Asebter amenzawi
Unesco i lmend n weḥraz n tgemmi tadelsant tafalesṭinit d tneṣlit n temdint n Lquds
PARIS– Tger-d tiɣri tnemhalt (mudira) tamatut n Tdukli n Yeɣlanen Yeddukklen i Ussegmi, Tussna d Yedles (Unesco), Irina Bokova, ass n letniyen, i tmura yettekkan deg Tdukli-a akken « ad kemmlen axeddim deg ṛṛuḥ ad yesbeɣsen amciweṛ », deffir ma yettwaddem yiwen n weɣtas (qarar) i lmend n weḥraz n tgemmi tadelsant tafalesṭinit deg temdint taqburt n Lquds yettwaḍḍfen.
Aɣtas-a yella-d s ṛṛay n waṭas n tmura taɛṛabin, yernu yeqbel-it useqqamu aslekman n Unesco ass n lexmis i lmend n « weḥraz n tgemmi tadelsant tafalesṭinit d ṣṣifa » tamaẓlayt (mumayyaza) n temdint n Lquds Tagmuḍant (carqiyya).
Yiwet seg tṣeddarin n weḍris-a tetthem Isṛayil s ussersi n « yiẓekwan udayen n tkellax » deg temqebrin tinselmin n Lquds Tagmuḍant, ma d taṣeddart niḍen « twet-d s teqseḥ deg yetɛeddiyen » ay zgan ttgen-ten Yisṛayiliyen mgal yiɣarimen (madaniyyin).
Deg wayen yerzan tamdint n Lquds, tenna-d tnemhalt n Unesco dakken tamdint-a d « akal imqeddes n 3 n ddyanat tigenwanin, d amkan n wemciweṛ i wakk medden yernu ur yessefk ad d-yili wacemma ad ibeddlen tummda-nnes neɣ taneṣlit-nnes ». Tamdint-a d « aɛban (fusayfisa’) n yidelsan d yiɣerfan, yernu amezruy-nsen yemsel-d amezruy n talsa s lekmal-nnes », ɣef wakken ay d-terna. « Cikkeɣ dakken iwanaken imaslaḍen (aɛḍa’) sɛan tamasit deg ukatar n lewṣaya n Unesco, akken ad xedmen deg ṛṛuḥ ay yessebɣasen amciweṛ, amsuref d talwit ».