Asebter amenzawi
Lbuṛj Buɛṛiṛij: ussan iɣelnawen n umezgun aɣerfan ɛejben i yemfeṛṛǧen
LBUṚJ BUƐṚIṚIJ – Aṭas n lɣaci umi ɛejben yihanayen (ɛuruḍ) d-yellan ass amezwaru n Wussan Iɣelnawen n Umezgun Aɣerfan deg Lbuṛj Buɛṛiṛij.
Beddu n tedyant-a, ass n letniyen tameddit, yella-d s uqeddem n tmezgunt n « Al-Ḥalqa Al-Axira » n umezgun n Sidi Belɛebbas deg usuddis (murakkab) adelsan n Aicha Haddad. Rnan-d daɣ ass-nni tamezgunt n « El-Xuṭba » n tekrut (firqa) n Tadj d tmezunt n « Al-Mizbala Al-Faḍila » n tekrut n El Amal ay d-yettwaqeddment deg wexxam n yedles n Mohamed-Boudiaf.
Tamṛaḥt n Lqelɛa, deg tlemmast n temdint n Lbuṛj qeddmen-d deg-s, ass n ttlata tameddit, aṭas n yihanayen imezgunanen i yigerdan ay ifeṛḥen s tmezgunt n « Ridjal El Aassa » n tekrut n El Beliri n Qsenṭina, d tmezgunt n « Ǧeḥḥa » n tekrut n Tmezdural n Bgayet.
4 n tmezgunin niḍen ay yettwassefran i wass n laṛebɛa deg usuddis adelsan n Aicha-Haddad, deg tzeqqa n El-Bachir-El-Ibrahimi d usalay (mutḥaf) n Lbuṛj n Lmeqrani.
Timezgunin-a d « El Oud wa al-Kalima Mehadjia » n tenmiregt (taɛawuniyya) n Ness El Fen n Lbuṛj Buɛṛiṛij, « Hafl latizal » n tekrut n Sekala n Busmaɛil (Tipaza), « Saɛat aṣ-Ṣifr » d « Hadr » n tekrut n Moudja n temdint n Mestɣanem.
Timezgunin-a ad d-ɛeddint gar tis 3:00 d tis 7:00 n tmeddit akken ad ḥedṛen aṭas n lɣaci, ɣef wakken ay d-nnan yemsuddsen (munaḍḍimin).