Asebter amenzawi
Amtawa gar yenmezruyen d yemnadiyen i weklas n tejrimin n Fṛansa deg Lezzayer (aneɣlaf)
SSƐIDA – Yenna-d uneɣlaf n yemjahden, Tayeb Zitouni, ass n letniyen deg Ssɛida, dakken yella-d wemtawa (ittifaq) d yenmezruyen d yemnadiyen i weklas (tasǧil) n tejrimin ay tga Fṛansa deg Lezzayer seg 1830.
Mi yerza ɣef temruzt (mulḥaqa) n usalay (mutḥaf) amnaḍan n yemjanden n Ssɛida, iwekked-d Tayeb Zitouni dakken aɣlif n yemjahden iga amtawa d yenmezruyen d yemnadiyen i weklas n wid ara d-yeḥkun akk tijrimin d wenḍerri ay yenḍerr weɣref adzayri seg wasmi ay d-yudef usehras afṛensis ɣer wakal n Lezzayer.
Dɣa ixebber-d, deg temsalt-a, dakken tella tebniqt (xaliyya) ay la ixeddmen deg weɣlif s wemɛawen d Wammas n Tezrawin d Yinadiyen ɣef Umussu Aɣelnaw d Wemgaru n Weslelli Aɣelnaw d Usalay Aɣelnaw i wejmaɛ n wakk tiḥkayin yeqqnen ɣer tejrimin ay d-yellan mgal weɣref adzayri seg 1830 armi d asmi ay tewwi Lezzayer azarug (istiqlal).
Yenna-d daɣ Mass Zitouni dakken taṛcibin tidzayriyin sskanayent-d tijrimin ay iga usehras (mustaɛmir) afṛensis, yernu ti d tijrimin « timeqranin », ǧǧant-d lateṛ d ccwami deg wenrar, gar-asen imeɛdaṛ ay tent-id-yuɣen seg wemgaru n weslelli aɣelnaw, issefrag n tuccar ay yesseqdec usehras ɣef tlisa d lfingat.
Yenna-d daɣ dakken ugar n 2.000 n yemdanen ay iɛerqen deg tallit n wemgaru (ḥarb) n weslelli deg yegriren (muxayyamat), leḥsab d wammasen n uɛetteb d weḥbas n Fṛansa.