Asebter amenzawi

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi

Leǧnas nnan-d yessefk ad tefru taluft n Burundi s umciweṛ

LezZAYER – Iḥettet-d umɣiwan agraɣlan dakken taluft tasertit n Burundi yessefk ad tefru s umciweṛ, yerna yella-d waya deg wakud aydeg tamurt-a simal la tzedder deg yimenɣi, ladɣa deffir ma ttwenɣen kra seg wudmawen isertiyen imeqranen n Burundi. Ccwal-a akk yenker deffir ma yeffeɣ-d yisali dakken aselway Pierre Nkurunziza ad d-yessers iman-nnes ɣer tefranin i tikkelt tis 3.

Taselwayt n Tseqqamut n Tdukli Tafriqit, Nkosazana Dlamini Zuma, tenna-d ass n lḥedd dakken takruḍt ay d-yellan deg wayyuren-a ineggura « tesskanay-d tikkelt niḍen dakken tagnit attan tewɛeṛ deg Burundi yerna tezmer ad ternu ad texṣer tegnit ugar, d ayen ay izemren ad d-yeglu s twaɣit ama i tmurt-a, ama i temnaḍt-nni s lekmal-nnes ».

ɣef waya « ay d-tḥettet tikkelt niḍen dakken yessefk umciweṛ d umsefham akken ad d-afen tifrat ara idumen yerna s talwit, am wakken ay yessefk ad yettwaḥrez wayen ay d-yettwakesben seg Umtawa n Arusha deg useggas n 2000 ama deg unrar n talwit, ama deg win n umsuɣal deg Burundi, am wakken ara yettwaḥrez Umtawa ummid n uḥbas n yimenɣi n 2003 ».

Dlamini Zuma tɛawed daɣ tger-d tiɣri s yisem n Tdukli Tafriqit i yidisan ay terza temsalt deg Burundi akken « ad melken iman-nsen mliḥ yerna ad sɛun ṛṛuḥ n tmasit deg teswiɛt-a taweɛṛant deg umezruy n tmurt », ɣef wakken ay d-yebder yiwen n ulɣu n Tdukli Tafriqit.

Seg yidis-nnes, Aseqqamu n tɣellist (laman) n Yiɣlanen Yeddukklen iger-d tiɣri i wuɣal ɣer umciweṛ « war leɛḍil » gar unabaḍ n Burundi d tenmegla akken ad tfak tnifift-a n tekriḍt ay iḥuzan tamurt.

« Imaslaḍen n Useqqamu nnan-d dakken tecɣeb-iten mliḥ tegnit tasertit d tɣellist deg Burundi yerna gren-d tiɣri i wuɣal ɣer umciweṛ ireẓmen war leɛḍil akken ad d-tili talwit tadumant », ɣef wakken ay d-tenna seg melmi kan tenmahalt n Nijirya deg Yiɣlanen Yeddukklen, Joy Ogwu.

Akk imaslaḍen n Useqqamu n Tɣellist (deg 15 yid-sen) bedden ɣer yidis n ṛṛay n umaru amatu n Yiɣlanen Yeddukklen, Ban Ki-moon, akken ad aznen abdammas ɣer Burundi deg yiwet n temlilit tuɛjilt, ɣef leḥsab n yidiplumatiyen ay iḥedṛen.