Asebter amenzawi

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi

28 yebrir 2015

Taluft n Mali: amtawa n talwit d beddu n yiwet n tallit d tamaynutt deg umezruy n Mali Sɣur Kosseylah Benali

LEZZAYER TAMANEƔT– Astenyi n umtawa n talwit d umsuɣal deg Mali ass n 15 Mayu i d-yetteddun ad yeldi « asebter amaynut » deg umezruy n tmurt-a ay la yettnadin ɣef urkad, taɣellist (laman) d unnerni.

Amtawa-a iwemmeṛ-it unabaḍ n Mali d tegrawin tisertiyin-tiserdasiyin n ugafa n Mali deg 1 Meɣres deg Lezzayer Tamaneɣt, ddaw uḍfar d tebdammast tagraɣlant yellan s ṛṛay n Lezzayer, yerna yella-d umtawa-a d lɣella n yiwet n tikli ɣezzifen, iweɛṛen ay d-yebdan seg Yulyu 2014.

S ustenyi n umtawa-a, « ad yeldi usebter amaynu deg umezruy n tmurt-a (Mali) seg 15 Mayyu d asawen », ɣef wakken ay d-yenna uneɣlaf n tɣawsiwin n uzɣar, Ramtane Lamamra.

Astenyi-a ad d-yili s tedhelt n tmura n lenas yerna ad ttekkin deg-s akk idisan ay terza taluft deg Mali, yerna aya ad yeldi abrid akken « ad tbeddel tegnit » deg tmurt-a s uxeddim n Yimaliyen s timmad-nsen d uttekki n tmura n umaḍal s lemɛawna.

Mass Lamamra yenna-d d akken yettwasseqneɛ ad ilin akk yidisan i terza taluft deg ttiɛad-a n tlemmast n Mayu deg Bamako i lmend n ustenyi n Umatawa n talwit. « Aql-aɣ nettwasseqneɛ d akken akala ay d-tebda Lezzayer ad yerbeḥ », i d-yenna.

Tabdammast teɛreḍ-d akk idisan i terza taluft akken ad stenyin amtawa n Lezzayer, yerna tḥettet-d d akken « akala n talwit yessefk ad ikemmel akken ara yessejhed ayen ay d-yettwaḥellan ar ass-a ».

Tagrawt n tebdammast rnan-d ɣer-s Yiwanaken Yeddukklen n Marikan d Fṛansa, yerna ɣef wakken ay d-tenna tebdammast, astenyi n umtawa « ad yeldi abrid i ussefɛel n wayen ayɣef d-yella umɛahed ».

Tabdammast d nettat i d-yezgan d ṭṭamen n lemcawṛat deg ttekkan akk yidisan ay terza taluft, yerna d nettat ara ibedden d taɛessast akken ad yettwassefɛel umtawa-a s tidet yerna s ubrid ummid, s uqader n teswast d ccuruḍ n umtawa.

Imaliyen ḥaren melmi ara stenyin

Ɣef leḥsab n tedyanin tineggura i d-yellan deg ugafa n Mali (deg d-llant tenṭagin mgal tuɣdaḍt tagetsektant n Yiɣlanen Yeddukklen i userked n Mali (Minusma), iban-d d akken astenyi n umtawa-a d tifrat ɣef ur telli trewla i lmend n usersi n llsas i talwit ara idumen.

S waya, timura n umaḍal ssuggtent tiɣra akken ad stenyin yidisan imaliyen amtawa-a.

Dduṛt yezrin, yenna-d umaray amatu n Yiɣlanen Yeddukklen, Ban Ki-moon, ɣef « ferru aserti s lɛejlan » n taluft-a yellan gar unabaḍ amali d tegrawin tisertiyin-tiserdasiyin n ugafa.

Tinṭagin d-yellan seg melmi kan ɣef yiɣarimen d Yimsegdalen iẓerwalen (n Yiɣlanen Yeddukklen) « d tuffɣa tufḍiḥt i lqanun agraɣlan », yerna aya yesskanay-d d akken yessefk ad d-yili « ferru aserti n tegnit-a s lɛejlan d yiriri n tɣellist [laman] ɣer ugafa n Mali », ɣef wakken ay d-iḥettet umaray amatu n Yiɣlanen Yeddukklen.

Ma d aɣella n Minusma, Mongi Hamdi, yenna-d belli yesɛa asirem d akken Akala n Lezzayer ad yeffeɣ ɣer tafat s ustenyi n Umtawa n talwit d umsuɣal deg Mali ass n 15 Mayu i d-yetteddun gar akk idisan i terza taluft deg Mali, am wakken i d-yerna d aɣen « ulac lxetyar-nniḍen menɣir win n talwit ».

Tadukli Tafriqit, seg yidis-nnes, tettwali d akken astenyi n umtawa-a d ussefɛel-nnes d ayen ara « yefrun s ubrid aduman taluft-a n ugafa n Mali, yerna ad yesserked tama-a, am wakken ara yesseɛjel annerni n tmetti-nnes d tdamsa. »

Asefṛeḥ n Yimaliyen

Tabdammast tesmekti-d « ṭṭmeɛ d usirem yesɛa uɣref amali asmi d-yebda umciweṛ-a n Lezzayer deg 16 Yulyu 2014 », am wakken ay d-tḥettet d aɣen imezdaɣen n Mali amek « ḥaren melmi ara yeqqel ussirem-nsen d tidet, yerna ssaramen imḍebbren-nsen ad awin tamurt ɣer talwit, ɣer umsuɣal aɣelnaw, ɣer uḥkam yelhan d unnerni n tmetti d tdamsa. »

Iswi n umtawa-a netta d assebded n tegnit iwatan « i talwit tuɣdimt ara idumen deg Mali », d tin ara yettekkin deg userked n tmiwa-nniḍen d-yezzin ɣef tmurt-a, am wakken ara tettekki deg useǧhed n tɣellist tagraɣlant.

Aḍris n umtawa-a yessefra-d daɣ amek ara tili « tallit n tukkit », amek ara tili « temḥaddit d tɣellist » d wamek « ara d-ilin yixeddimen d yisenfaren n usnerni n tdamsa, n tmetti d yidles ara d-yilin deg ugafa n Mali s lqerb, s tlemmast d lbeɛd. »

Asefɛel n umtawa n talwit gar Yimaliyen ad yili d ttawil iǧehden i ukemmel n yimenɣi mgal taluft n rrebrab d yiẓeḍwan n tejrimt yuddsen deg ugafa n Mali d tama n Ssaḥel d Uneẓruf Ameqran.

Taɣlamt n tebdammast ttekkant deg-s, menɣir Lezzayer, Amɣiwan adamsan n Yiwanaken n Tefriqt n Utaram (CEDEAO), Tadukli tafriqit, Tuddsa n Yiɣlanen Yeddukklen, Tadukli Tuṛufit, Tuddsa n Umɛawen Islami (OCI), Burkina Faso, Muriṭanya, Nijir d Tcad.

Imussa isertiyen-iserdasiyen n ugafa n Mali ay iwemmṛen amtawa-a yerna mɛahadent ɣef tɣeṛɣeṛt n Lezzayer nitenti d Amussu aɛṛab n Uzawad (MAA, ay d-yebḍan ɣef tegrawt taneṣlit), Tasemyuddest i uɣref n Uzawad (CPA) d Tsemyuddest n yimussa d terna tifernanin n uzbu (CM-FPR)

D acu kan, Tasemyuddest n yimussa n Uzawad (CMA) deg ttekkan Amussu aɣelnaw n uslelli n Uzawad (MNLA), Aseqqamu unnig n tdukli n Uzawad (HCUA) d Umussu aɛṛab n Uzawad (MAA) ssutren « tasgunfut » akken ad ciwṛen imeɣnasen-nsen uqbel ma wemmṛen amtawa-nni.