Asebter amenzawi

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi

Astenyi n umtawa n talwit n Mali: d asurif ameqran i talwit ara idumen (Iɣlanen Yeddukklen)

NEW YORK (Iɣlanen Yeddukklen) – Amaru amatu n Yiɣlanen Yeddukklen, Ban Ki-moon, yumar (yefṛeḥ) s ustenyi, ass n ljemɛa deg Bamako, n umtawa n talwit d umsuɣal aɣelnaw deg Mali, ay d-yufraren seg ukala n Ldzayer, yerna yenna-d dakken aya d asurif ameqran i ussebded n talwit ara idumen deg tmurt-a.

Seg yidis niḍen, ihenna daɣ idisan ay yerza taluft d teɣlamt n tebdammast tagraɣlant ay tenheṛ Ldzayer deg lmejhud-nnes ay yessawḍen akken ad d-yefruri uḍris-a yeḍḍfen talemmast.

« Amaru amatu yettwali dakken astenyi n kra seg yidisan ay terza taluft ass-a d asurif ameqran i ussebded n talwit ara idumen deg Mali yerna yessaram s tidet idisan niḍen ay yettekkan deg ukala n Ldzayer ad d-rnun ɣer umtawa-a melmi ay d-tella tegnit i waya », ay d-yenna uneṭṭaq-nnes deg yiwet n tseɣrut i tɣemsa, am wakken ay d-yenna dakken « yumer daɣ s tegrawin-nni timsellḥin n tsemyuddest ay iwemmṛen amtawa-a ass n 14 Mayu deg Ldzayer Tamaneɣt ».

Ɣef leḥsab n uneṭṭaq n umaru amatu n Yiɣlanen Yeddukklen, Mass Ban « yettuqenneɛ s ljehd dakken amtawa-a d llsas ijehden ayɣef ara tettwabnu talwit tuɣdimt ara idumen deg Mali », yerna iger-d tiɣri i « yidisan ay terza taluft akken ad jjen amtawa-a yerẓem i yidisan ay d-yeqqimen yerna ad kemmlen amciweṛ akken d-stenyin akk yidisan melmi ay d-tella tegnit i waya ».

Amaru amatu n Yiɣlanen Yeddukklen iger-d tiɣri i teɣlamt n tebdammast d yidisan ay yestenyan amatawa-a akken ad nadin ɣef tɣawsiwin ayɣef msefhamen yerna zemren ad tent-sfeɛlen taswiɛt-a, seg leɛḍil ad stenyin akk yidisan ay terza taluft, yerna yessefk ad tettunefk tuzwirt i tɣawsiwin ay izemren ad ttekkint deg uheyyi n tegnit ara yejjen ad d-rnun yidisan niḍen.

Mass Ban yesmekti-d akk idisan dakken « amtawa n uḥbas n yimenɣi n 23 Mayu 2014 d tseɣra n uḥbas n ccwal deg 24 Yulyu 2014 d 19 Fuṛaṛ n 2015 mazal-iten deg lfeɛl » yerna iger-d tiɣri akken « ad ḍḍfen deg wawal-nsen deg temsalt-a ».

Amalal n umaru amatu n Yiɣlanen Yeddukklen i temhal n uḥraz n talwit, Hervé Ladsous, ay iḥedṛen daɣ deg tfagla n ustenyi n umtawa n Bamako yeɣra-d yiwen n yizen n Mass Ban aydeg ay d-iḥettet dakken aḍris n umtawa-a d « llsas ifazen i ukemmel n ukala n talwit gar Yimaliyen ». Maca, Amaru amatu n Yiɣlanen Yeddukklen yesḥassef imi « yiwen seg yidisan n taluft-a ur yeḥdiṛ ara ass-a ».

Amtawa n talwit d umsuɣal deg Mali stenyan-t ass n ljemɛa deg Bamako yidisan imaliyen ay yettekkan deg umciweṛ i ferru n taluft deg ugafa n tmurt. Amtawa-a yestenya-t ugensas n unabaḍ amali, imussa isertiyen-iserdasiyen n ugafa n Mali ay yettekkan deg Tqaɛet n Ldzayer Tamaneɣt d teɣlamt n tebdammast tagraɣlant.

Snat seg semmus-nni (xemsa) n tegrawin ay yellan deg Tsemyuddest n yimussa n Uzawad (CMA), meḥsub Tasemyuddest i uɣref n Uzawad (CPA, ay yebḍan ɣef tneṣlit-nni) d Tsemyuddest n Yimussa d Terna tiferfanin n uzbu tis snat (CM-FPR2) stenyant daɣ amtawa-nni.

Amussu aɣelnaw n uselli n Uzawad (MNLA), Aseqqamu Unnig i tdukli n Uzawad (HCUA), Amussu aɛṛab n Uzawad (ay yebḍan ɣef uneṣli-nni) ay yettekkan daɣ deg Tsemyuddest n yimussa n Uzawad, wemmṛen kan amtawa-a ass n lexmis deg Ldzayer Tamaneɣt.

Taɣlamt n tebdammast tagraɣlant ay yettwasmeɣren llan deg-s, menɣir Ldzayer, Umɣiwan adamsan n Yiwanaken n Tefriqt n Utaram (CEDEAO), Tadukli tafriqit, Iɣlanen Yeddukklen, Tadukli Tuṛufit, Tuddsa n Umyalel islami, Burkina Faso, Muriṭanya, Nijir, Tcad, Iwanaken Yeddukklen d Fṛansa.