Asebter amenzawi

Seg Tasanayt s tmaziɣt imunen
Neggez ar: ẓer isebtar, anadi

Ɛin Ddefla: snat n temṣukin n temsulta ay yettwareẓmen deg 2016

ƐIN DDEFLA – Snat n temṣukin (hayakil) n temsulta ay yettwareẓmen deg useggas n 2016 deg Ɛin Ddefla, yernu yella-d waya i usselhu n tduli taɣellisant (amniyya) deg twilayt-a, ɣef wakken ay d-yenna, ass n lexmis, yiwen n ufesyan n tɣellist n twilayt.

Yiwet seg temṣukin-a d ammas n temsulta (curṭa) n tdayṛa n Ḥemmam Riɣa, ma d tayeḍ deg taferqet tazirazt (mutanaqqila) n temsulta taɣedmant deg temdint-a, ɣef wakken ay d-yenna yemwekkel agejdan Bouanani Ramdane, yellan d amasay n tigawt tanmettit d yermuden addalanen, mi d-iqeddem tacrawt n yermuden n temsulta deg 3 n wayyuren imezwura n useggas-a.

Afmiḍi (nisba) n tduli taɣellisant n twilayt n Ɛin Ddefla yewweḍ ɣer 90%, yernu asmi ad d-fakent temṣukin timaynutin, ad taweḍ tduli-a ɣer 100%, ɣef wakken ay d-yenna umasay-a (mas’ul) ay d-ixebbren dakken mazal la yettwebnay wammas wis 4 n tɣellist tamdinant deg temdint n Lexmis n Tmelyant yernu yewweḍ ɣer 50% deg lebni.

Mazal daɣ la d-ttilint tezrawin i lebni n temṣukin n temsulta yemgerraden deg twilayt-a, ɣef wakken ay d-iwekked.

Wi d ammasen n temsulta n Ǧendel, Lɛamra d Lɛeṭṭaf, ammas n temsulta wis 5 deg Lexmis n Tmelyant, ammas n tferqet tazirazt n temsulta taɣedmant deg tɣiwant n Ṭariq Ibn Zeyyad, azadur n tudert i wesgunfu deg Ḥemmam Riɣa, tazeqqa n waddal deg temdint n Ɛin Ddefla d tzeqqa n wesfugel deg Lexmis n Tmelyant, ɣef wakken ay aɣ-d-xebbren.