴷⴻⵎ ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ, ⵙⴻⴳ ⵜⴰⵣⵡⴰⵔⴰ, ⵉ ⵍⵎⴻⵏⴷ ⵏ ⵓⵙⵙⴻⵊⵀⴻⴷ ⵏ ⵡⵓⵙⵙⵉⵙⴻⵏ ⵏ ⵢⵉⵎⴻⵏⵖⵉ ⵎⴳⴰⵍ ⵜⵔⴻⵎⵎⵉⵖⵜ ⴷⴻⴳ ⵜⴻⴼⵔⵉⵇⵜ ⵙ ⵓⵜⵜⴻⴽⴽⵉ ⴷⴻⴳ ⵓⵙⵙⴻⴱⴷⴻⴷ ⵏ ⵡⴰⵛⵃⴰⵍ ⵏ ⵡⴰⵍⵍⴰⵍⴻⵏ ⵉⴳⵔⴰⵖⵍⴰⵏⴻⵏ ⴰⵢ ⵍⴰ ⵢⴻⵜⵜⵓⵔⴰⵔⴻⵏ ⴷⴷⵓⵕ ⴷ ⴰⵎⴻⵇⵔⴰⵏ ⴷⴻⴳ ⵓⵙⵙⴻⵍⵀⵓ ⵏ ⵜⵎⴻⵍⵍⵉⵍⵜ (ⵏⴰⴵⴰⵄⴰ) ⵏ ⵢⵉⵎⴻⵏⵖⵉ ⵎⴳⴰⵍ ⵜⵔⴻⵎⵎⵉⵖⵜ ⴷⴻⴳ ⵓⵎⴻⵏⵥⴰⵡ-ⴰ (ⵇⴰⵔⵔⴰ), ⵖⴻⴼ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵜⴻⵏⵏⴰ ⵜⵙⴻⵖⵔⵓⵜ-ⵏⵏⵉ.

ⵎⴰ ⴷⴻⴳ ⵜⴻⵎⵏⴰⴹⵜ ⵏ ⵙⵙⴰⵃⴻⵍ, ⴰⵢ ⵢⴻⵃⵡⴰⵊⴻⵏ ⴰⵙⵙⴻⵎⵢⵓⴷⴷⴻⵙ (ⵜⴰⵏⵙⵉⵇ) ⴷ ⵓⵙⵙⴻⵊⵀⴻⴷ ⵏ ⵜⵣⴻⵎⵎⴰⵔ ⵏ ⵜⵎⵓⵔⴰ ⵉ ⵢⵉⵎⴻⵏⵖⵉ ⵎⴳⴰⵍ ⵜⵔⴻⵎⵎⵉⵖⵜ, ⵜⴻⵜⵜⴻⴽⴽⴰ ⵍⴻⵣⵣⴰⵢⴻⵔ ⴷⴻⴳ ⵓⵅⴻⴷⴷⵉⵎ ⵓⵛⵔⵉⴽ ⵏ ⵡⴻⵎⵄⴰⵡⴻⵏ, ⵖⴻⴼ ⵡⴰⴽⴽⴻⵏ ⴰⵢ ⴷ-ⵜⴻⵔⵏⴰ ⵜⵙⴻⵖⵔⵓⵜ-ⴰ.