Asebter amenzawi

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi

Taqacuct n Tdukli Tafriqit: Lezzayer tɛawed twekked-d adduden-nnes iduplumatiyen

ADDIS-ABEBA- Taqacuct tis 26 n Tdukli Tafriqit ay ifuken ass n lḥedd deg Addis-Abeba, tella-d d tagnit i Lezzayer akken ad tɛawed ad d-twekked, tikkelt niḍen, imenzayen (mabad’i) igejdanen n tdiplumatit tadzayrit seg wasmi ay tewwi azarug (istiqlal).

Tadiplumatit tadzayrit telha-d s wakk timsal n ccwal yerzan Tafriqt deg tqacuct n Addis-Abeba, yerna d aya ay yeǧǧan Lezzayer ad d-tesban adduden ayɣef dima tennuɣ deg wayen yerzan talwit d tɣellist (amn), tanneflit (tanmiya) d yizerfan n umdan.

Deg wayen yerzan tizɣinin (azamat) d lxilafat yellan gar tmura n Tefriqt, Lezzayer seg zik ay tugi tagermant (tadaxxul) taserdasant yerna tesmenyaf tifrat s talwit d tsertit s udiwenni d umciweṛ, am wakken ay tfuṛes ad tessiweḍ taɣect-nnes i yimḍebbren ifriqiyen umi d-twekked d akken akk lxilafat zemren ad fren s lemcawṛat yerna beṛṛa i ṭṭradat ay yessedramen timura.

Dɣa akka ay yella lḥal d temsalt n Libya aydeg Lezzayer texdem, seg wasmi ay tebda tezɣint n tmurt-a, akken ad d-tessegrew tigrawin yemxaṣamen akken ad mciwṛent, yerna tumar (tefṛeḥ) Lezzayer s ustenyi n umtawa (ittifaq) aserti ay yeǧǧan Libya ad d-tessebded anabaḍ n tdukli taɣelnawt d tsuda timegdayin ad idumen, am wakken ay d-twekked d akken amtawa-a d netta ay d abrid awḥid ad yefrun tazɣint talibit.

Lezzayer tebded daɣ s lǧehd ɣer yidis n lebɣi aserti n yimḍebbren ifriqiyen akken ad nnaɣen mgal rrebrab, yerna tecrek Lezzayer ttejṛiba-nnes d tmura tifriqiyin deg wayen yerzan imenɣi mgal uxeṣṣar-a yexḍan azalen n Lislam.