Asebter amenzawi

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi

Tger-d tiɣri Polisario i Useqqamu n Laman akken ad yesseddu tiɣawsiwin ɣer sdat

NEW YORK (Iɣlanen Yeddukklen) – Tger-d Terni n Polisario tiɣri i Useqqamu n Tɣellist n Yiɣlanen Yeddukklen akken ad sseddun tiɣawsiwin ɣer sdat deg wayen yerzan amciweṛ ɣef talwit deg Uneẓruf Utrim ladɣa imi Meṛṛuk tegguma ad terr aḍar ɣer deffir, am wakken ay d-terna d akken taluft-a « ur tezmir ara ad teqqim i lebda ».

Deg yiwet n tebṛat ay yuzen seg melmi kan ugensas (mumattil) n Terni n Polisario deg Yiɣlanen Yeddukklen, Ahmed Boukhari, i uselway n Useqqamu n Tɣellist (amn), yenna-d Mass Boukhari d akken Tirni n Polisario terra tajmilt i teɣri n umaru amatu n Yiɣlanen Yeddukklen, Ban Ki-moon, aydeg ay d-yenced idisan ay terza taluft « Tirni n Polisario d Meṛṛuk akken ad bdun lemcawṛat i ferru n taluft-a, yerna ad mɛawanen d umazun udmawan, Christopher Ross, i ferru uɛdil n taluft n Uneẓruf Utrim ».

Iwekked-d Mass Boukhari d akken Meṛṛuk ur tezmir ara ad tkemmel taḥemla-nnes n ussemɣer n taluft ayyes « tesseǧhad » tuḍḍfa ay teḍḍef Aneẓruf Utrim beṛṛa i lqanun, ɣef wakken ay d-tebder tnegga n tɣemsa taṣeḥrawit SPS, am wakken ay d-yerna Mass Boukhari d akken inaw (xiṭab) n ugellid n Meṛṛuk deg Leɛyun yettwaḍḍfen yella-d d « acqirrew n Meṛṛuk mgal lqanun agraɣlan ay yettwalin d akken Aneẓruf Utrim d akal ur yesɛin tafulmant (ḥukm dati) yerna yessefk ad yefru uzekka-nnes ».

« Aɣref aṣeḥrawi ay yeddren deg yimaziren n yizrazaɣen (laǧi’) d yikalen yettwaḍḍfen yettḥulfu i tukksa ay as-ttwakksen yizerfan-nnes yerna yebda ineqqes ɣer-s laman deg Yiɣlanen Yeddukklen, ladɣa ilemẓiyen ay yegguman ad qeblen argal-a ay yergel ubrid ass-a », ɣef wakken ay d-yenna ugensas aṣeḥawi ɣer Yiɣlanen Yeddukklen.

Dɣa iwekked-d d akken tifrat tawḥidt i taluft n Uneẓruf Utrim netta d assuddes (tanḍim) n tsefrant « tilellit, tuɣdimt yerna d tamesɣarut (muḥadiya) ad yeǧǧen aɣref aṣeḥrawi ad tt-id-yefru ɣef uzekka-nnes ».

I usmekti, Aseqqamu n Tɣellist iga ass n ttlata yiwen n usarag ɣef talwit d tɣellist aydeg d-tettwabder temsalt n Uneẓruf Utrim.

Tamurt-a tettwammeṛka seg 1966 deg wumuɣ (qa’ima) n yikalen ur yesɛin tafulmant (ḥukm dati), yerna s waya, tesɛa azref i tneɣtust tis 1514 n Ugraw Amatu n Yiɣlanen Yeddukklen aydeg d-yennan d akken timura d yiɣerfan yellan ddaw ussehres (istiɛmar) sɛan azref ad awin azarug (istiqlal). Aneẓruf Utrim d nettat ay d tahrest (mustaɛmara) taneggarut deg Tefriqt, teḍḍef-itt Meṛṛuk seg 1975, yerna d Fṛansa ay yettɛawanen Meṛṛuk deg tuḍḍfa-a.